Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAM
FRANKEN
första gången 1514 och har varit
förhärskande i tyska språket ända
till våra dagar, 436. — 2. Inom
medicinen: brott, vanligen benbrott.
Fram, Nansens fartyg på
polarexpeditionen 1893—96, användes även vid
Amundsenexpeditionen till sydpolen
1910—12, förvaras numera på
Byg-döy, Oslo, 2422.
Framfall, prolaps’, förskjutning
utanför kroppen av vissa inre organ
såsom livmodern, tarmar osv.
Orsaken kan vara en slapp
fixeringsap-parat för organen eller våldsamma
krystningar m. m.
Framkallare, lösning för framkallning
av fotografiska bilder (negativa och
positiva). F. innehåller ett eller
flera reduktionsmedel, vanligen
me-tol och hydrokinon (vid speciell
fin-kornframkallning parafenylendia-min), ett pådrivningsmedel
(vanligen soda, pottaska eller borax), ett
konserveringsmedel (natriumsulfit)
samt ett slöjhindrande ämne
(ka-liumbromid). Sammansättningen är
olika för negativ- och
positivfram-kallning. Jfr Framkallning.
Framkallning, den procedur genom
vilken en latent bild på en
fotografisk plåt eller dylikt göres
synlig. F:s mekanik är ej klarlagd i
alla detaljer. Man anser dock att
framkallaren, vilken innehåller ett
svagt reduktionsmedel, först löser
en del av silverbromidkornen och
utreducerar silver härur. Detta
silver avsätter sig härefter på de
sub-mikroskopiska kärnor av kclloidalt
silver, av vilka den latenta bilden
anses bestå. Den mängd fri brom,
som utvecklas under denna
avsättning, verkar återhållande på
processen, 1132, 1133 B.
Framkallningspapper, ljuskänsligt
papper för kopiering el. förstoring av
negativa fotografiska bilder till
positiva. Benämndes förr
gasljuspapper. Jfr Framkallning.
Framladdning, tidigare allmänt
använt sätt att ladda eldvapen genom
att införa krutet och projektilen
från mynningen. Har i vissa fall
även fått modern tillämpning, t. ex.
vid granatkastare.
Franc [frang], fransk, belgisk och
schweizisk myntenhet, under
latinska myntunionens tid med ett värde
av 72 öre, både efter första och
andra världskrigen devalverad i
Frankrike och Belgien. — 5 belgiska
francs kallas numera 1 belga.
Franc, Ulrik (1736—1811),
ämbetsman, statssekreterare 1787 och den
under konungen egentlige ledaren
av utrikespolitiken, överpostdirektör
1791, en av Gustav III:s förtrogne.
Francais [franssä’], fr., fransk,
fransman, franska språket. — Femininum
francaise [franssä’s], fransk,
fransyska. — Francaise, dans, se Fransäs.
Francaix [franssä’], Jean (f. 23/5
1912), fransk tonsättare i
neoklas-sicistisk stil. Har skrivit operor,
orkesterverk, kammarmusik m. m.
France, La F. [fran8s], fr., Frankrike.
France [fran?s], Anatole, egentligen
Jacques Anatole Thibault [tibå’]
(1844—1924), fransk författare, en
mästare i ironi och frivol
skepticism, nobelpristagare 1921. Bland
hans på sin tid över hela världen
beundrade böcker må nämnas
Syl-vestre Bonnards brott (1881, sv. ö.
1892 och 1929), Drottning Gåsfot
(1893, sv. ö. 1899 och 1944), Den
röda liljan (1894, sv. ö. 1902 och
1941). — Flera översättningar äro
utförda av hans lärjunge Hj.
Söderberg, 1184.
Francen [franssän’], Victor (f. 1887),
fransk skådespelare. Har på scen
och i film specialiserat sig på äldre
förnäma gentlemän. Var under
kriget i Hollywood. Jag anklagar (1937),
Dagen gryr (1938), Manhattan (1942)
och Storsvindlaren Dimitrios (1944).
della Francesca [frantjes’ka], Piero
(omkring 1416—92), italiensk
målare. F. var en nydanare inom
renässansmåleriet, framför allt genom
sin utbildning av perspektivet, den
plastiska återgivningen av
människogestalten samt behandlingen av
luft- och ljusproblemen. F:s
huvudarbeten äro freskerna i San
Francesco i Arezzo (omkring 1459
—66) samt porträtten av hertigparet
av Urbino, 1819.
Francesca da Ri’mini, den olyckliga
hjältinnan i en av episoderna i
Dantes Divina Commedia (Inferno,
femte sången). Hennes kärlekssaga med
Paolo har även behandlats i konst
(Ingres), musik (Thomas,
Tjajkov-skij) och i tragedier av Pellico och
d’Annunzio.
France-Soir [franss-soa’r],
eftermid-dagstidning i Paris. Upplaga: 900 000.
Chefred. P. Lazareff.
Franche-Comté [f ran«sj -kåMe’],
frigrevskapet Burgund, förr fransk
provins, lydde från 1300-talet under
Burgund, kom 1506 till Habsburg
och Spanien, erövrades 1668 av
Frankrike, till vilket det avträddes
1678 i Nijmegen, 2197.
Franchet-d’Espèrey [franssjä’ despärä’],
Louis (1856—1942), fransk militär.
Efter att ha fört olika befäl pä
västfronten under första
världskriget förflyttades han 1918 såsom chef
för Orientarmén. Igångsatte en
offensiv mot Bulgarien och tvang
detta till stillestånd i september
1918, intog därefter i oktober
Belgrad och bröt slutgiltigt Österrike
-Ungerns motstånd.
Franchise [franssji’s] betecknar i
sjöförsäkringsväsendet frihet från
ersättningsskyldighet för enskild
skada, ej överstigande en viss mindre
del av försäkringsbeloppet.
da Fran’cia [-t>ia], José Caspar
Rod-rigüez (1757 eller 1758—1840),
kallad doktor F., politiker, blev 1814
Paraguays diktator, från 1817 pä
livstid, bedrev en främlingsfientlig
politik, främjade jordbruket och
industrin och sanerade rikets
finanser. Hans styrelse försvarades i en
uppmärksammad skrift av T.
Car-lyle (1843), 2617.
Francis’cus av Assi’si (1182—1226),
italiensk predikant, ordensstiftare,
helgon, en av medeltidens mest
betydelsefulla gestalter. Legender om
honom äro samlade i Fioretti (se
d. o.), 1137 B, 2018, 3185 B.
Franciskan’orden eller minor i’t or den,
tiggarorden uppkommen ur det av
Franciscus 1209 stiftade
brödraskapet, stadfästes av påven 1223.
Styres av en generalminister som
under sig har provinsministrar. F.
splittrades snart i två riktningar,
konventualerna, som höllo sig till
kurian, och observanterna eller
spi-ritualerna, som strängare vinnläde
sig om att uppfylla stiftarens
asketiska krav. Inkom på 1230-talet i
Norden, där dess medlemmar
kallades gråmunkar eller gråbröder.
Själasörj arverksamhet och mission
ha varit franciskanernas
huvuduppgifter, men många av dem ha
också utmärkt sig i vetenskap och
filosofi (Bonaventura, Duns Scotus,
R. Bacon, Occam m. fl.).
Fra’ncisturbin, vattenturbin av
radial-typ med strömning in mot centrum,
mycket använd vid måttliga
fallhöjder. Turbinhjulet är helt omslutet
av vatten. Uppfanns av den
engelskamerikanske ingenjören James B.
Francis (1815—92).
Fran’cium, radioaktiv alkalimetall,
kem. tecken Fr, atomnr 87,
atomvikt 223. Först påvisad av
fransyskan M. Perey.
Franck, César (1822—90),
belgiskfransk tonsättare. Har särskilt inom
instrumentalmusiken verkat som en
förnyare i delvis klassicistisk anda
av fransk tonkonst. Han
komponerade orkesterverk och
kammarmusik, piano- och stråkkvartetter.
Till hans mest omtyckta verk höra
symfonin i d-moll samt sonaten i
A-dur för violin och piano. F. var
även internationellt berömd
orgelspelare och utövade vidsträckt
inflytande som lärare vid
musikkon-servatoriet i Paris från 1872, —
1187.
Franck, James (f. 1882), tysk fysiker,
professor i Göttingen 1920—34,
härefter vid Chicagouniversitetet.
Nobelpris i fysik 1926 tillsammans med
G. Herz för undersökningar av
jo-nisering och ljusemission vid
atomer, som bombarderas med
elektroner. Från 1939 har F. tillhört den
amerikanska
atomforskningskom-missionen, 472.
Franck, Sebastian (1499—1542), tysk
filosof och författare, originell
religiös tänkare, konsekvent
motståndare till alla kyrkor och dogmer
och förkunnare av en rent
individuell, mystisk fromhet.
Francke, kallad Meister F., tysk
målare, verksam i Hamburg i början
av 1400-talet. F:s konst står pä
övergången mellan medeltiden och
den begynnande realismen. Bland
hans främsta verk märkas Thomas
-altaret för Johanneskyrkan i
Hamburg och ett altarskåp i Nykyrko i
Finland (nu i Finlands
nationalmuseum).
Francke, August Herman (1663—
1727), tysk teolog, professor i Halle,
nydanare och ledare av den
pietistiska fromhetsriktningen samt
grundläggare av den
välgörenhetsanstalt som fick namnet den
Franckeska stiftelsen, 2632.
Franco, Francisco (f. 1892), spansk
general, sedan 1939 Spaniens
diktator. F. anstiftade 1936 den
militärrevolt, vilken ledde till spanska
inbördeskriget 1936—39, vari F.,
bl. a. med hjälp från Tyskland,
segrade. F:s diktatur bär fascistisk
prägel, men Spanien förblev dock
neutralt under andra världskriget,
1138 B, 3173.
Francois [f ra^soa’], fransk namnform
för Frans.
Francs-tireurs [fran8-tirö’r], se Frank
-tirörer.
Fran’gulabark, bark från
barkveds-trädet (Rhamnus frangula), varav
beredes ett milt verkande
avförings-medel.
Frank, Bruno (1887—1945), tysk
författare, skrev talrika noveller och
romaner, bl. a. en om Cervantes
som översatts till svenska (1935).
Frank, Einar Utzon, se Utzon-Frank.
Frank, Hans (1900—46), tysk SA-man
och sedermera Hitlers verktyg för
»rättsordningens förnyande»,
generalguvernör i Polen 1939 och
verktyg för den tyska terrorregimen
därstädes. Dömd som
krigsförbrytare genom Nürnbergprocessen och
avrättad, 2551 B.
Frank, Josef (f. 1885),
österrikisksvensk arkitekt, en av den
österrikiska funktionalismens
banbryta-re. Sedan 1934 verksam vid Svenskt
Tenn, Stockholm, varigenom han
med sina förfinade och eleganta
möbler och sina stormönstrade
tyger fått stor betydelse för modern
svensk möbelkonst.
Franken, tyskt stamland från Thü-
421 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
