Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fullföljdstillstånd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULLFÖLJDSTILLSTÅND
FURTWÄNGLER, WILHELM
150 kr., som skall nedsättas vid
fullföljd av talan från hovrätt till
högsta domstolen. F. återfås om
ändringsyrkandet bifalles.
Fullfölj dstillstånd, se
Prövningstillstånd.
Fullgörelsetalan, rättegångsyrkande att
svaranden skall fullgöra något till
käranden, t. ex. betalning av skuld,
leverans av vara, eller ock att han
skall upphöra med något intrång i
svarandens rättighet. Jfr
Faststäl-lelsetalan.
Fullmakt kallas det bemyndigande en
person, fullmaktsgivaren,
huvudmannen, ger en annan, fullmäktigen,
ombudet, att handla i hans ställe
med samma rättsliga verkan som
om fullmaktsgivaren handlat själv.
Regler om F. i 2. kap. avtalslagen.
Särskild lagstiftning beträffande
rättegångsfullmakt och prokura (se
d. o.).
Fullmäktig. 1. Person som erhållit
fullmakt. — 2. Vissa ledamöter i
styrelser och verk, t. ex.
bankofullmäktige, riksgäldsfullmäktige, eller
församlingar, t. ex. stadsfullmäktige,
kommunalfullmäktige, 2028.
Fullriggare, tre- eller flermastat
fartyg med råsegel på alla masterna
och ett gaffelsegel, krysseglet, på
den aktersta.
Full sysselsättning innebär i princip
att alla som vill och kan arbeta är
sysselsatta. En viss s. k.
friktions-arbetslöshet måste dock tolereras
inom ramen för begreppet F. För
att F. skall komma till stånd
krä-ves att efterfrågan på varor och
tjänster är så stor att den
produktion som är nödvändig för att
tillfredsställa efterfrågan, bortsett från
de varor som importeras, bereder
sysselsättning åt alla. Denna
efterfrågan härrör givetvis både från
konsumenterna och producenterna
och skapas av de inkomster som i
form av löner, räntor och
företagsvinster skapas genom produktionen.
Ett av de främsta problemen i
efterkrigstidens ekonomiska politik
har varit hur man skall kunna
förena F. och fast penningvärde. Till
följd av att efterfrågan på
arbetskraft varit större än tillgången har
stora löneförhöjningar kunnat
genomföras, vilka icke motsvarats av
en lika stor produktionsökning.
Detta har i sin tur lett till
inflations-artade rubbningar i
samhällsekonomin, 1986, 2045, 3357.
Fulltofta, församling i östra Frosta
kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län, 621 inv. 1954.
Fullösa, församling i Kinnekulle
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 588 inv. 1954.
Fulslag, inflammation i tår och
fingertoppar orsakad av varbakterier i
sprickor och sår. Kan få elakartade
följder.
Fulton, Robert (1765—1815),
amerikansk ingenjör, en av de första
konstruktörerna av ångdrivna
fartyg.
Fulufjäll, fjällrygg i n. Dalarna vid
norska gränsen. Högsta topp 1 040 m.
På fjället finns ett urgammalt
sten-altare, 641 K.
Fuluälv, den mindre av
Västerdalälvens två källfloder, 641 K.
Fuma’ria, se Jordrök.
Fumaroder, utströmningar av gaser
från kratrar, sprickor och
lavaströmmar inom vulkaniska områden.
Funbo, församling i Vaksala kommun
i mellersta Uppland, Uppsala län,
844 inv. 1954.
Funchal [fongsjal’], huvudstad på
Madeira, 37 215 inv. 1950. Knutpunkt
för fartygslinjer, kurort för
lungsjuka, 24 K.
Fundament’ (lat., fundamen’tum),
grund(val). — Fundamental,
grundläggande.
Fundamentallag, äldre namn för
grundlag, se Författning, 1332, 1461.
Fundamentalis’m, amerikansk
lekman-naortodoxi som hävdade
bibelauktoriteten gentemot modern
naturvetenskap, särskilt darwinism, och
åstadkom en del rabalder i början
av 1900-talet, bl. a. den beryktade
approcessen i Dayton 1925.
Fundy Bay [fan’di bej], havsvik på
Nordamerikas östkust, innanför
Nova Scotia, med det kraftigaste kända
tidvattnet på jorden (15 m), 3476.
Funèbre [fynä’br], fr., sorge-,
begravnings-, döds-. — Marche funèbre,
sorgmarsch.
Funge’ra (lat. fungi, förrätta),
tjänstgöra, arbeta.
Fun’gi, svampar, thallofy’ter
(bålväxter), som sakna klorofyll
(blad-grönt). F. äro saprofy’ter, d. v. s.
leva av multnande ämnen, eller
parasiter, snyltgäster, hos levande
växter eller djur.
Fungi’bla ting, utbytbara saker av
likvärdig beskaffenhet, t. ex.
spannmål eller mynt.
Funic’ulus (lat., snöre), det skaft, som
fäster fröet vid fruktväggen. F. är
fröämnets navelsträng.
Funk, Casimir (f. 1884), polsk
näringsfysiolog, namnet vitamins skapare.
Funk, Walter (f. 1890), tysk bankman,
politiker och nazist, presschef 1933,
ekonomiminister 1938,
riksbankspre-sident 1939; fick uppdraget att
planlägga den europeiska
»nyordningen» 1940. Dömd genom
Nürn-bergprocessen till livstids fängelse
som krigsförbrytare.
Funkquist, Georg (f. 13/3 1900),
skådespelare. Genomgick Dramatens
elevskola 1921—23, därefter verksam
bl. a. hos Paramount i Paris 1930—
31, vid Dramatiska teatern 1938—43,
därefter vid Oscars-, Nya teatern
och Alléteatern i Stockholm. Från
1953 vid Dramatiska teatern. F. har
som karaktärsskådespelare utfört en
rad skarpt karakteriserade
rolltolkningar. Även verksam vid radio,
film och operett.
Funktio’n (lat. fungi, förrätta),
verksamhet, tjänst, värv, uppgift;
livsyttring. — I’ matematiken: en
storhets beroende av en annan;
exempelvis är ytan av en triangel en
F. av de tre sidornas längder. I
uttrycket y = f(x) utsäges att y är
en funktion av x.
Funktionalis’m, beteckning på en vid
mitten av 1920-talet inom arkitektur,
stadsplanering och konsthantverk
frambrytande internationell
riktning, som radikalt bröt med de
historiska stilarna och hävdade att
funktionen, ändamålet, skulle vara
utslagsgivande vid formgivningen.
F. ansåg vidare att de sociala och
ekonomiska kraven var lika
betydelsefulla som de tekniska och
estetiska och fick därigenom stor
betydelse för bostadsbyggandet. — I
Sverige bröt F. igenom med
Stockholmsutställningen (se d. o.), 1248,
1249 B.
Funktionell sjukdom, en sådan
sjukdom som inte beror på organskada
utan t. ex. på neuros.
Funktionslek, lekform hos spädbarnet,
bestående i lust för olika
kroppsrörelser (Ch. Bühler).
Funktionslära, inom musiken ett sätt
att systematiskt analysera enskilda
toner och ackord i deras
harmoniska sammanhang. Jfr Harmonilära.
Funktionsteori, läran om de
matematiska funktionerna. Hit hör bl. a.
derivator och integraler. Dessutom
läran om de trigonometriska
funk
tionerna, logaritmerna och deras
omvändning
(exponentialfunktio-nen), serieutvecklingar m. m., 2280.
Funktionsväxling säges inträda, när
ett organ med en viss funktion
övergår till en annan. Så är
förhållandet bl. a. med vissa kräftdjur,
vilkas extremiteter under ungstadiet
tjänstgöra som simorgan.
Funktionä’r, tjänsteman; innehavare
av en förtroendepost i föreningar.
— Funktione’ra, tjänstgöra.
Funt [font], rysk pundvikt = 409,5 gr.
Funtek, Leo (f. 1885), finländsk
musiker av österrikisk börd, blev 1925
l:e kapellmästare vid Finska
operan och 1939 lärare vid
Sibelius-akademin. Även framstående
symfonidirigent och musikkritiker.
Funäsdalen, vintersportort i v.
Härjedalen med förnämligt bygdemuseum,
ca 800 inv., 1688, 1897 K.
Fura, se Tall.
Furage [-rasj] (fr. fourrage),
hästfoder.
Furen, sjö i s.v. Småland, s. om
Värnamo, 151 m ö. h., 12 km2,
avrinner till Flåren, 150 m ö. h., 39 km2,
som genom Toftaån har avlopp till
Vidöstern och Lagan.
Furesö, sjö på Själland n.v. om
Köpenhamn, ca 10 km2. Avrinner till
Öresund.
Furfurol [-åT], en heterocyklisk
alde-hyd. Bildas vid destillation av
pen-tosanhaltiga ämnen, såsom kli, med
svavelsyra. Färglös olja (kokp.
161,7° C), som brunfärgas i luften.
Användes såsom lösningsmedel och
för framställning av plaster.
Fu’rie (lat. fur’ia, raseri),
hämndgudinna (se Erinyerna). — I
överförd betydelse: rasande kvinna.
Furingstad, församling i Västra
Vik-bolandets kommun i n.ö.
Östergötlands län, 330 inv. 1954.
Furioso [-å’så], italiensk musikterm,
rasande.
Furi’r, i svenska krigsmakten den
näst högsta underbefälsgraden.
Fur’ka, pass i Schweiz mellan Rhöne
och Reuss. 2 431 m ö. h. Över
passet går Furka-Oberalpbanan (Brig—
Andermatt—Disentis), 2955 K.
Fur’manov, före 1944 Ivanovo, stad vid
floden Uvod, Sovjetunionen, 285 000
inv. 1939. Textilindustri.
Fume’ra (fr. fournir), anskaffa,
leverera. — Furnissö’r, leverantör.
Furneauxöarna [fanåo’-], brittisk
ö-grupp i Bass sund mellan Australien
och Tasmanien, 2 670 km2, ca 1 000
inv.
Furor [-å’r], (ital. furo’re, av lat.
furor), raseri; hänförelse,
stormande bifall. — Fur’or teuto’nicus, lat.,
germanskt raseri, ett uttryck som
ytterst är hämtat från Lucanus
Pharsalia (60-talet e. Kr.).
Furstbiskop (ty. Fürstbischof), titel
för biskopar som samtidigt voro
furstar i det tysk-romerska riket.
Furste (äldre form förste, dvs. den
förste), titel för regent, medlem av
regentens familj, tysk eller rysk
högadelsman.
Furst Igor, postum opera av A.
Borodin, uppförd 1 :a ggn i Leningrad
1890, i Stockholm 1933.
Furstprimas, ärkebiskopen av Gran,
den ungerska katolska kyrkans chef.
1. Furtwängler [fort’-], Adolf (1853—
1907), tysk arkeolog och
konsthistoriker, professor i München 1894,
deltog i utgrävningarna i Olympia
och Egina. F. var en av den
grekiska konstens främste kännare,
särskilt på keramikens och vasmåleriets
område.
2. Furtwängler, Wilhelm (1886—1954),
son till Adolf F., tysk dirigent och
tonsättare, från 1920 verksam i
Berlin, vars musikliv han förlänade
4223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
