Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Färgspridning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRGSPRIDNING
FÖRBLAD
ger, vilkas (additiva) biandfärg
man söker.
Färgspridning, dispersion, ljusets
uppdelning i färger när det passerar
ett okorrigerat linssystem eller ett
enkelt prisma. Fenomenet beror på
att de blå och gröna strålarna
brytas kraftigare än de gula och röda.
Ett system som är korrigerat för F.
kallas akromatiskt.
Färgväxter. Ur alla slags växtdelar
kunna färgämnen utvinnas: ur
blommor, rot, stam eller bark
(färgbark). Fastän de syntetiska, på
kemisk väg framställda färgstofferna
nästan helt undanträngt
växtfär-gerna, fås t. ex. gul färg fortfarande
lättast från F., Genis’ta tincto’ria
(färgginst), Rese’da lute’ola samt
innerbarken av den
nordamerikanska quercitroneken (Quercus
tinc-toria) m. fl. Röda och violetta
färgämnen lämna lavar av
Roccella-släktet (lackmusfärg), blå
stjälkarna av indigoväxter samt kärnveden
av kampeschträdet, gröna Rhamnus
cathar’tica (en Fran’gulaart) osv.
Färgämnen kunna antingen vara av
oorganiskt eller organiskt ursprung.
De förstnämnda, s. k.
mineralfärgämnena, användas huvudsakligen i
målarfärger. Organiska F. användas
mest för färgning av textilier. Från
att till en början endast ha varit
naturprodukter framställas de
organiska F. numera på konstgjord
väg, jfr ovan, 1284.
Färila-Kårböle, kommun i mellersta
Hälsingland, Gävleborgs län, 5 908
inv. 1954.
Färing, invånare på Färöarna.
Färingsö, kommun i Stockholms län.
2 932 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Färentuna,
Hil-leshög, Skå och Sånga.
Färingtofta, församling i Riseberga
kommun i n. Skåne, Kristianstads
län, 804 inv. 1954.
Färja, i sitt enklare utförande en
fyrkantig pråm för transport av
fordon, speciellt över smala
vattendrag. För de minsta anspråken
räcker en roddfärja. F. som dragas
fram utmed en över vattendraget
uppspännbar wire bli allt mindre
vanliga. Flertalet landsvägsfärjor
äro numera motor- eller ångdrivna.
Tågfärjor ha i England använts
redan på 1850-talet, bl. a. vid Firth
of Forth, innan nuv. tågbro kom
till stånd.
Färjestad, bana för travtävlingar vid
Karlstad.
Färjestaden, hamnplats och
stationssamhälle i Torslunda kommun på
Öland, 881 inv. 1951. överfartsort
mellan Kalmar och Öland, 3111 K.
Färlöv, församling i Araslövs
kommun i n.ö. Skåne, Kristianstads län,
1 852 inv. 1954, med romansk kyrka
från slutet av 1100-talet jämte
valvmålningar från 1400-talet.
Färm, se Ferm.
Färna, bruksegendom i mellersta
Västmanland i Skinnskattebergs
bergslag, nära sjön Långsvan. Förr
stångjärnsbruk, anlagt på 1600-talet,
numera kronopark.
Färnbock eller bresiljeträd, erhålles
av Caesalpimia echina’ta, användes
till rödfärgning.
Färnebo, församling i Värmlandsbergs
kommun i s.ö. Värmlands län, 2 992
inv. 1954.
Färnebofjärden, sjö i n. Uppland och
Gästrikland, bildad av Dalälven, 48
km-’.
Färs (lat. farci’re, stoppa), kött eller
fisk som hackats eller malts.
Färskmalm, vid färskning (i t. ex.
martinugn) använd höggradigt ren
järnmalm. F. avger syre till
smäl
tan, varigenom kol bortoxideras ur
denna.
Färskning, den metallurgiska process
genom vilken kolhalten i tackjärn
nedbringas så långt, att stål eller
smidbart järn erhålles. Sker numera
i martinugnar eller bessemer- resp,
thomaskonvertrar, 1903.
Färöarna, Färöarna, färöiska
För-oyar, dansk ögrupp i n. Atlanten
på ungefär 62° n. br., mellan Norge
och Island. 1 399 km2, 31 664 inv.
1950. Huvudstad Thorshavn eller
Torshavn, 5 593 inv. 1950, på Strömö.
F. uppnådde 1948 självstyrelse i
union med Danmark, dvs. har egen
flagga och egen förvaltning men
är utrikespolitiskt underordnat
danska regeringen, 880 K, 1286 B.
Färöiska, nordiskt språk av västnorskt
ursprung, nu talat av omkring 30 000
personer på Färöarna.
Fässberg, se Mölndal.
Fästerumperåsen, bergshöjd i
mellersta Halland, n.n.v. om Oskarsström.
206 m ö. h.
Fästingar, Ixo’didae, en familj av
kvalstren med taggigt sugrör. Hakar
sig fast vid människor och djur som
passera och suger sig sedan fulla
med blod, så att den tidigare platta
bakkroppen blir starkt uppsvälld. F.
lossnar från huden om man dryper
fotogen eller bensin på den. Rycker
man däremot bort den med våld är
det risk att det lilla huvudet
kvar-stannar i såret och inflammerar
detta.
Fästning, befäst ort eller område, förr
inom ett system av
sammanhängande vallar och gravar jämte andra
försvarsverk, numera vanligen i
form av en gördel av fort, 314 B,
426 B.
Fästningsartilleri, artilleri för försvar
av fästning. Det är oftast
ned-sprängt i berg eller inmurat i
betong och täckt av pansar.
Fästningsstraff, äldre straffart, som
bestod i internering på en fästning.
Fäsö’r, se Faiseur.
Födelsefrekvens, se
Befolkningsstati-stik.
Födelsekontroll, kontroll över
barnalstringen genom användande av
förebyggande metoder.
Födelsemärke, medfödda fläckar eller
vårtor på huden. Vanligast äro de
bruna leverfläckarna och de mer
eller mindre kraftigt röda
eldmärkena. Ett F. kan hastigt tillväxa.
Läkare bör då konsulteras, då det
kan vara ett tecken på svårartad
sj ukdomsprocess.
Födelsenummer, det nummer som
sedan 1946 varje nyfödd svensk
erhåller i folkbokföringen, udda för
gossar och jämnt för flickor, t. ex.
1950 06 06 18 för en flicka född 6
juni 1950. Numret jämte
födelsedatum skall underlätta
identifikation.
Födelse- och dopbok, kyrkobok för
bokföring av barns födelse och dop.
Födoråd, ålderdomlig benämning för
rätten att åtnjuta avkastning i form
av produkter från en fastighet. F.
uppkommer på så sätt, att ägare
till en jordbruksfastighet vid
försäljning förbehåller sig rätt att
erhålla vissa produkter från
fastigheten, oftast under återstående livstid.
Fögderi, förr en fogdes tjänst eller
tjänsteområde. Nu
förvaltningsområde inom län. I varje F. finnes en
häradsskrivare, som förrättar
mantalsskrivning och utgör lokal
skattemyndighet.
Föglö, kommun i s.ö. delen av land •
skåpet. Aland, Finland, bestående av
talrika öar. 127 km2, 1 157 inv. 1954.
Föhnvindar, varma torra fallvindar
som särskilt uppträda i Alperna.
Både värmen och den låga
fuktigheten sammanhänger med att
luften har utfällt regn under sin
höjd-passage, 63.
Föhr, en nordfrisisk ö utanför n.v.
Schleswig, 82 km2, 8 979 inv. 1950.
Huvudort Wyk, känd badort.
Földes [föhdäsj], Jolån (f. 1904),
ungersk författarinna, bosatt i England.
Flera av hennes romaner ha
översatts till svenska, bl. a. Fiskande
kattens gata (1936, sv. ö. s. å.).
Fölene, församling i Herrljunga
köping i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 285 inv. 1954.
Följa John, skämtsam uppvisning i
simhopp; ledaren kallas John, och
deltagarna, vanligen mindre
försigkomna hoppare, skola försöka göra
samma hopp som han.
Föl’jetong (fr. feuilleton, litet blad:
bilaga), roman som i småportioner
fortlöpande publiceras i tidning eller
tidskrift. F. infördes i Sverige
omkring 1840.
Föllinge, kommun i n. Jämtlands län,
3 477 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Föllinge och
Laxsjö, 1897 K.
Fönsterkuvert, kuvert med ett
genomskinligt fält på framsidan genom
vilket den på brevet skrivna
adressen kan läsas.
Föra, församling i Köpingsviks
kommun på n. Öland, Kalmar län, 666
inv. 1954.
Förargelseväckande beteende, förseelse
som består i att någon på allmän
plats för oljud eller eljest beter sig
på sätt som är ägnat att väcka
förargelse hos allmänheten. Straffas
med böter.
Förband, på visst sätt anlagd
betäckning på sår, svullnader o. dyl.
Avsedd att skydda kroppsskada. — I
militär terminologi beteckning på
truppenhet (kompani, regemente
osv.).
Fcrbandschefstecken, särskild vimpel
som på svenska örlogsfartyg föres:
av avdelningschef (av lägre grad
än kommendör), flottilj chef och
divisionschef utöver befälstecknet.
Förbandsplats upprättas av
sjukvårdspersonal vid brigad och lägre
förband för omhändertagande av
sårade och sjuka.
Förbening, bildning av benvävnad ur
brosk och bindväv. Den normala
F. hos människan är avslutad i 17
—20-.årsåldern.
Förberedelse, juridisk term. — 1.
Förberedande utredning i domstol
av ett mål för att detta må kunna
avgöras i ett sammanhang vid
senare s. k. huvudförhandling. F.
skall vara helt muntlig, där ej
rätten annat förordnar. — 2. F. till
brott föreligger bl. a. då någon i
syfte att utföra en straffbelagd
gärning mottager pengar eller annat
vederlag för brottet eller ock tar
befattning med gift, sprängämne,
vapen eller annat hjälpmedel. F.
straffas lindrigare än den
fullbordade gärningen.
Förbindelseofficer, officer som leder
ett fartygs signaltjänst. — I allmän
bemärkelse officer, som förmedlar
förbindelsen från ett förband till
ett annat, till exempel mellan
förband av allierade arméer i fält.
Förbjudna led, släktskap som enligt
lag utesluter äktenskap. Enligt
svensk lag räknas hit även svärmor
och svärson, styvfar och styvdotter,
samt adoptivbarn.
Förbjudna orter, gammal benämning
på sådana orter, där kronans gods
eller räntor icke fingo avhändas.
Förblad, två eller ett litet blad, som
sitter mellan blombladen och
stöd-jebladen.
4228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
