Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Harris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARRIS, ARTHUR
HARVEY, LILIAN
sentant vid Marshallorganisationen
i Paris 1940—50. Sedan 1955
guvernör i staten New York.
Harris [här’is] sir Arthur (f. 1892),
engelsk flygmilitär, överste 1937,
general 1943, marskalk 1945. H. blev
1940 ställföreträdande chef för
flygstaben, ledde 1941 en flygdelegation
till USA, var 1942—45 chef för
bombkommandot (Bomber
Com-mand), sedan 1946 verkställande
direktör i South Africa Marine
Corporation. H. organiserade bl. a. det
engelska flygvapnets bekämpning av
den tyska hemorten.
Harris [här’is], Roy (f. 1898),
amerikansk tonsättare, har skrivit sju
symfonier, kammarmusik m. m.,
anknytande till äldre polyfon konst
men även till impressionismen.
Harrisburg [här’isbag], huvudstad i
Pennsylvania, ö. USA, vid
Susque-hanna. 89 544 inv. 1950. Stor
järn-och stålindustri.
Harrison, Anita (f. 1/9 1902), pianist,
gift Laurin och sedan 1927 bosatt
i Sverige, där hon ofta framträtt
som solist och kammarmusikspelare.
Harrison [här’isn], Rex (f. 1908),
engelsk-amerikansk scen- och
filmskådespelare, verksam vid såväl
engelsk som amerikansk scen och
film. Bland hans filmer märkas
Citadellet (1938), Major Barbara
(1941), En yankee kommer till
England (1945) och Anna och kungen
av Siarn (1946).
1. Harrison [här’isn], William (1773—
1841), nordamerikansk politiker och
militär. Utmärkte sig i kriget mot
England 1812—14, då han besegrade
fienden vid floden Thames i
Cana-da. Valdes av whigpartiet till
president 1840 men avled strax efter
tillträdet.
2. Harrison, Benjamin (1833—1901),
sonson till William H., amerikansk
politiker och militär. Deltog som
general i inbördeskriget på
nord-statssidan och var president i USA
1889—93.
Har’risons fåra, tvärlöpande fåra på
bröstkorgen i jämnhöjd med
mellangärdets fäste på revbenen.
Tecken på engelska sjukan.
Harrogate [här’ågit], stad i n.
England v. om York. 51 690 inv. 1954.
Englands förnämsta svavelbad, kalla
svavel- och järnkällor.
Harrow, Harrow-on-the-Hill [-[här’äo-ån-3a-],-] {+[här’äo-
ån-3a-],+} stad i grevskapet
Middle-sex, s.ö. England, 18 km n.v. om
Londons City. 217 700 inv. 1954.
Berömd internatskola för gossar,
grundad 1571.
Harsdorff, Caspar Frederik (1735—
99), dansk arkitekt, en av
klassicismens förnämsta representanter i
Danmark, ofta med rent grekisk
formgivning, t. ex. i H:s
huvudverk, kolonnaden vid Amalienborgs
slott.
Harsläktet, Lep’us, tillhör familjen
hardjur (se d. o.) och utmärkes av
att ungarna födas håriga och med
öppna ögon. Hararna gräva ej och
leva ej i hålor. H. har i Sverige
två arter, se Hare.
Harsprånget, betydande vattenfall i
Lappland i Lule älv 10 km s. om
Porjus. Fallhöjd 74 m. Ett
kraftverk påbörjades 1918, men arbetet
avbröts t. v. 1922. Det återupptogs
1945 och var klart 1952, då
kraftverket med en effekt av 300 000 kW
blev Sveriges största. Samhället vid
kraftstationen hade 1951 1 335 inv.,
813 B, 2074, 2075 B, 2137 B.
Harstad, norsk stad på Hinnöya, 5
mil n.v. om Narvik. 4 247 inv. 1950.
Viktig trafikknut. I närheten
Norges nordligaste medeltidskyrka.
Harstena, fiskeläge i Gryts kommun,
Östergötlands län, på en ö utanför
Valdemarsvik. En av landets få
bevarade oskiftade byar med mycket
kvar av den forna by
organisationen (bl. a. är utbytet av säljakten
gemensam egendom), 3880 K.
Harsyra, se Harsyreväxter.
Harsyreväxter, flocken Oxalida’ceae
av familjen näveväxter (se d. o.);
hit hör den allmänna harsyran,
Ox’alis acetoselTa, som har syrligt
smakande, trefingrade blad från en
vågrät jordstam och ensamma,
vit-och rödstrimmiga eller rödaktigt
gredelina blommor, färgpl. vid art.
Blommor.
Hart, Heinrich (1855—1906), tysk
författare, intog tillika med sin bror
Julius H. (1859—1930) ledande
ställning i kampen för naturalismen i
Tyskland.
Hart [hat], sir Robert (1835—1911),
irländsk ämbetsman i kinesisk
tjänst och under en lång följd av
år chef för det kinesiska
sjötullverket. Lojal och tillgiven Kina
befordrade H. dock i hög grad
landets öppnande för européerna.
Hartbest el. kamaantilop, storväxt och
kraftigt byggd antilopart med
lyr-formigt vridna horn och
bakåtslut-tande kropp, num. endast i
Trans-vaal i Sydafrika.
Harte [hat], Francis Bret (1839—1902),
amerikansk författare. Den förste
och oöverträffade skildraren av
Vilda västern, som han väl kände
genom en mångårig och äventyrlig
vistelse i Kalifornien. En mängd
av hans noveller har översatts till
svenska.
Hartford [ha’tfad], huvudstad i
Connecticut, n.ö. USA, 177 397 inv. 1950,
många svenskar. Järn-, stål- och
maskinindustri, vapentillverkning.
HartTeben, Otto Erich (1864—1905),
tysk författare, skrev populära
noveller och skådespel i Maupassants
stil.
Hartiey [ha’tli], David (1705—57),
engelsk filosof, grundläggare av
asso-ciationspsykologin.
1. Hartman, Carl Johan (1790—1849),
botanist och läkare, utgav 1820 det
berömda standardverket Handbok i
Skandinaviens flora, som senare
utkommit i ett stort antal upplagor,
efter hans död bearbetade av sonen
Karl H. (d. 1884).
2. Hartman, Carl Vilhelm (1862—1941),
sonson till C. J. H., etnograf,
professor och intendent vid
Riksmuseets etnografiska avdelning (1908—
1928), företog omfattande
forskningsresor till Costa Rica, Salvador,
Guatemala och Mexico.
Hartman, Olov (f. 7/5 1906), präst,
direktor för Sigtunastiftelsen sedan
1948, har skrivit romaner med
kristna motiv, t. ex. Helig
maskerad (1949) och Människor i rött
(1950).
von Hartmann, Eduard (1842—1906),
tysk filosof, företräder en
pessimis-tiskt-evolutionistisk metafysik.
Tinget i sig är det omedvetna, en
förening av vilja och idé. I
fenomenvärlden råder strid mellan dessa
element, målet är medvetandets
seger. För detta skola vi kämpa i
kulturarbetet om än lidandet må
överväga i världen. H:s
huvudarbete är Philosophie des
Unbewuss-ten (sv. ö. 1877—88). Det
omedvetnas filosofi. H. har utövat
inflytande på bl. a. Viktor Rydberg och
Strindberg.
Hartmann, Johan Peter Emilius (1805
—1900), en av Danmarks största
tonsättare under 1800-talet,
stilistiskt beroende av fransk och tysk
romantik men också med
anknytning till rent nordiska drag.
Livskraftigar e än hans operor och
kammarmusik blevo körverken samt
sånger och psalmer, 677 B.
Hartmann, Karl Amadeus (f. 1905),
tysk tonnsättare. Bland H:s verk,
delvis skrivna på grundval av
tolv-tonsteknik, märkas kammar operan
Des Simplicius Simplicissimus (1949;
uppförd i Sverige 1953), Symphonie
concertante (1953), stråkkvartetter
m. m. Efter andra världskriget har
flera av hans verk uppförts vid
internationella musikfester.
Hartmann von (der) Aue (omkring
1170—omkring 1215), tysk riddare
och skald. Hans versberättelse om
den spetälske riddaren Der arme
Heinrich (sv. ö. 1902) räknas bland
de värdefullaste alstren i tysk
medeltidsdiktning. Han har också
behandlat motiv ur Artursagan, 3566.
von Hartmansdorff, August (1792—
1856), ämbetsman och politiker.
Efter att ha tillhört oppositionen blev
han 1840 regeringens skickligaste
försvarare på Riddarhuset. Var
bl. a. hovkansler, landshövding i
Kalmar och president i
Kammarrätten. Ehuru strängt konservativ
ansåg H., att adelns självskrivenhet
som riksdagsstånd borde upphöra.
Han var en framstående
förvalt-ningshistoriker och känd som
nyk-terhetsvän.
Hartser, amorfa ämnen, förekomma
som sekret i de flesta växter,
framför allt i barrträd. De flesta
innehålla som väsentlig beståndsdel
hartssyror. Efter sin
sammansättning och konsistens indelas de i
mjuka hartser eller balsamer (se
d. o.), hårda eller egentliga hartser
och gummi- eller slemhartser. En
fossil harts är bärnsten (se d. o.).
Jfr Konsthartser.
Hartsgång, hartskanal, hos barrträd
förekommande långa behållare som
innehålla harts.
Hartsolja erhålles vid torrdestillation
av kolofonium (se Harts), användes
som smörjolja, till billig
trycksvärta, s. k. hartsfärger osv.
Hartzenbusch [artsänbo’sk], Juan E.
(1806—80), spansk skald,
dramatiker och litteraturhistoriker (av
tysk härkomst). Hans författarskap
präglas av nationalism, romantik
och en ovanlig formell elegans,
3189.
Haru’n-ar-Raschi’d (d. 809), »Harun
den rättrådige», abbasidisk kalif i
Bagdad. Regerade despotiskt men
omhuldade konst och vetenskap.
Genom uppror förlorade han
besittningarna i Afrika. Han
lov-sjunges i Tusen och en natt.
Harv, jordbruksredskap för jordens
uppluckring, bearbetning och
ogräsutrotning. Olika typer finnas,
pinn-och fjäderharv med styva,
respektive fjädrande pinnar, tallriksharv
med vridbara ståltrissor med skarp
eller tandad kant m. fl.
Harvard University [ha’vad [-joniva’si-ti],-] {+joniva’si-
ti],+} USA:s äldsta och ett av dess
förnämsta universitet, beläget dels
i Boston, dels i dess förstad
Cambridge, grundat 1636, huvudsakligen
på en donation av prästen J.
Harvard (1607—38), efter vilken
universitetet är uppkallat. H. som är öppet
endast för män hade 1947 ca 12 000
studerande. H:s bibliotek är det
största vetenskapliga biblioteket i
USA.
Harwell [ha’oal], stad i Berkshire, s.
England. Bekant genom
därvaran-de atomforskningsanläggning.
Harvey [ha’vi], Lilian (f. 19/1 1906),
engelsk-tysk filmskådespelerska och
4301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
