Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Holbein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLBEIN, HANS d. ä.
HOLMÉR, GUSTAF (GÖSTA)
omfattande n.v. delen av Själland
mellan Isefjord och Stora Bält jämte
Samsö m. fl. öar. 1 752 km2, 126 162
inv. 1950. — 2. Huvudstad i H. 1,
vid en arm av Isefjord. 14 417 inv.
1950. Stora svinslakterier,
maskinindustri m. m., 653 K.
1. Holbein [hål’bain], Hans, d. ä.
(omkring 1470—1524), tysk målare
huvudsakligen verksam i Augsburg,
ansluter sig i sina tidigare religiösa
målningar till den senmedeltida
konsttraditionen, men upptar i sina
senare verk element från den
italienska renässansen. Har även
utfört realistiska porträtteckningar.
2. Holbein, Hans d. y, (1497—1543),
son till Hans H. d. ä., tysk målare,
en av den tyska renässansens
största mästare. Bosatt i Basel från 1515
och verksam i London 1526—28 och
1532—43. Bland H:s arbeten
märkas madonnakompositioner bl. a.
Borgmästare Meyers madonna
(omkring 1526, Darmstadt), samt främst
porträtt bl. a. av Erasmus av
Rotterdam, Thomas More och en rad
mästerliga porträtt av Henrik VIII,
vars hovmålare H. blev 1536. H. var
även en mycket framstående
tecknare och grafiker, bl. a.
träsnittserien Dödsdansen, 850 B, 1602 B,
1603 B, 1638 B.
Holberg, Ludvig (1684—1754), dansk
diktare och historiker av norsk
härkomst, professor i Köpenhamn. H:s
komedier ha blivit klassiska, främst
Erasmus Montanus, men också Jeppe
på Bj erget. Den politiske
Kande-stöber, Jean de France m. fl.,
samtliga skrivna 1722—26. H. hade eri
skarp blick för mänskliga laster,
särskilt förhävelsen, och skrev
därför gärna satirer, t. ex. Peder Paars
(1719—20), Niels Klims
underjordiske Reise (på latin 1741, på danska
1742). Som moralist och essayist är
han en lärjunge till Montaigne och
de engelska upplysningsfilosoferna,
672 B, 673 B, 1640 B.
Holcus, se Luddtåtel.
Holderness [håoTdanes], halvö i ö.
England, n. om Humber.
Holdingbolag, se Förvaltningsbolag.
Holger Danske, dansk kämpagestalt i
sagan och i en mängd nordiska
medeltida ballader. I tider av yttersta
nöd skall han uppstå och rädda sitt
folk, säger sagan, 672.
Holiday [hålldi], eng., helgdag,
fridag.
Holinshed [hål’insjed], Raphael (d. ca
1580), engelsk historiker, vars stora
krönika gav Shakespeare uppslag
till flera skådespel.
Holk. 1. Medelstort handelsfartyg, som
brukades under 1400- och
1500-ta-len; numera ett permanent förtöjt
äldre fartyg, vilket användes som
upplag eller logi. — 2. Konstgjort
fågelbo, bestående av ett stycke
urholkad trädstam eller en låda med
liten öppning på framsidan. — 3.
En samling fjällika högblad som
omge blommorna i en korg. Jfr
Korgblommiga växter.
Holl, Elias (1573—1646), tysk
arkitekt, verksam i Augsburg,
förenade i sina verk italiensk ungbarock
med inhemsk tradition. H:s
viktigaste verk är rådhuset i Augsburg
(1615—20).
Holland, omfattar två nederländska
provinser (Noord-H. och Zuid-H.)
mellan havet och Zuiderzee. I flera
europeiska språk också gängse
benämning på konungariket
Nederländerna, 319 K, 877 B, 2456 B.
Holland [hål’and], område med
särskild förvaltning i grevskapet
Lin-colnshire, England, vid Nordsjön.
1 090 km2, 101 900 inv. 1954.
Huvudstad Boston.
Hollandaise-sås [-dä’s-], holländsk sås,
vinäger, vatten och kryddor
hopkokade, blandade med äggula,
tillsatta med skirat smör under
visp-ning. Serveras till finare kokt fisk
och kokta grönsaker.
Hollandtunneln, tunnel under
Hudsonfloden mellan Manhattan och
Jersey City, New York.
HolTerith [-rip], Hermann (1860—
1929), tysk-amerikansk ingenjör,
uppfinnare av hålkortsmaskinen.
Holliday [hål’idei], Judy, kom efter
en lyckad teatersejour på Broadway
till Hollywood, där hon 1950 erhöll
Oscar för sin roll i filmen Född i
går (1950).
Hollywood [hållod], n. villaförstad till
Los Angeles, Californien, s.v. USA,
den amerikanska filmproduktionens
centrum, 931 B.
Holländare, maskin för målning av
pappersmassa. Uppfanns omkring
1670 i Holland och ersatte härvid
de äldre stampverken.
Holländeri. 1. Namn på den lokal där
vid pappersfabrikationen holländare
äro uppställda. — 2. Gammal
benämning på avelsgård för
högmjölkande kor med tillhörande mejeri
och ysteri. Anlädes i Sverige på
1500-talet efter holländskt mönster,
men ha försvunnit i och med
mejerihan teringens centralisering.
Holländska språket, se Nederländska
språket, 2462.
Holm. 1. Församling i Kvibille
kommun i s. Hallands län, 594 inv. 1954.
— 2. Församling i Lagunda
kommun i mellersta Uppland, Uppsala
län, 82 inv. 1954. — 3. Församling
i Indals-Lidens kommun i n.
Medelpad, Västernorrlands län, 1016
inv. 1954. — 4. Församling i
Mel-leruds köping i ö. Dalsland,
Älvsborgs län, 3 716 inv. 1954.
Holm, Gerhard (1853—1926), geolog
och paleontolog, professor och chef
för Riksmuseets paleontologiska
avdelning 1901—23.
Holm, Gustaf Birger Anders (1845—
1910), jurist och affärsman, fr. o. m.
1879 chef för AB P. A. Norstedt &
Söner, vars utveckling han
kraftigt främjade. Startade 1874
tidskriften Nytt juridiskt arkiv.
Holm, Pelle (f. 14/2 1888), filolog,
chef för Svenska akademiens
ord-boksredaktion från 1942. Har bl. a.
utgivit Bevingade ord (1939).
Holm, Per Daniel (1835—1903),
landskapsmålare, professor vid
Konstakademin 1881—1903. Har
isynnerhet utfört landskapsmålningar från
Bergslagen och Norrland.
Holm, Tore (f. 25/11 1896),
civilingenjör, yachtkonstruktör, seglare,
Gamleby. Har ritat flera av världens
mest kända kappseglingsbåtar och
som rorsman vunnit stora
framgångar, bl. a. guldmedalj vid OS
1920 och 32.
Holma-Helsinglands linspinneri- &
väfveri AB, grundat 1898, har
lin-beredningsverk m. m. i Forsa,
Gävleborgs län, och Holma,
Madängs-holm, Skaraborgs län. Antal
anställda ca 40. H. är dotterbolag till
Almedahl-Dalsjöfors ab.
Holmajärvi, sjö i sjökedjan i Kalix
älv (Kebnekaiseleden).
Holmamiral benämndes under
1600-talet befälhavaren för Stockholms
örlogsstation.
Holmberg, Elly (f. 28/10 1903), dansös,
1922—49 premiärdansös vid Kungliga
teatern, där hon genom sin säkra
stilkänsla och tekniska skicklighet
vunnit stora framgångar. 1926 g. m.
f. d. balettmästaren S. Tropp.
Holmberg, Olle (f. 20/10 1893),
litteraturhistoriker och essäist.
Professor i litteraturhistoria vid Lunds
universitet sedan 1937,
litteraturkritiker i Dagens Nyheter sedan
1935. Skrifter bl. a. Inbillningens
värld (1—2, 1927—30), Viktor
Rydbergs lyrik (1935), Sex kapitel om
Stagnelius (1941), Den unge Leopold
(1953), Leopold och Gustaf III
(1954) och essäsamlingar, 3342.
Holmberg, Teodor (1853—1935),
skolman och författare, rektor vid
Tärna folkhögskola 1876—1912, en av
folkhögskolans föregångsmän, tog
livlig del i kyrkliga och kulturella
rörelser. H. var gift med
författarinnan Cecilia Bååth-Holmberg.
Holmberg, Werner (1830—60),
finländsk landskapsmålare, utbildad i
Düsseldorf, en av de första mera
betydande målarna i finländsk konst.
Skildrade främst finsk
ödemarks-och skogsnatur, 964.
Holmboe [-bo], Vagn (f. 20/12 1909),
modern dansk tonsättare, numera
med en personlig kompositionsstil
men tidigare påverkad av
Stravin-skij och Bartök. Har främst skrivit
symfonier, konserter och
kammarmusik, 677.
Holmby, församling i Skarhults
kommun i mellersta Skåne, Malmöhus
län, 918 inv. 1954.
Holmbäck, Äke (f. 16/4 1889),
rätts-lärd, professor i civilrätt i Uppsala,
statsråd 1930—32, ledamot av A. K.
1937—40, av F. K. sedan 1942, —
2127.
Holmdahl, David (f. 30/3 1887), läkare,
professor i anatomi vid Uppsala
universitet 1931—1954. H. har särskilt
sysslat med embryologi.
Holmedal, kommun i s.v. Värmlands
län, 4 692 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Blomskog,
Holmedal, Karlanda och Trankil.
Holmenkollen, skogklädd höjd, 9 km
n.n.v. om Oslos centrum på s.
sluttningen av Nordmarka (371 m ö. h.),
världsberömd för de anläggningar
och tävlingar som Föreningen til
Ski-Idrettens Fremme arrangerar
där och i trakten, bl. a. i
Holmen-kollbacken (backrekord 71 m). —
Holmenkolltävlingama infördes 1892,
internationella från 1903. Sverige har
vunnit 5-milen 1929, 1930, 1939 och
1947—51, 18 km 1937, 1938 och
1947—49, 15 km 1954, backe 1939
och kombinerad tävling 1947. Från
1946 arrangeras även tävling i
slalom i Rödkleiva och sedan 1947 i
störtlopp på Norefjell. Många
svenska segrar har vunnits i
utförstäv-lingarna, 2600 B, 3050.
Holmens Bruks & Fabriks AB,
Norrköping, grundat 1854, driver
pappersbruk, träsliperi samt
bomullsspinneri och väveri i Norrköping,
träsliperi, sulfitfabrik och pappersbruk i
Hallstavik, Stockholms län,
sulfatfabrik i Loddby, Östergötlands län,
sulfatfabrik i Värmbol vid
Katrineholm samt fabrik för träfiberplattor
i Vrena, Södermanlands län. Bolaget
äger ab Förenade Yllefabrikerna
samt Ströms trävaru ab. Antal
anställda inom hela koncernen ca
4 000. H. är Sveriges största
producent av tidningspapper.
Holmér, Folke (f. 17/7 1904),
konsthistoriker, museiman, intendent vid
Nationalmuseum 1942—50, intendent
och chef för Liljevalchs konsthall
1950. Har bl. a. utgivit
Halmstad-gruppen (1947) tillsammans med E.
Lindegren och E. östlund.
Holmér, Gustaf (Gösta) (f. 23/9 1891),
idrottsinstruktör i Stockholm, vann
bronsmedalj i tiokamp i OS 1912
och har tagit 10 SM i mångkamp
4326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
