Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Imola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IMOLA
INAVEL
tes av diplomater i det land, där de
ha sin verksamhet, såsom frihet från
att ställas till ansvar för brott,
skatte- och tullfrihet. — 2.
Oemottaglighet eller minskad mottaglighet för
bakteriesjukdomar (eller
förgiftningar). I. kan vara ärftligt
betingad, medfödd eller förvärvad, ehuru
många övergångsformer finnas. I.
kan förvärvas på konstlad väg
genom vaccination, 711, 849, 2980.
1’mola, stad i Emilien, n. Italien, 35
km s.ö. om Bologna. 45 350 inv. 1951.
Gammal stad, känd redan från
romersk tid. Katedral från 1187.
Glas-och porslinsfabriker.
Impafiens, namn på ett växtsläkte av
familjen balsaminväxter emedan
dess frukter reagera vid beröring. Se
Springkorn.
Impedans (lat. impedi’re, hindra),
detsamma som växelströmsmotstånd,
betecknas vanligen Z och räknas i
ohm. Kan bestå av resistans,
kapa-citans och induktans i vilka som
helst kombinationer.
Impediment’, helt oduglig och därför
värdelös mark. Enligt äldre
bestämmelser skulle sådan mark icke tagas
i beräkning vid laga skifte. Enligt
1926 års lag om delning av jord på
landet får ingen mark betraktas som
impediment.
Im’perativ (lat. impera’re, befalla). 1.
Verbform som uttrycker befallning
eller uppmaning, t. ex. kom! se! —
2. Filosofiskt-etisk term;
handlings-norm i form av bud, t. ex. Kants
s. k. kategoriska imperativ.
Imperati’vt mandat, uppdrag, t. ex.
vid val (folkrepresentation),
innebärande förpliktelse för den valde
att i vissa frågor intaga av väljarna
angiven ståndpunkt.
Impera’tor, romersk hederstitel,
tilldelad en segerrik fältherre av
soldaterna eller senaten. Blev
sedermera en av kejsarens titlar och har
i senare latin fått betydelsen
kejsare, 570.
Im’perfektum, lat., ofullbordat. — I
grammatiken: det tempus som
anger pågående eller upprepad
handling i förfluten tid. T. ex. jag sade.
Imperia. 1. Provins i n.v. Italien, vid
Genuabukten. 1 155 km2, 170 546 inv.
1953. — 2. Huvudstad i provinsen I.
30 154 inv. 1951. God hamn. Kurort.
Imperia’1, lat., kejserlig; i
sammansättningar med betydelsen stor,
ståtlig, t. ex. imperialupplaga m. m.
Imperial Airways Ltd. [impi’rial ä’roejs
lim’atid], 1923 bildat engelskt
flygbolag. Genom beslut av parlamentet
1939 sammanslogs I. med British
Airways Ltd. till British Overseas
Airways Corp. (BOAC), vars
verksamhet 1945 uppdelades på två
bolag: British European Airways Corp.
(BEA) och British South American
Airways Corp. (BSAA).
Imperlaldammen [impfrial-J,
betongdamm i Coloradofloden, s.v. USA,
nära mexikanska gränsen. 1 040 m
lång, 13,7 m hög, fullbordad 1938.
Regleringsmagasin för
konstbevattning.
Imperialis’m, en stats strävan till stark
politisk maktutveckling utanför sitt
eget område, ofta syftande på
kolonier och mandatområden.
Begreppet utbildades i den engelska
utrikespolitiska debatten under slutet
av 1800-talet. Numera betecknar I.
i de flesta fall en ohämmad och
hänsynslös makt- och exploaterings
-politik, 1709, 2033.
Impe’riekonferens, möte mellan
representanter för det brittiska
samväldets självständiga regeringar. I.
ha hålits bl. a. 1907, 1926, då
domi-niernas jämställdhet med
moderlan
det fastslogs, 1932, 1937 och flera
gånger efter andra världskriget, 501.
Imperium, i Rom benämning på den
högsta ämbetsmyndigheten. —
Numera detsamma som Stormaktsvälde.
Impe’rium roma’num, lat., det
romerska väldet, 2859.
Impermea’bel, lat., ogenomtränglig.
Impertine’ns, lat., respektlöshet,
näsvishet. — Impertine’nt, näsvis,
närgången, oförskämd.
Implic’ite, lat., inberäknat.
ImponderabiTia, imponderabiTier
(nylat. imponderab’ilis, ovägbar),
egentligen ovägbara ämnen, förr
beteckning för elektricitet, ljus, värme,
magnetism o. dyl. — I överförd
bemärkelse faktorer som ej kunna
exakt anges eller uppskattas, men
som dock kunna ha avsevärd
betydelse (betr, fastigheter t. ex.
fördelaktig utsikt el. ett genom rök el.
buller karakteriserat läge; om
personer och sammanslutningar t. ex.
gott el. dåligt rykte).
Impone’ra (lat. impo’nere, pålägga),
göra intryck, inge respekt.
Impopularite’t, misshaglighet, ogunst.
— Impopulär, illa omtyckt,
misshaglig.
Import’ (lat. importa’re, införa),
varu-införsel från främmande länder. —
Importe’ra, införa varor. —
Importör, person eller företag som
bedriver import.
Importreglering, handelspolitisk åtgärd
som åsyftar att begränsa importen
helt eller delvis av vissa varor. Har
särskilt tillämpats beträffande
jordbruksprodukter, i Sverige efter 1929.
En extrem form av I. utgör
importförbudet, som i flertalet länder,
även i Sverige, tillämpats under och
efter det andra världskriget. Vid
importförbud kan import ske endast
enligt särskild licens.
Imposant’, fr., vördnadsbjudande,
mäktig.
Impoten’s (lat. impoten’tia, oförmåga),
av organiska eller psykiska orsaker
föranledd oförmåga till samlag. Kan
i många fall botas, särskilt då det
är fråga om tvångsföreställningar,
s. k. impotensskräck. — Impoten’t,
oförmögen till sexuellt umgänge.
Impraktika’bel (fr. impracticable),
out-förbar.
Impregne’ring (lat. impraegna’re,
ge-nomdränka), behandling av ett ämne
med ett åtminstone i ytan
inträngande ämne, som ger det en viss
skyddande egenskap, t. ex.
vattentäthet eller motståndskraft mot röta.
Impressa’rio (ital., person som
företar sig något), en konstnärs
turnéarrangör, reklamman och af
färsombud.
Impressio’n (lat. impress’io), intryck.
Impressioms’men, konstriktning som
uppstod i Frankrike på 1870-talet.
I. innebar ett förnyande av motiven
och en ny frihet i fråga om
kompositionen, den sökte återge det
omedelbara intrycket av verkligheten
samt ägnade luft- och ljusstudium
ett speciellt intresse. Färgerna
placerades vanligen på duken i
oblandade små fläckar som vid
betraktandet blandades i ögat. De främsta
franska impressionisterna voro
Mo-net, Pissarro och Sisley. I Sverige
infördes I. av Opponenterna, 2422. —
Inom musiken fick I. sin främste
representant i C. Debussy på
1890-talet och påverkade sedan en hel
rad senare tonsättare, bl. a. Ravel,
de Falla, Stravinskij och i någon
mån Sibelius, 602, 687, 1176, 2383.
Imprima’tur (lat., må tryckas),
tryck-ningstillstånd, 3521.
Improbatio’n, underkännande. —
Im-proba’tur, underkännes.
Improduktiv, ofruktbar.
Impromp’tu, lat., i beredskap;
musikalisk fantasi. Välkända I. skrevos
för piano av Schubert och Chopin.
Improvisatio’n (lat. improvisus,
oförutsedd), något som utföres utan
förberedelse (tal, dikt, musikverk
e. dyl.). — Improvise’ra, utföra utan
förberedelse.
ImpuTs (lat. impul’sus, stöt),
ingivelse, påstötning, eggelse. — Inom
fysiken betyder I. dels kortvarig
strömstöt, dels rörelsemängd, dvs.
produkten av massa och hastighet
hos ett system. Om systemet under
tiden t påverkas av en kraft P,
ändras impulsen med beloppet P . t
(impulssatsen). Lagarna för I. äro av
grundläggande betydelse för läran
om stöt och rekyl. — Impulsiv
kallas den som följer ögonblickets
ingivelser.
Impul’skoppling, mekanisk anordning
vid magnetapparater till
explosions-motorer, så beskaffad att
magnet-apparatens rotor rör sig hastigt i
det ögonblick gnistan skall alstras,
även om maskinen går långsamt.
Denna effekt åstadkommes av en
fjäder koppling med spärr, vilken
utlöses i rätta ögonblicket.
Imputabilite’t (lat. imputa’re,
till-räkna), straff rättslig tillräknelighet.
von Imredy, Bela (1891—1946),
ungersk bankman och politiker,
antisemit. Bildade 1939 tillsammans med
Pilkorset ett nationalsocialistiskt
parti. Ekonomiminister 1944.
Tillfångatagen 1945. Avrättad 1946.
Im West en nichts Neues, ty., »På
västfronten intet nytt», ofta
förekommande uttryck i tyska kommunikéer
från första världskriget med
anledning av skyttegravskrigets
orörlighet. Använt som titel på Remarques
krigsroman med samma satiriska
undermening som kommer till synes i
Verestjagin’s tavla Allt lugnt i
Sjipkapasset.
In, kemiskt tecken för Indium.
In. 1. I latinska och romanska språk
en nekande partikel motsvarande
svenskans o-, t. ex. inaktiv,
overksam. — 2. Latinsk preposition: i, till.
In abstrac’to, lat., på ett abstrakt sätt,
abstrakt, begreppsmässigt, allmänt.
— Motsats: in concre’to, lat., på ett
konkret sätt, avseende ett enskilt
fall, något faktiskt föreliggande.
In absur’dum, lat., ut i det orimliga.
Inaccepta’bel
aksep-j (fr. [-inaccept-able), oantaglig.
Inackorde’ring, erhållande antingen av
bostad eller mat eller bådadera mot
avtalad ersättning.
Inadekva’t, icke överensstämmande,
icke fullt motsvarig, oriktig. —
Motsats: adekvat.
Inadvertens’ (lat. adver’tere,
uppmärksamma), vårdslöshet, blunder.
In aeter’num, lat., i evighet.
Inaktiv, lat., overksam.
In amplis’sima forma, lat., i den mest
fulländade form, med största glans.
Inanitio’n (lat. ina’nis, tom), svält.
Även använt om det
utmärglingstill-stånd, som är en följd av tärande
sjukdomar.
Inappella’bel (lat. appela’re, vädja)
säges en dom vara, då part icke
kan hänskjuta den till högre rätt
(appelle’ra).
Inauguratio’n (lat. inaugura’re,
inviga), invigning, inledning. —
In-augure’ra, inviga. — Inaugural-,
invignings-.
Inavel, förökning genom nära
besläktade individer, såsom föräldrar och
avkomma, syskon, kusiner o. dyl.
Genom I. sker vanligen försämring
4355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
