- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4360

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ingenjörtrupper ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INGENJÖRTRUPPER

INKOMPATIBEL

byggare. Med I. förstås numera en
både teoretiskt och praktiskt
utbildad person, vars arbetsuppgifter
falla inom byggnadsteknisk eller
industriellt betonad verksamhet.
Titeln civilingenjör är i Sverige
förbehållen I., som examinerats från
teknisk högskola. Har denna
högskoleexamen inriktats på metallurgi,
bergsmekanik el. arkitektur,
användes i stället titeln bergsingenjör,
resp, arkitekt. I övrigt kan I.-titeln
förvärvas genom examen från
teknisk fackskola, tekniskt gymnasium
eller enskilda tekniska institut. —
Något skydd för I.-titeln existerar
ej i Sverige.

Ingenjörtrupper ha till uppgift att
utföra sådana fältarbeten
(befästnings-, förbindelse- och
förstö-ringsarbeten m. m.), som fordra
särskild yrkeskunnighet (t. ex.
betongvärn, vägar och broar för tyngre
trafik, större sprängningsarbeten).
De svenska ingenjörtrupperna, som
ingå i armén, äro i fredstid
organiserade på tre ingenjörkårer. Vid
mobilisering sätta de upp dels
ar-betstruppförband, främst bestående
av ingen jörkompanier, som ingå
bl. a. i infanteri- och
pansarbrigaderna, dels materielförband, t. ex.
bromaterielkompanier, 1760.

In’genhousz [-haus], Jan (1730—99),
holländsk läkare, växtfysiolog,
upptäckare av växternas andning.

Ingen mans land (eng. no man’s land),
under första världskriget
uppkommen benämning på landet mellan
fronterna.

Ingénue [änssjeny’] (lat. ingen’uus,
naturlig), fransk teaterterm:
skådespelerska i de okonstlade unga
flickornas rollfack.

Ingermanland, landskap vid innersta
delen av Finska viken i
Sovjetunionen. Tidvis i svensk ägo, samt
kom i Stolbovafreden 1617 till
Sverige, men erövrades i det stora
nordiska kriget av ryssarna.
Befolkningen var ursprungligen de finska
ingrerna, senare uppblandade med
kareler och ryssar. Städer bl. a.
Leningrad och Narva, 3166, 3367.

Ingjald Illråde, enligt Ynglingasagan
en Uppsalakonung, som skulle ha
levat på 600-talet men ej bevisats
vara historisk. I. fick sitt tillnamn
av att han bragte tolv småkungar
om livet, vilket ansågs ha
underlättat sammanslutningen av Svit jods
olika landskap, 3801.

Inglingehögen, gravhög nära Växjö i
Småland, landskapets största,
troligen upplagd under folkvandrings
-tiden. Användes som tingshög. Har
på toppen en bautasten och ett rikt
ornerat stenklot.

Ingolstadt [ing’gålsjtat], stad i Bayern,
s. Tyskland, vid Donau och
järnvägen Nürnberg—München. 44 700
inv. 1952. Bevarar ännu sin
senmedeltida karaktär. Var ett
centrum för de tyska jesuiterna.
Järn-och maskinindustri. Till 1918 starkt
befäst, 3559 K.

Ingrediens’ (lat. in’gredi, ingå),
beståndsdel.

Ingres [änsr], Jean Auguste
Domi-nique (1780—1867), fransk målare
och tecknare, fullföljde i opposition
mot romantiken den antikiserande
linjen från Davids konst genom sin
markerade linje, plastiska form och
väl avvägda komposition. Främst
står han som porträttör och
skildrare av den nakna kvinnokroppen,
t. ex. Odalisk (1814), 1173 B, 1175,
2143 B.

Ingress’, inledning.

Ingrid, norsk drottning, sondotter till
Inge d. ä., först gift med den
dans

ke prinsen Henrik Skadelår och
efter dennes död 1134 med den
norske konungen Harald Gille (d.
1136).

Ingrid (f. 28/3 1910), drottning av
Danmark, dotter till konung Gustaf
VI Adolf av Sverige i hans första
äktenskap. Förmäld 1935 med
kronprins Fredrik av Danmark, sedan
1947 konung Fredrik IX, 1505.

Ingur [-go’r], flod i Georgien,
Sovjetunionen, rinner från Kaukasus
till Svarta havet. 203 km lång.
Stora vattenkrafttillgångar.

Ingvar, Sven (1889—1947), professor i
praktisk medicin vid Lunds
universitet från 1929. I. har särskilt
studerat nervsystemets anatomi och
näringsfysiologiska frågor. Även
verksam som populärvetenskaplig
författare, bl. a. Människan och
läkekonsten (postumt utgiven 1950).

Ingvar den vittfame, svensk
vikingahövding, som enligt en isländsk
saga med trettio skepp for till
Går-darike. Tåget omtalas på flera
runstenar.

Ingöt eller ingjut, öppning i
gjutformen för intappning av
gjutme-tall. — Även benämning på de så
erhållna utväxterna på det gjutna
föremålet.

InhabiT, lat., olämplig, oskicklig. —
Inhabilitet, olämplighet, avsaknad
av egenskaper som krävas för visst
ändamål, såsom att företaga en
rättshandling eller bekläda ett
ämbete.

Inhalatio’n (lat. inhala’re, andas),
inandning av läkemedel, som skall
verka på de sjuka slemhinnorna i
andningsvägarna.

Inhav, se Innanhav, 1560.

Inhibe’ra (lat. inhibe’re), inställa.

Inhibitio’n, hämning av ett psykiskt
förlopp.

Inhibito’rer, ämnen, som förhindra
kemiska reaktioner.

In ho’c sig’no vin’ces, lat., i detta
tecken skall du segra, en inskrift som
enligt Eusebios’ biografi jämte
korsets tecken uppenbarade sig på
himlen för Konstantin när han gick
att möta Maxentios i slaget vid
Ponte Molle 312. Jfr IHS.

Inhonett, ohederlig, ohövisk,
opassande.

Inhuma’n, lat., omänsklig, grym.

Inhumatio’n (lat. hum’us, jord),
begravning.

Inhyseshjon, äldre benämning på den
som inte ägde jord, utan bodde pä
en annans ägor, utan att vara i
dennes tjänst.

I. N. I., förkortning för In No’mine
Ie’su, lat., i Jesu namn.

In infini’tum, lat., i det oändliga.

InitiaT, lat., begynnelsebokstav, t. ex.
i ett namn. — Utsirad
anfangsbok-stav i medeltida handskrift eller
äldre tryck, 431, 435 B.

Initiati’v, lat., det påbörjade,
impulsen eller första steget till något
som skall uträttas.

Initie’ra, inviga, införa i; göra bekant
med. — Initie’rad, invigd, förtrogen
med, insatt, väl underrättad.

Injektio’n (lat. injic’ere, inkasta),
in-sprutning av ett läkemedel i
kroppen. I. kan ske genom ett enkelt
instick under huden eller djupare
in i en muskel eller i en ytligt
belägen ven, subkutan, intramuskulär
respektive intravenös injektion.

Injek’tor, ångstrålapparat för
inmatning av vatten i en ångpanna. En
I. förbrukar stora mängder ånga,
som kondenseras av
inmatningsvatt-net, vilket för den skull måste vara
tämligen kallt. Man kan med en
I. nå ungefär dubbelt så högt
vat

tentryck som det använda
ångtrycket.

Injice’ra, inspruta.

Inju’rie (lat. inju’ria, orättvisa),
ärekränkning, förolämpning.

In’ka, härskaren i Inkariket.

Inkallelse till krigstj änstgöring sker
genom krigstjänstgöringsorder (per
post), radiomeddelande,
beredskaps-larm (se d. o.) eller kungörelse. I.
till fredstjänstgöring (första
tjänstgöring, repetitions- eller
beredskaps-övning) sker genom personlig
inkallelseorder (per post).

Inkapa’bel, oförmögen.

Inkarceratio’n (lat. car’cer, fängelse),
inklämning t. ex. av ett bråck.

Inkariket, forntida indianrike i
Anderna, omfattade vid sin
kulmina-tion förutom nuvarande Peru,
större delen av Ecuador, Bolivias
högland och n. delarna av Chile och
Argentina. Störtades av en liten
trupp spanska soldater under
Pi-zarro 1532—33. Statens medelpunkt
var staden Cuzco, 75 B, 1722, 3181,
3389 B.

Inkamatio’n (lat. caro, kött),
för-köttsligande, förkroppsligande,
särskilt teologiskt om hur Gud blev
människa i Jesus Kristus,
människo-blivande, uppenbarelse i köttet. —
Inkarne’rad, förkroppsligad.

Inkassera, indriva utestående
fordringar. — Inkasso, inkassering.

Inkast göres i fotboll m. fl. spel, då
bollen gått över sidolinje. Inkastet
göres av en spelare från det lag,
som ej förpassat bollen över linjen.

Inkerma’n, ort på Krim nära
Sevasto-pol, bekant genom den
engelskfranska segern över ryssarna 5 nov.
1854.

Inkiett’ (fr. inquiet). orolig, otålig.

Inkl, eller incl., förkortning för
Inklusive.

Inklare’ra, göra ett inkommande
fartyg klart för tullbesiktning.

Inklinatio’n (lat. inclina’re, luta),
böjning. — 1. Inom matematiken:
lutning av linje, yta, kropp mot
annan, lutningsvinkel. — 2. Inom
astronomin: den vinkel en
planet-eller kometbanas plan bildar med
ekliptikan (jordbanans plan). — 3.
Inom fysiken: den vinkel en fritt
upphängd magnetnål i det
jordmagnetiska fältet bildar med
horisontalplanet. — 4. I allmänhet: böjelse.
Inklinationsparti (fr. mariage
d’in-clination), giftermål av böjelse.

Inklinato’rium, inklinometer, apparat
för uppmätning av det
jordmagnetiska fältets lutning mot
horisontalplanet (inklinationen).

Inkline’ra, luta, särskilt i matematisk
och fysikalisk bemärkelse.

Inklude’ra (lat. inclu’dere), innefatta,
innesluta.

Inklusive (inkl, eller incl.),
inbegripet, inberäknat. — Motsats:
exklusive.

Inkognito (lat. incognitus, okänd),
med hemlighållande av sitt verkliga
namn och stånd.

Inkoherens’ (lat. cohaeren’tia), brist
på sammanhang. — Inkoherent’,
os ammanhängande.

Inkommensura’bel, ojämförbar. — I
matematiken om en storhet som ej
kan mätas i samma mått som viss
annan eller om storheter vilkas
kvot är ett irrationellt tal, t. ex.
längderna av sidan och diagonalen
i en kvadrat.

Inkommode’ra (lat. incommo’dus,
obekväm), besvära, göra omak.

Inkompara’bel (lat. compara’bilis,
jämförlig), ojämförlig.

Inkompati’bel (lat. cum, med, och
pati, fördraga), oförenlig. —
Inkompatibilitet oförenlighet;
spe

436o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free