Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Isolator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISOLATOR
ISTAR
dominerade USA :s utrikespolitik
under mellankrigsåren och som krävde
att USA skulle hållas utanför övriga
världsdelars politik. I., till vilken
farms tendenser redan i
Monroe-doktrinen 1823, uppstod som en
reaktion mot Wilsons europeiska
politik och förstärktes under
1930-ta-lets kris i Europa. Bland I:s
främste förespråkare märkas B. Wheeler,
G. Nye och Charles Lindbergh.
Efter Japans angrepp 1941 skedde en
omsvängning, och I. har sedan dess
förlorat i inflytande, även om den
alltjämt gör sig påmind i
amerikansk politisk debatt.
Isola’tor, elektriskt isolerande, dvs.
icke strömledande material, t. ex.
porslin, steatit, bakelit, hårdgummi,
glimmer, oljepapper, bärnsten, gaser.
Bäst isolerar vakuum.
Karakteristiska egenskaper hos isolatorer äro
genomslagshållfasthet,
dielektrici-tetskonstant och förlustvinkel.
Ordet I. begagnas dessutom för ett
väsentligen av isolationsmaterial
utfört byggnadselement vid elektriska
installationer, t. ex.
porslinsisolato-rer, 798.
Isole’ra, avskilja, avstänga. Jfr
Isolation.
Isole’rande kallas språk utan fasta
grammatiska kategorier (t. ex.
kinesiskan). Jfr Agglutinerande och
Flekterande språk, 3202.
Isomeri’ (grek. me’ros, del). Kemiska
föreningar med samma procentuella
sammansättning men med olika
fysikaliska egenskaper sägas vara
iso-mera. Orsaken kan vara olika
molekylstorlek, s. k. polymeri, t. ex.
ace-tylen, C2H2 och bensen, CeHe, eller
skillnad i atomernas inbördes
gruppering, s. k. strukturisomeri.
Exempelvis kolvätet butan har två
former, n-butan med rak kolkedja,
CH3 . CH2 • CH2. CH3 och isobutan
med grenad kolkedja. Antalet
iso-merer stiger mycket snabbt med
stigande antal kolatomer. Amylalkohol,
CsHnOH, förekommer i åtta olika
former och kolvätet C20H42 icke
mindre än i 366 319 former. Andra
slag av strukturisomeri äro
dimetyl-eter, CHs . O . CH3 och etylalkohol,
CH3CH2OH. Beträffande I. vid
cykliska föreningar, se respektive Orto-,
Meta- och Para-. Atomernas
gruppering i rymden kan även vara
olika, s. k. stereoisomeri.
I som här inträden, låten hoppet fara!
(ital. Lasciate ogni speranza, voi
ch’entrate), inskriften över helvetet
i Dantes Divina Commedia.
Isomorf (grek, morfe’, form),
likfor-mad.
Isomorfi’, formlikhet. Om två eller
flera ämnen ha analog kemisk
sammansättning, analog kristallform och
förmåga att bilda blandkristaller,
sägas de vara isomorfa eller
likfor-made. Sådana ämnen äro
karbona-terna av kalcium, magnesium, zink,
järn och mangan.
Isomyl, fabriksnamn för preparat i
vilket ingår pentymal som verksam
beståndsdel.
Isonos [-nå’s], linje, som på en karta
förbinder orter med samma
frekvens av en viss sjukdom.
Ison’zo, flod i n.ö. Italien från Juliska
alperna till Triestbukten, där den
bildar ett delta. Här utkämpades
under första världskriget icke mindre
än 12 slag.
I’sop, Hysso’pus officinaTis, familjen
kransväxter, med ensidiga, axlika
samlingar av mörkblå blommor,
gre-nig och kryddluktande,
hemmahörande i Sydeuropa, hos oss odlad
som prydnadsväxt (kantväxt) och
medicinalväxt.
Isopager (grek. pag’os, kyla, is),
lin
jer, som på en karta förbinda sjöar
och farleder med samma antal
is-lagda dagar.
Isopek’ter (grek, pektos’, tillfrusen),
linjer, som på en karta förbinda
orter med samma datum för
isläggningen.
Isopre’n eller metylbutadie’n, omättat
kolväte med stor kemisk reaktions
-förmåga. Förekommer i växtriket
och är grundsubstans för ett stort
antal lukt- och färgämnen, eteriska
oljor och naturlig kautschuk.
Isorrachier [-rak’-] (grek. rhack’ia,
flod), linjer, som på en karta
förbinda orter med ifråga om
tidvattnet samma hamntid.
Isoseister [-sei-] (grek, seismos’,
jordskalv), linjer, som på en karta
förbinda orter, vilka vid en viss
jordbävning uppvisa samma
skalvintensitet.
Isostasi’ (grek. stas’is, läge), läran om
jämviktsförhållandena i
jordskorpan. Enligt I. bestå
kontinentblocken av jämförelsevis lätta bergarter,
vilka likt isberg simma i ett
plastiskt underlag av tyngre bergarter.
Under höga bergsformationer
sträcker sig sålunda de lätta bergarterna
längre nedåt, 1374.
Isota’ker (grek. te’kein, smälta),
linjer, som på en karta förbinda orter
med samma islossningsdatum.
Isoter’mer (grek, therme, värme),
linjer, som på en karta förbinda orter,
vilka samtidigt ha samma
temperatur, reducerad till havsytan, 2011.
Isotermisk kallas ett fysikaliskt
förlopp av sådan natur (särsk. vid
långsam kompression och expansion
av gasmassor), att temperaturen
förblir konstant.
Isoto’per, grundämnen med samma
kemiska egenskaper och samma
atomnummer men med olika
atomvikt. Ett grundämnes samtliga
isotoper bilda en plejad. De flesta
grundämnen utgöra blandningar av
flera isotoper. De först påvisade
isotoperna voro radioaktiva, men
numera ha ca 275 stabila isotoper och
över 500 radioaktiva påvisats. —
Isotoper kunna icke skiljas från
varandra genom kemiska reaktioner,
varför man härför måste tillgripa
fysikaliska metoder, såsom
upprepad diffusion (vid gaser),
fraktio-nerad destillation eller elektrolys. Å
andra sidan kan den kemiska
likheten utnyttjas på sådant sätt, att
reaktioner genomföras med
inblandningar av små mängder
radioaktiva isotoper (»märkta atomer»),
varvid man kan spåra t. ex. ett
grundämnes förflyttning inom
organismen genom mätning av
radioaktiviteten hos olika delar av
densamma, 210, 2792.
Isotropi’, egenskap hos kroppar eller
system att i alla riktningar uppvisa
samma egenskaper. Motsats:
aniso-tropi (vanlig hos kristaller).
Ispaha’n, stad i mellersta Iran i en oas
på stora handelsvägen mellan
Tehe-ran och Shiraz. 192 000 inv. 1949.
Handelscentrum och industriort
(vapen, mattor, glas, vävnader m. m.).
Den urgamla staden, som under sin
glanstid på 1600-talet skall ha haft
600 000 inv., förstördes 1377 av
Ti-mur, gjordes av Abbas den store till
huvudstad, men förföll efter 1722.
Ispik, en lång, kraftig stav med
stålspets, bör medföras av
skridskoåkare, vinterfiskare etc. för att
pröva isens bärkraftighet, 1784, 2177.
I’srael, en 14 maj 1948 bildad judisk
stat i Palestina. Arealen uppgår
inom de gränser, som fastställts vid
vapenstilleståndsförhandlingarnamed
Egypten, Jordanien, Libanon och
Syrien, till 20 850 km2. Befolkningen
uppgick 1952 till 1 607 000 inv.,
därav 1 430 000 judar, 125 000
muhammedaner (15 000 beduiner) och
37 000 kristna. Huvudstad Tel-Aviv.
23 jan. 1950 proklamerade
emellertid parlamentet (Knesset) Jerusalem
som huvudstad. Officiellt språk är
hebreiska. President Itzhak Ben-Zvi
(vald 8 dec. 1952), 1245 B, 1802,
1803 B.
1’srael, binamn på patriarken Jakob,
stamfar till det folk som sedan
kallades I:s folk, I:s barn eller
israeliter. Efter Salomos död bildades
I:s rike av de norra stammarna, i
motsats till Juda rike, 244.
1’sraels, Josef (1824—1911), holländsk
målare av judisk börd, utövade stort
inflytande på sitt lands samtida
konstnärer. Påverkad av Millet och
Rembrandt skildrade I. med
psykologisk fördjupning i en målerisk stil
scener ur böndernas och
kustbefolkningens liv.
Israelsson, Sven (f. 17/1 1920),
skidlöpare, den första utlänning som
vunnit kombinerade tävlingen i
Holmenkollen. Samma år (1947)
vann han även de internationella
stortävlingarna i S:t Moritz, Lahtis
och i Svenska Skidspelen, 3054.
Israhel, Herman (födelse- och dödsår
okända), lybsk köpman och
politiker. Bekant med Gustav Vasa sedan
dennes vistelse i Lybeck 1519—20
stödde I. dennes politik mot Kristian
II. Han representerade sedan Lybeck
vid förhandlingarna om den lybska
skuldens gäldande, men blev efter
brytningen Sverige—Lybeck 1533 en
av Gustav Vasas bittraste fiender.
Inrepolitiskt slöt sig I. till
Wullen-wevers demokratiska parti.
Israpport, till tjänst för sjöfarten i
skrift eller per rundradio
meddelade underrättelser om isförhållandena
vid rikets kuster. Som
utkiksstatio-ner fungera i allmänhet lots- och
fyrstationerna. Organisationen
handhas av Statens
meteorologisk-hydro-grafiska anstalt, 1783.
Is’sos, forntida ort i s.ö. Mindre Asien,
vid kusten n. om Alexandria. Nära
I. besegrade Alexander den store
Darius III 333 f. Kr., 38.
Issjö, detsamma som isdämd sjö, 1807,
1808 B.
Issyk’kul, avloppslös sjö i ryska
Centralasien i en sänka mellan kedjor
av Tianshan, 1574 m ö. h., 5 900
km2, 425 m djup.
Issy-les-Moulineaux [isi’-le-molinå’],
stad i departementet Seine, s.v.
förstad till Paris. Flygplansfabriker,
flygplats. Ca 45 000 inv.
1’stadarätt, den arvsrätt som
tillkommer släktingar i rätt nedstigande
led, barnbarn osv., syskon eller
föräldrars syskon i närmare
arvs-berättigad avlidens »stad och ställe».
Istadighet, rubbningar av nervös
natur hos häst, ofta orsakade av
felaktig behandling under inkörningen.
Istan’bul, Stam’bul, turkiska namnet
på Konstantino’pel, stad i v.
Turkiet vid Bosporens mynning i
Mar-marasjön. 1 000 022 inv. 1950. Bland
I:s byggnader märkas Sofiamoskén
från den bysantinska epoken och
Gamla seraljen, sultanens gamla
palats, från den muhammedanska.
Universitet, grundat 1901,
konsthögskola och en amerikansk högskola,
grundad 1863. Under forntiden var
I. det romerska kejsarrikets
huvudstad och efter rikets delning 395 de
östromerska kejsarnas residens.
Erövrades 1453 av turkarna och var
till 1923 Turkiets huvudstad. I. har
livlig handel och stor internationell
sjöfart samt är en viktig
flygtrafikknut, 1239 K, 1805, 3543.
Istar eller Isjtar, den mest framträ-
437°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
