Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J - Johannes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES VIII PALAIOLOGOS
JOHANSSON, SVEN
1643—64, tvangs som synkretist att
avgå.
Johannes VIII PalaioTogos (1390—
1448), bysantisk kejsare 1423, sökte
förgäves förena den grekiska
kyrkan med den romerska och stävja
turkarnas frammarsch.
Johannespassion, tonsättning av
Jo-hannesevangeliets berättelse om
Jesu lidande och död. Den mest
bekanta J., den av J. S. Bach,
innehåller även koraler, fria lyriska
tilldiktningar (uppförd i Leipzig f.f.g.
1723).
Johannes Scotus, se Eriugena.
Johannes I Tzimiskes (924—976),
bysantinsk kejsare, framstående
fältherre. Blev kejsare efter en
sammansvärjning tillsammans med
kejsare Fokas’ gemål mot dennes liv.
Johannes’ uppenbarelse, apokalyptisk
skrift i N. T. tillkommen omkring
100 e. Kr. Författaren skildrar
visionärt målande kampen mellan
Kristus och Satan, tusenårsrikets
ankomst, slutkampen och yttersta
domen och slutligen det nya
Jerusalems upprättande i all dess glans
och härlighet.
Johannesört, se Hyperi’cum.
Johannisborg, ett av hertig Johan
1613 påbörjat slott strax norr om
Norrköping, bränt av ryssarna 1719.
Nu återstår blott ett porttorn,
restaurerat 1934.
Johannishus, gods i Listerby
kommun, Blekinge, n.ö. om Ronneby.
Fideikommiss inom ätten
Wacht-meister sedan 1712,
huvudbyggnaden uppförd 1772 av C. F.
Adel-crantz.
Johanni’torden, Malte’serorden,
andlig riddarorden, som utvecklades ur
ett år 1070 stiftat pilgrimshospital
i Jerusalem, helgat åt Johannes
Döparen. Under senare medeltiden
ägde J. kloster och sjukhus över
hela Europa. Sista huvudsätet,
Malta, varav namnet Malteserorden,
erövrades av Napoleon 1798, och
sedan dess har J. inget särskilt
huvudsäte. En protestantisk gren har
i Sverige en avläggare som 1920
återupplivades, 2018.
Johan’sen, David Monrad (f. 1888),
norsk tonsättare, har skrivit
storslagna körverk av en kärv,
fornnordiskt klingande karaktär, 2536.
Johan’sen, Svend (f. 1890), dansk
konstnär, en av de främsta danska
ex-pressionisterna. Även verksam som
teaterdekoratör och illustratör.
Johan’sen, Viggo (1851—1935), dansk
målare, har främst utfört
genre-artade vardagsinteriörer med fin
intim stämning, impressionistiska
landskap samt porträtt, 669 B.
Johansen, Wilhelm (1857—1927),
dansk växtfysiolog och en av
ärftlighetsforskningens banbrytare.
Johanson, Anton (1877—1952), telegraf
-kontrollör, idrottsledare, bl. a.
sekreterare i Svenska Fotbollförbundet
1905—22, ordförande 1923—27,
ordförande i Svenska Ishockeyförbundet
1924—48, ledamot av
Riksidrottsför-bundets överstyrelse 1904—44 (med
undantag för ett år).
Johanson, Claes (1884—1949),
annonsombud i Göteborg, brottare, vann
guldmedalj vid OS 1912 och 1920,
EM 1913 och 11 SM.
Johanson, Karl Edvard (1882—1936),
fackföreningsmän, riksdagsman,
kooperatör. Ursprungligen skomakare
blev J. en av förgrundsgestalterna
inom svensk fackföreningsrörelse,
LO:s sekreterare 1920—30,
ordförande 1930—36.
Johanson, Sven-Eric (f. 10/12 1919),
tonsättare, blev 1952 organist i
Hagens kapell i Göteborg och 1954
lä
rare vid Göteborgs
musikkonserva-torium. Han har skrivit
orkester-och kammarmusik m. m. i radikal
stil.
Johanson-Thor, Emil (f. 20/3 1889),
grafiker och målare, föreståndare
för Konstakademiens etsningsskola
sedan 1926, professors namn 1938.
Mest känd som grafiker har J.
utfört litografier och
torrnålsradering-ar med landskapsmotiv, oftast från
Skåne, kännetecknade av naiv
be-rättarglädje och detaljfinhet, 1420,
3330.
1. Johansson, Adolf (1889—1939),
författare till dikter, romaner och
noveller med vildmarksmotiv, t. ex.
De röda huvudena (1917), en av den
tidens största svenska
romansuccéer.
2. Johansson, Gustaf (1891—1925),
bror till Adolf J., författare, har på
vers och prosa skildrat småländskt
jägar- och vildmarksliv, bl. a.
Myr-holmspojkarna (1918) och Det röda
skenet (1920).
Johansson, Albin (f. 11/2 1886),
kooperatör. J. är sedan 1924 direktör
och ordförande i Kooperativa
förbundet, som under hans ledning
undergått en storartad utveckling.
J. har särskilt ivrat för nordiskt
och internationellt ekonomiskt
samarbete. Har utgivit ett stort antal
skrifter i ekonomiska, särskilt
kooperativa ämnen.
Johansson, Alf (f. 21/12 1901),
nationalekonom och ämbetsman, docent
i nationalekonomi vid Stockholms
högskola 1934, tillförordnad
professor där 1937—39, byråchef i
Socialstyrelsen 1939, sekreterare i
bo-stadssociala utredningen.
Ordförande och chef i Statens
byggnads-lånebyrå 1943—48, generaldirektör
och chef för bostadsstyrelsen sedan
sistnämnda år.
Johansson, Aron (1860—1936).
arkitekt. Uppförde ett stort antal
offentliga byggnader, bl. a.
Riksdags-och Riksbankshusen (1894—1906) i
pompös tyskpåverkad
1800-talsba-rock.
Johansson, Axel (1869—1948),
tidningsman, chefredaktör för Upsala
Nya Tidning sedan 1903, ordförande
i Publicistklubben 1925—29.
Johansson, Björn (f. 9/3 1913),
musikskriftställare, sedan 1947
musikkritiker i Göteborgs Handels- och
Sjö-farts-Tidning. Han har även
framträtt som tonsättare i romantisk stil
med bl. a. två symfonier.
Johansson, Carl Edvard,
»Mått-Johans-son» (1864—1943), industriman,
pionjär inom den Verkstadstekniska
pre-cisionsmättekniken. Har vunnit
världsrykte med sina
precisions-måttsatser. Det har numera
påvisats, att J. ej själv uppfunnit
dessa måttsatser och ej heller
utvecklat metoderna för deras
framställning. Den väsentliga förtjänsten
härom tillkommer i stället mekanikern
Hj. Ellström (1863—1942). Däremot
synes det vara oomtvistligt, att den
tabell över måttvärden efter vilken
måttsatserna utfördes, är
utarbetade av J. ensam, liksom att den
målmedvetenhet med vilken verket blev
genomfört uteslutande är att
tillskriva honom själv.
Johansson, Christian (1817—1903),
premiärdansör, en av Sveriges mest
berömda, anställd vid Kungl. teatern
1837 och 1841 vid ryska baletten i S:t
Petersburg, där han blev lärare för
bl. a. Anna Pavlova och M. Fokin.
Johansson, Cyrillus (f. 9/7 1884),
arkitekt, stadsplanerare. Bland J :s
byggnader, vanligen utförda i
tegel, märkas Vin- och
spritcentra
lens lagerhus (1923) och affärshuset
Centrum (1931) i Stockholm samt
museibyggnaden i Karlstad (1929).
Har utgivit Byggnaden och staden
(1936).
Johansson, Gotthard (f. 8/5 1891),
skriftställare, konstkritiker,
medarbetare i Svenska Dagbladet sedan
1930. Ordförande i Svenska
slöjdföreningen 1951, förkämpe för
funktionell arkitektur och nyttokonst.
Bland hans skrifter märkas
Funk-tionalismen i verkligheten (1931)
och Kritik (1941), 1250.
Johansson, Hemming (f. 1869),
industrimän, från 1900 överingenjör och
1909—25 chef för L. M. Ericsson,
1925—36 teknisk direktör.
Johansson, Ivar (f. 20/11 1889),
filmregissör. Kom 1916 till filmen som
klippare och manusförfattare och
började regissera 1929. Filmer bl. a.
Hälsingar (1933), Tänk om jag
gifter mig med prästen (1941), Rågens
rike (1949).
Johansson, Ivar (f. 7/11 1891),
hus-djursförädlare, professor i
avels-och raslära vid Lantbrukshögskolan
1933. Prorektor 1950. Har skrivit
ett flertal avhandlingar rörande
ärftlighet och fortplantning hos husdjur.
Johansson, Ivar (f. 31/1 1903),
överkonstapel i Norrköping, världens
på sin tid kanske mest effektive
brottare med 2 guldmedaljer vid OS
1932, 1 1936, 8 EM och 22 SM. Fick
1932 Svenska Dagbladets
guldmedalj.
Johansson, Johan (1792—1860),
tidningsman, utgav 1820—36 tidningen
Argus och lade därmed i viss män
grunden för den svenska liberala
pressen.
Johansson, Johan (1868—1928),
hemmansägare i Kälkebo och politiker.
Bondeförbundets ledare från 1921.
Johansson, Johan (1879—1951),
målare, en av den moderna
skånekons-tens genombrottsmän, har utfört
skånska landskap, stadsbilder samt
figurstudier med fast uppbyggd
komposition och kraftfull färg.
Johansson, Johan Bernhard (1877—
1949), lantbrukare och
högerpolitiker, jordbruksminister 1928—30, —
2712.
Johansson, Johan-Olov (1874—1955),
författare, socialdemokratisk
politiker, ordförande i Stockholms
stadsfullmäktige 1935—38. Hans
skildringar av bergslagsliv utmärkas av
pietet, humor och en viss psykolo-
Johansson, Karl-OIof (f. 6/3 1919),
sångare (tenor), anställdes 1947 vid
Kungl. Teatern, där han först
framträdde som baryton. Han har även
gjort sig känd som oratoriesångare.
Johansson, J. Viktor (f. 22/12 1888),
biblioteksman, l:e bibliotekarie vid
Göteborgs stadsbibliotek 1930. Har
skrivit flera litteraturhistoriska och
bibliografiska avhandlingar.
Johansson, Klara (1875—1948),
författarinna (signatur Huck Leber) och
kritiker bl. a. i Stockholms
Dagblad 1900—10. Om hennes sällsynta
förmåga att tränga in i gammal och
ny litteratur vittna essay- och
aforismsamlingarna Det speglade livet
(1926), En recensents baktankar
(1928) och Det rika stärbhuset
(1946), 3339.
Johansson, Lars, se Lucidor.
Johansson, Ronny (f. 7/8 1891),
dans-konstnärinna, internationellt känd
på den fria dansens område. Hon
har framträtt bl. a. i USA och är
sedan 1942 lärare vid Dramatiska
teaterns elevskola.
Johansson, Sven, »Svängis» (f. 8/7
1914), cyklist, har vunnit 11 SM (14
4382
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
