- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 8. Register A - K /
4403

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kammaneter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMMANETER

KANARIEFÅGEL

mar. Har fått sitt namn av
lerkärlens ornament som utförts med en
kamliknande stämpel.

Kanunane’ter, Ctenoph’ora, fritt
simmande, genomskinliga kavitetsdjur
med åtta rader flimmerplattor, som
driva djuren framåt. Finnas bl. a.
vid Sveriges västkust.

Kammar advckatf iskal, tjänsteman i
Kammarkollegium, bevakar bl. a.
Allmänna arvsfondens rätt och för
talan i mål som rör denna.

Kammararkivet, Kammarkollegiums
arkiv, särskilt rikt på räkenskaper
från 1500- och 1600-talet. Står
under Riksarkivets förvaltning, 149.

Kammare (lat. cam’era, litet rum),
mindre boningsrum, förvaringsrum
av växlande art. — 1. Benämning
på organ för finansförvaltningen,
t. ex. drätselkammaren. — 2.
Avdelning av folkrepresentation, t. ex.
Första kammaren.

Kammargrav, benämning på i klippor
eller berg uthuggna gravbyggnader,
bestående av ett eller flera rum.
Förekommer i Egypten (se Klipp
-gravar), i Grekland under
bronsåldern och i Italien under
järnåldern, 141 B.

Kammarherre, hovfunktionär
tillhörande furstlig persons närmaste
uppvaktning. Ofta enbart titel utan
dylik tjänstgöring.

Kammarjunkare, uppvaktande
hovfunktionär närmast under
kammarherre.

Kammarkollegium härstammar i sin
äldsta form från 1530-talet och är
vårt lands äldsta ämbetsverk, från
vilket under tidernas lopp en mängd
andra verk och styrelser avsöndrats.
Sorterar under finansdepartementet
och handlägger numera
företrädesvis allmänna räkenskaps- och
hus-hållningsfrågor, såsom ärenden
angående vissa ämbetsbostäder och
gårdar, vissa löneregleringar samt
verkställer utredningar om äldre
rättsförhållanden. Kollegiet består
av en generaldirektör (före 1914
president) och fyra kammarråd och
har bl. a. förtroendet att förvara
riksregalierna.

Kammarkören, blandad kör i
Stockholm (ca 20 personer), grundad
1945 av E. Ericson, som alltjämt är
dirigent. K. har specialiserat sig
på musik komponerad före 1700 och
efter 1900.

Kammarmusik, ursprungligen avsedd
att spelas för och av en intim krets
i »kammaren» (därav t. ex. sonata
da camera). — Numera menas med
K. ett solistiskt ensemblespel i duett,
trio, kvartett, kvintett osv. Man kan
också i samma betydelse tala om
en kammarorkester, kammaropera
etc., 3564.

Kammarorgel, se Harmonium.

Kammarråd, titel för byråchef och
ledamot av kammarkollegium.

Kammarrätten, inrättad 1695,
förvaltningsdomstol som i andra — i vissa
fall sista — instans avgör ett
flertal administrativa besvärsmål såsom
skattemål, fattigvårds- och
mantals-skrivningsmål.

Kammarrättsråd, ledamot av
kammarrätten.

Kammarskjutning, övningsskjutning på
starkt förkortade avstånd mot
förminskade mål och med för
ändamålet särskilt tillverkad, svagare
ammunition.

Kammarskrivare, lägre tjänsteman vid
vissa statliga verk, t. ex.
Riksbanken, Tullverket, Riksgäldskontoret.

Kammarsluss, den av gammalt
vanliga slusstypen med slussportar, som
i stängt läge bilda trubbig vinkel
mot varandra, 1928.

Kammarspel (ty. Kammerspiel), av

August Strindberg i Sverige införd
benämning på kortare skådespel
med ett fåtal roller, lämpat för en
mindre scen.

Kammarsyra, den enligt
blykammar-metoden erhållna svavelsyran med
en koncentration av 63—65 %.

Kammarton, normalton, en genom
internationell överenskommelse
fastställd tonhöjd på ettstrukna a,
numera 440 dubbelsvängningar (hertz)
per sekund.

Kammarugn, vid gasverk använd ugn
för torrdestillering av stenkol etc.
Destillationskammaren är i
huvudsak horisontell. Bygges som
murverk av eldfast tegel. Den värmes
vanligen medelst halvgas, som
framställes av koks.

Kammersgaard, Jenny (f. 1919),
professionell dansk simmerska, har bl. a.
simmat över Stora Bält och
Engelska kanalen, 2102.

Kammusslor, Pectin’idae, familj av
musslorna. Hit hör bl. a. den vid
västkusten levande pilgrimsmusslan,
Pec’ten maximus. K. skilja sig från
hjärtmusslor genom rakt låsband.
Skalen användas vid servering av
mellanrätter (»gratinsnäckor»).

Kamomill’, art av örtsläktet
Matrica-ria. Avkok på de torkade
blomkorgarna, kamomillte, användes i
folkmedicinen som svettdrivande
medel.

Kampagnan [-pan’jan], detsamma som
Campagna di Roma.

Kampa’nien, ital. Campania, italienskt
landskap kring Neapel och
angränsande slättbygd (Campagna felice)
[kampan’ja feli’tje]. 13 595 km2,
4 448 657 inv. 1953. Det är en av
världens bördigaste och tätast
befolkade jordbruksbygder.

Kampani’1, fristående klocktorn,
uppfört vid sidan av en kyrka, de
äldsta i samband med fornkristna
basilikor. Bland senare K. märkas
kam-panilerna i Florens, Venedig och
Pisa (det lutande tornet).

Kampanj’ (fr. campagne, fälttåg),
fälttåg. Även i överförd bemärkelse,
t. ex. valkampanj; högsäsong för
vissa arbeten, t. ex. betkampanj.

Kam pen, stad i Nederländerna, nära
Ijssels mynning, 25 248 inv. 1954.
Under medeltiden en blomstrande
hansestad. Gotisk kyrka från 1300—
1500-talet, reformert teologisk
hög-skola

Kampen för tillvaron (eng. the struggle
for life), en av grundtankarna i
Darwins utvecklingslära.

Kampe’ra (lat. cam’pus, fält), slå
läger i det fria; uppehålla sig, bo.

Kampe’schträd, Haematox’ylon
campe-chia’num, av familjen baljväxter, 10
—12 m högt, inhemskt i
Mellanamerika och Mexiko. Kärnveden är en
viktig handelsvara. Innehåller
färgämnet hematoxylin.

Kampfisk, Bett’a splen’dens,
akvarie-fisk från Siarn, som uppkallats efter
sin stridslystnad, vilken hos
hanarna ger upphov till blodiga strider.
K. odlas för sina vackra färger och
sin intressanta yngelvård.

Kampmann, Hack (1856—1920), dansk
arkitekt. Uppförde bl. a.
tillbyggnader till Ny Carlsbergs Glyptotek i
Köpenhamn (1906) och skapade, i
samarbete med Aage Rafn och
sönerna Hans Jörgen och Christian,
Politigaarden (1919—24), den
moderna nordiska klassicismens
främsta verk, 670.

Kamraterna, Idrottsföreningen (IFK),
har 1955 177 kretsar i Sverige med
omkring 27 400 medlemmar samt
dessutom 5 fristående kretsar i
Finland. IFK arrangerar årligen
Kamratmästerskap i olika idrotter, vari
även de finska kretsarna ibland
del

tager. IFK var av stor betydelse för
idrottens utbredning kring
sekelskiftet.

Kamratmästerskap, se Kamraterna,
Idrottsföreningen.

Kamre’r, kamre’rare (senlat.
camerar’-ius), kontorschef (t. ex. i en bank);
tjänsteman, som har hand om
bokföring, kassa m. m.

Kamrör (äldre benämning:
kamfläns-rör), rör med yttre flänsar för
ökning av den exponerade ytan.
Användes särskilt vid värmeledningar
som stå under avsevärt tryck
(ång-värmeledningar) i stället för
vär-meledningsradiatorer. K. utföras
ofta gjutna.

KamtjadaTer, Kamtjatkas urinvånare.
Ca 4 000 personer, starkt
uppblandade med ryskt blod.

Kamtja’tka, halvö på n. delen av
Asiens ö. kust, ca 270 000 km3, ca
30 000 inv. Huvudort Petropavlovsk,
ca 1 700 inv.

Kamäxing, Cynosu’rus crista’tus, art
av gräsfamiljen, 2—5 dm hög,
tämligen allmän på torr ängsmark. Ofta
odlad i gräsmattor.

Kamödla, utdöd skräcködla,
tillhörande de s. k. pansarödlorna.

Kan, khan, furstetitel bland turkiska
och mongoliska folk.

Kan., förkortning för Kansas, USA.

Ka’na, biblisk ort i Galile’en, enligt
Joh. 2:1, 21:2 platsen för Jesu
första underverk. Har identifierats med
antingen byn Kafr kenna, 6 km n.ö.
om Nasaret, eller ruinen Chirbet
kana, 14 km n. om Nasaret, 2605.

Ka’naan, gammalt namn på Palestina,
före den israelitiska invandringen
bebott av kananéema.

Kan’ada, se Canada.

Kan’adabalsam, lack från kådan av
Ab’ies balsam’ea, balsamgranen. K.
användes vid tillverkning av
mikroskopiska preparat och vid
fastsättning av linserna i mikroskop och
kikare.

Kanaden’sare. 1. Invånare i Kanada.
— 2. Odäckad kanot av
kanadensisk typ, 577 B.

Kana’ker, av de vita i ofta
nedsättande bemärkelse använd benämning
på infödingarna i Polynesien,
Mikronesien och Melanesien, Stilla
havet.

Kana’1 (lat. canaTis, ränna),
konstgjord vattenväg över land för
fartyg, för torrläggning eller
bevattning eller för framledande av
vatten till en kraftstation. Ordet K.
användes även i figurlig betydelse om
»förbindelseled», 92 B, 1928 B.

Kanal’je (fr. canaille, pack, patrask,
av lat. can’is, hund), skurk, fähund.
— Kanaljeri’, skurkstreck.

Kanalstrålar, uppträdda i urladdnings
-rör bakom katoden om denna är
försedd med t. ex. en central
öppning (kanal). Bestå av positivt
laddade partiklar (joner) och kallas
därför även jonstrålar.

Kanalöarna, se Normandiska öarna.

Kanane’iska alfabetet, förr även
kallat det feniciska, emedan det först
påträffades i feniciska inskrifter,
anses vara det alfabet, ur vilket de
olika semitiska samt det grekiska
alfabetet härstamma, 2 B.

Kanane’iska språk, en gren av de
semitiska språken, som talades i
Kanaan, dvs. nuvarande Palestina.
Senare dialekter äro moabitiska,
hebreiska cch feniciska.

Kanapé (fr. canapé, gr. konopei’on,
myggnät). 1. Ursprungligen bädd
med myggnät, under 1600-talets slut
och 1700-talet mindre soffa,
liknande två eller flera sammankopplade
stolar. — 2. Smördegsbakelse i
bladform.

Kana’riefågel, Seri’nus cana’ria, fink,

4403

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-8/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free