Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kap Bojador ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAP BOJADOR
KAPP
Kap Bojador [båchaöår’], udde på
Afrikas v. kust, 26° 6’ n. br., 24 K.
Kap Bu’ru, Kap BuTus, det asiatiska
fastlandets sydligaste udde, på
Ma-lackahalvön 1° 25’ n. br., 165.
Kap Creus [krä’os], Pyreneiska
halvöns östligaste udde, n.ö. om
Barcelona.
Kap Dezjnev [de’sjnef], förr Ostkap,
Asiens östligaste udde, vid
Berings-sund, 169° 45’ v. Igd, 165, 170 K.
Kapell (medeltidslatin capelTa, av
cap’a, kappa). 1. Mindre
kyrkobyggnad för gudstjänst eller annat
ändamål, t. ex. grav- och dopkapell;
privat gudstjänstlokal, t. ex.
slottskapell; sidorum eller utbyggnad av
större kyrkorum. — 2.
Ursprungligen benämning på kyrkokör,
numera grupp av instrumental- eller
vokalmusiker. — 3. Skyddshuv;
överdrag av vattentätt tyg till skydd
för segel, master, livbåtar,
däcksmaskiner o. dyl. — 4. Detsamma
som dragskåp.
Kapellförsamling, en kyrklig
samfäl-lighet som skapats genom utbrytning
ur en äldre församling och
organisatoriskt fortfarande är underställd
denna.
Kapelludden, fyr på mellersta Ölands
östra kust, 3111 K.
Kaperi’, kaparverksamhet, dvs.
uppbringande av krigförande makts
privategendom iill sjöss. Jfr Kapare.
Kapernaum, stad på Kristi tid i n.
Palestina, vid n.v. stranden av sjön
Gennesaret. Låg sannolikt vid
nuvarande ruinstället Tell hum, 4 km
s.v. om Jordans mynning i sjön,
1804 K.
Kapetm’ger, fransk kungaätt.
Efterträdde karolingerna och innehade
kronan 987—1792 samt 1814—48.
Stamfader var Hugo Capet.
Huvudlinjen utdog 1328, varefter
regen-terna tillhörde sidogrenar av ätten.
Kap Farve’1, Grönlands sydspets, på
en klipnö, 59° 46’ n. br., 2490 K.
Kap Finister’re (lat. fi’nis ter’rae,
landets ände), Spaniens
nordvästligaste udde i Galicien, 9° 20’ v.
long., 3175 K.
Kap Guardafui [goardafo’i], »var
försiktig», den nordostligaste udden av
Somalihalvön, ö. Afrika, mellan
Adengolfen och oceanen. Beryktad
för många skeppsbrott, som bl. a.
berott på förväxling med udden Ras
Hafun, 160 km söderut, 24 K.
Kapholländska, se Afrikaans.
Kap Horn eller Kap Hoorn,
Sydamerikas sydligaste udde, på en liten ö
s. om Eldslandet, 56° 59’ s. br.
Farvattnen kring K. äro illa beryktade
för dimmor och hårda västliga
stormar. Kringseglades första gången av
holländarna 1616 och har uppkallats
efter den holländska staden Hoorn,
135 K.
Kapillarite’t, hårrörsfenomen, varvid
en vätska i ett smalt rör
(kapillärrör) stiger över den yttre omgivande
vätskans nivå om den förmår fukta
rörets väggar men däremot stannar
under densamma då den ej förmår
detta. Vätskors uppstigande i porösa
kroppar (t. ex. socker, läskpapper)
är en följd av kapillärkraften.
Kapillä’rbronkit, katarr i de finaste
luftrören. Fruktad sjukdom hos
småbarn. Yttrar sig i hög feber,
anfallsvis, våldsam hosta, stark andnöd
och påverkat allmäntillstånd.
Kapillärer (lat. capilTi, hår),
hårrörs-kärl, se Blodkärl, 415 B.
Kapita! (lat. cap’ut, huvud), grundlig;
fullständig.
Kapital, förmögenhetsvärde. Kan
uppträda antingen som finanskapital
(penningar och fordringar såsom
obligationer, växlar o. dyl.) eller
som realkapital (naturtillgångar,
fas
tigheter, maskiner,
transportanordningar, varulager m. m.). Som en
tredje form kan man nämna
kon-sumtionskapitalet (möbler, bilar,
smycken m. m.). Inom
företagsekonomien skiljer man i fråga om
kapitalanvändningen mellan
anläggningskapital (fast K.) och
driftskapital (rörligt K.) samt i fråga om
kapitalanskaffningen mellan eget
(t. ex. aktiekapital och fonder) och
främmande (upplånat) K., 1935.
Kapitalexport, se Kapitalrörelser.
Kapitalflykt, panikartad kapitalexport
från ett land, t. ex. genom
överflyttning av bankinsättningar till
utländska penninginstitut. Föranledes
t. ex. av osäkra politiska
förhållanden e. dyl. Jfr Kapitalrörelser.
Kapita’lförsäkring, form av
livförsäkring, där utbetalningen sker på en
gång vid en viss ålder.
Kapitalimport, se Kapitalrörelser.
Kapitalise’ra, lägga till kapitalet, göra
räntebärande. Räkna ut ett
kapitalföremåls värde genom
kapitalise-ring.
Kapitalisering, gängse metod för
beräkning av ett kapitalföremåls
värde. Den beräknade årliga
avkastningen multipliceras med den s. k.
kapitaliseringsfaktorn, dvs. med ett
bråk, där tälj aren är 100 och
nämnaren den allmänna räntefoten.
Är räntefoten 4 %, blir
kapitalise-ringsfaktom således = 25. En
höjning av räntan sänker
kapitalföremålets värde och omvänt. Kan
avkastningen endast påräknas under
viss begränsad tid, måste en mera
komplicerad formel användas.
Kapitalis’m, beteckning på ett
hushåll-ningssystem, där en del av
produktionen ägnas åt framställningen av
realkapital (omvägsproduktion).
Privatkapitalism till skillnad från
exempelvis statskapitalism
(statssocialism) utmärkes därav, att
real-kapitalet äges av enskilda personer,
som i regel också utöva ledningen
av produktionsprocessen. Det
privatkapitalistiska systemet
karakteriseras förutom av fri företagsamhet
av principen om individens
självförsörjningsplikt, 2268.
Kapitalmarknad, benämning på de
organ (banker, börs,
försäkringsbolag), som ombesörjer långfristig
kreditgivning. Gränsen mellan K.
och penningmarknaden, dvs.
marknaden för kortfristiga krediter, är
svävande.
Kapitalrabatt’, skillnaden mellan pari
och den (lägre) kurs till vilken ett
obligationslån övertages.
Kapitalräkning, inlåningsräkning i
bank, uppsägningstid i regel fyra
månader, 272.
Kapitalränta, ett kapitalföremåls
(netto-) avkastning. I regel avses
därvid ett realkapitalföremål, medan
ett fordringskapitals avkastning
benämnes penning- eller låneränta.
Kapitalrörelser, internationella K.,
överföring av kapital mellan
länderna. Från det enskilda landets
synpunkt föreligger antingen
kapitalimport eller kapitalexport. De
internationella K. ha spelat stor roll
för särskilt de mindre ländernas
(t. ex. Sveriges) industrialisering.
Men även USA:s ekonomiska
utveckling fram till första
världskriget främjades starkt genom
kapitalimport från Europa. Under och efter
andra världskriget ha K. varit starkt
begränsade genom olika former av
valutaregleringar m. m. De
internationella ekonomiska
organisationerna ha dock på senare år sett
som en väsentlig uppgift att
främja fria K.
Kapitalsamlingsräkning,
inlåningsräk
ning i affärsbankerna inrättad 1949,
närmast i syfte att uppsamla mera
långsiktigt sparande. K. står
endast öppen för privatpersoner, vissa
slag av stiftelser och ideella
föreningar samt kommuner.
Kapitalvaror, motsatsen till
konsumtionsvaror; exempelvis byggnader,
maskiner m. m. Oftast användas de
av en producent, men även
konsumenterna bruka förfoga över vissa
K. (t. ex. bilar, kylskåp, möbler
m. m.). Dessa benämnas ibland
kon-sumtionskapitalvaror eller varaktiga
konsumtionsvaror.
Kapit’el (lat. capit’ulum, litet huvud),
avdelning i bok. Sammanslutning av
olika slag, t. ex. domkapitlet,
ordenskapitel m. m.
Kapito’lium, se Capitolium.
Kapitula’rier, av frankiska konungar
utfärdade förordningar.
Kapitulatio’n, dagtingan, fullständigt
uppgivande av motstånd,
ursprungligen i fråga om krig, numera även
i överförd bemärkelse om andra
förhållanden.
Kapitulationen i Kalix, den av
general H. H. Gripenberg i Kalix 25
mars 1809 ingångna
överenskommelsen med ryssarna varigenom de
svenska och finska trupperna
nedlade sina vapen.
Kapitule’ra, dagtinga, ge sig.
Kapitä’1. 1. Den övre, vanligen rikt
smyckade delen av en kolonn,
pelare, pilaster eller halvkolonn, som
bildar övergången mellan stödet och
det burna. — 2. Stora bokstäver som
till skillnad från versalerna ej äro
högre än efterföljande gemena.
Användes ofta för utmärkning av
namn varvid begynnelsebokstäverna
sätts med versaler. Ex. William
Morris. Jfr Anfang och Versaler.
— 3. De yttersta ändarna av en
bokrygg där ryggpärmens material viks
in och formas. Den tygpåsättning
som bildar övergång mellan
bokblock och bokrygg kallas
kapitäl-band.
Kap—Kairobanan, ursprungligen av
Cecil Rhodes planerad
transkonti-nental brittisk järnvägsled från
söder till norr tvärs genom Afrika.
En del sträckor ersättas för
närvarande av vattenvägar eller
automo-bilvägar. Den längsta färdiga
järnvägssträckan går från Kapstaden till
övre Kongo.
Kapkolonin, Kaplandet, den av
holländare och engelsmän grundade
kolonin i sydligaste Sydafrika. Se
vidare Kapprovinsen, 3380.
Kapla’n (medeltidslat. capella’nus, av
capelda, kapell), äldre benämning
på präst i kapell- eller
annexförsamling eller hjälppräst i större
församling. Ordet fortlever i
ordens-kaplan, en vid Kungl. Maj :ts orden
anställd präst.
Kaplandet, se Kapprovinsen, 24 K.
Kapla’nturbin, vattenturbin med
pro-pellerliknande löphjul, varvid
bladen kunna vridas. Vridningen sker
samtidigt med att ledskenorna
förställas. K. har sitt namn från den
österrikiske turbinteknikern Viktor
Kaplan (1876—1932). Turbinen
kännetecknas av högt specifikt varvtal
och gynnsam verkningsgrad även
vid delbelastning.
Kap Matapa’n, halvön Peleponnesos
sydligaste udde, s. Grekland. För
britterna segerrik flott- och
flygstrid med italienska stridskrafter 28
mars 1941.
Kapmolnen, se Magalhaes moln.
Kaponjä’r (fr. caponnière), värn för
flankerande gravbestrykning i
fästning.
Kapp (holl. kap, huv). 1. Spets av
mjukare stål på pansargranat,
vil
4406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
