Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kastlösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KASTLÖSA
KATARER
Kastlösa, församling i Mörbylånga
kommun på södra Öland, Kalmar
län, 710 inv. 1954.
Kastmaskin, se Katapult.
Kastning, missfall hos djur. Smittsam
kastning (abortus bang) hos
nötkreatur, är numera så gott som
utrotad i Sverige. Hos människan
kallas den av smittämnet orsakade
sjukdomen för undulantfeber.
Kas’tor. 1. I grekisk mytologi
tvillingbror till Pollux. Se Dioskurerna.
— 2. Inom astronomin den ena av
de två huvudstjärnorna i
stjärnbilden Tvillingarna. — 3. Inom
mineralogin en kristalliniserad petalit,
bl. a. påträffad på Utö i Stockholms
skärgård. K. förekommer i samband
med ett liknande mineral som fått
namnet pollux.
Kastorolja, detsamma som ricinolja.
Kastra’t, lat., manlig eller kvinnlig
person på vilken testiklama
respektive äggstockarna avlägsnats genom
operation. — Kastratio’n, detsamma
som Kastrering.
Kastrationskomplex, psykoanalytisk
term för individens fruktan att bli
kastrerad eller få skador på
könsorganen.
Kastra’tsångare, manlig sångare, hos
vilken målbrottets inträde
förhindrats genom könskörtlarnas
bortopererande. Detta barbariska
förfarande förekom ända in på 1700-talet.
Röstens tekniska resurser, omfång
och styrka gav dem ofta
överlägsenhet över kvinnliga sopraner, och
många K., t. ex. Farinelli, vunno
ett grundmurat världsrykte.
Kastrering eller kastration,
borttagande av testiklama respektive
äggstockarna genom operativt ingrepp.
Enligt lag 24 mars 1944 kan med
medicinalstyrelsens tillstånd en
person kastreras, som på grund av
abnorm könsdrift med skäl
antages komma att begå brott.
Beträffande K. av djur stadgas i lag 19
maj 1944 om djurskydd.
Kastrio’ta, Georg, se Skanderbeg, 48.
Kastrup, förstad till Köpenhamn. —
Dessutom namn på Köpenhamns
trafikflygplats. K. är beläget på
ön Amager, ca 10 km söder om
Köpenhamns centrum. Här finnes
en betydande svavelsyre-,
superfosfat- och glasindustri. Ca 5 400
inv.
Kaströrelse, den fria fallrörelsen hos
en kropp som tilldelats
begynnelsehastighet. Kastas en kropp i arman
riktning än den rent vertikala,
beskriver den en parabel (om
luftmotståndet kan försummas).
Maximal kastvidd erhålles då kastet sker
uppåt i 45° lutning. Kastvidden är
då dubbelt så stor som den höjd
kroppen skulle nå om den med
samma hastighet kastades rakt
uppåt. Största banhöjden blir härvid
fjärdedelen av kastvidden. Det
för-utsättes att kastet sker över en
horisontell yta.
Kastväsen, social gruppindelning i
Indien. Kommer av det portugisiska
ordet Casta, som betyder släkte
eller ras. Hävdvunnen beteckning p’
ärftliga, sinsemellan skapat
avgränsade klasser, som hållas
samman av gemensamt yrke,
traditionen om gemensamt ursprung och
en gemensam religiös kult. Antalet
kaster är nu över 3 000, — 1732.
Kasualite’t (lat. ca’sus, fall),
tillfällighet.
Kasua’rer, släktet Casua’rius av
strutsfåglarna, har 30 arter i n.ö.
Australien, på Nya Guinea och
angränsande öar, 3290.
KasuistiTt. Inom teologin:
framställning av moraliska problem från
fall till fall, utbildades av judiska
rabbiner i Talmud och har med
särskild iver bedrivits av jesuiterna.
— Inom medicinen: samling av
beskrivningar över enskilda
sjukdomsfall inom samma sjukdom. —
Ka-suis’tisk, som avser kasuistiken,
spetsfundig, sofistisk.
Kasu’n, kassun, vattentät låda, som
nedsänkes t. ex. vid en kaj eller en
fartygssida för att möjliggöra
arbete under vattenytan. Även
benämning på större behållare
(vanligen av betong) som flottas ut och
sänkes till bottnen för att bilda
fundament till fyrtorn, bropelare,
kaj e. dyl.
Kasus (lat. cad’ere, falla). 1.
Böjningsformer av ett substantiviskt ord,
genom vilka ordets ställning till
satsens övriga delar anges. Det
äldsta indoeuropeiska språket hade
sju K., nominativ, genitiv, dativ,
ackusativ, ablativ, lokativ och
instrumentalis, varav de två
sistnämnda numera endast förekommer
i baltisk-slaviska språk och i
sanskrit. Kasussystemet är mycket olika
utvecklat i olika språkfamiljer. Så
har t. ex. finskan femton olika K.,
medan kinesiskan fullständigt
saknar kasusböjning. — 2. Inom
juridiken våda, olyckshändelse, som ej
medför straffpåföljd.
Katafore’s, rörelse av elektriskt
laddade, kolloidala partiklar i en
vätska under inflytande av ett
elektriskt fält. K-fenomenet
användes bl. a. för påskyndande av
sedi-mentering. Benämnes även
elektro-fores.
Kata’jev, Valentin (f. 1897), rysk
författare, känd för satiriska
samtidsromaner, t. ex. Försnillare (1926,
sv. ö. 1933).
Kataklas’tisk (grek. katakla’n,
sönderbryta), bergart, vars mineralkorn
krossats och deformerats genom
starkt tryck. Själva processen
kallas katakla’s och bergarten säges
ha katakla’sstruktur, dvs.
mur-bruksstruktur.
Katakomber (ital. catacombe),
underjordiska, i bergen uthuggna gångar
med gravkamrar i väggarna. K.
övertogs från romare och judar av
de äldsta kristna. — De kristna K.,
flertalet från 200- och 300-tal®n,
voro ursprungligen endast
begravningsplatser, men blevo snart även
gudstjänstlokaler och
tillflyktsorter vid förföljelserna. K. bestå av
rikt förgrenade nät av gångar och
äro ofta försedda med rik
dekorativ utsmyckning. K. Finnes bl. a.
i Rom, där deras sammanlagda längd
utgör omkring 900 km, Neapel,
Alexandria, Jerusalem och Palmyra,
2852.
Katakre’s, missbruk av ord genom
oegentliga sammanställningar, t. ex.
tennsoldater av bly, halsbrytande
fingerövningar, tidens tand läker
alla sår, osv.
Katala’nska världskartan, berömt
medeltida kartverk, utgivet 1375.
Katala’s, ett enzym som förmedlar
spjälkning av väteperoxid i vatten
och syre. Förekommer i de flesta
växter och djurorgan. Denna
förekomst betingas därav, att
väteperoxid normalt bildas vid vävnads
-oxidationen, och då väteperoxid är
ett starkt cellgift, tjänstgör alltid
K. såsom ett slags skyddsenzym. Har
isolerats i ren form och påvisats
vara kemiskt besläktat med
hemo-globin, 1963.
Katalauniska fälten
läö’-J, slagfält
i Champagne i norra Frankrike, där
hunnerna under Attilas ledning [-be
segrades av romarna och västgöterna
under Aetius år 451.
Katalek’tisk, vers där sista versfoten
är ofullständig. — Motsats:
akata-lektisk. — Exempel på katalektisk
vers är pentametern (där både
tredje och sista versfoten är K.),
på akatalektisk hexametern. I
följande verspar är första raden en
hexameter, andra en pentameter:
Allt sen människor först bebyggde
den blomstrande jorden
Ingen dödlig som jag brunnit av
Kärlekens eld. (Stagnelius.)
Katalepsi’, ett egenartat övergående
förstelningstillstånd i muskulaturen.
Förekommer vid vissa
sinnessjukdomar och kan framkallas genom
hypnos.
Katalog [-lå’g] (grek. kataTogos),
förteckning av olika slag, såsom bok-,
Konst-, lärjungeförteckning m. m.
Katalo’nien eller Catalu’na [katalo’nja]
(Gotolanien), landskap i n.ö.
Spanien, vid Medelhavet, 31 968 km2,
med 3 240 313 inv. 1950. Huvudstad
Barcelona. Är Spaniens mest
blomstrande landskap med bördig och
väl-odlad jord och högt uppdriven
industri, 3174, 3175 K.
Kataly’s (grek. kataly’ein, upplösa),
kallas det förhållande att vissa
ämnen, katalysatorer, påskynda (eller
fördröja) kemiska reaktioner utan
att själva omvandlas eller
förbrukas. Jfr Katalysator, 1963.
Katalysa’tor (grek. katal’ysis,
upplösning), ett ämne som äger förmåga
att påskynda (eller fördröja) en
kemisk reaktion. Exempel:
finfördelad platina, som förmedlar
oxidation av brännbara gaser och därför
kan användas i gaständare. —
Funktionerna i den levande organismen
bero i stor utsträckning på s. k.
biokatalysatorer. Bland dessa
märkas enzymer, hormoner och
vitaminer, 1963.
Kataly’tisk verkan, detsamma som
katalys.
Katan’ga, landskap i s. delen av
Belgiska Kongo, beläget omkring 1 000
m ö. h., kring Kongos källor. 496 965
km2, 1 397 294 inv. 1953. Har för
européer gynnsamt klimat.
Huvudstad Elisabethville. Landet är rikt
på mineral, framför allt koppar och
radium, men även kobolt och guld,
diamanter och tenn, stenkol, järn
och mangan. Järnvägsförbindelse
med Kapstaden, portugisiska Angola
(Lobito), Portugisiska Östafrika
(Beira) samt Leopoldville (öppnad
till Port Franqui, därefter ångbåt).
Stora smältverk bl. a. i
Elisabethville och Jadotville, 2041.
Katapult’, kastmaskin i grekisk och
romersk krigskonst, från vilken
slungades stenar, pilar, lansar och
bjälkar. Drivkraften åstadkoms
genom spänningen från djursenor,
senare bronsfjädrar, som fästs
mellan två fasta bjälkar, dessutom
genom hävstänger och vevar. Metoden
har fått ny användning i modernt
krig, då man nyttjar ett slags K.
för start av flygplan från fartyg.
Katapultstol, en i flygplan anordnad
stol som kan skjutas ut med hjälp
av tryckluft eller en drivladdning.
K. användes i snabba krigsflygplan
för att besättningen vid
fallskärmshopp icke skall skadas av
flygplanet.
Katarakt’ (grek, troligen »som slår
emot»). 1. Vattenfall, fors,
särskilt om Nilens sex K. mellan
As-suan och Khartum, 1928 B. — 2.
ögonsjukdomen grå starr.
Kata’rer (grek, katharos’, ren; platty.
Ketter, kättare), benämning på de
oppositionsriktningar som uppträdde
4416
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
