Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Katodstrålning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATODSTRÅLNING
KAUNAS
elektriskt element. Benämnes i
sistnämnda fall även minuspol.
Kato’dstrålning, ström av elektroner
i ett urladdningsrör exempelvis från
den upphettade glödkatoden i ett
radiorör. Då katodstrålarna
(elektronerna) träffa en positivt laddad
elektrod, t. ex. anoden i ett
röntgenrör, övergår största delen av
deras energi till värme, så att anoden
t. o. m. kan bli vitglödande. En
ringa del av energien (upp till ca
2 % vid hög spänning och om
anoden består av volfram) övergår till
röntgenstrålning, 819 B, 3430.
Katolicis’m (grek, katholikos’,
allmängiltig), den romersk-katolska
kyrkans kristendomsform, 2864.
Katolska breven, de allmänneliga
breven, de brev i N. T., som ej äro
riktade till någon viss församling
eller person (3 av Johannes, 2 av
Petrus. 1 av Jakob och 1 av Judas).
Katolska kyrkan, detsamma som
romersk-katolska kyrkan.
Katolska ligan, förbund mellan
Maximilian av Bayem, olika sydtyska
prelater och de tre andliga
kurfurstarna. Det skapades 1609 och 1610
såsom motvikt mot Evangeliska
unionen, 3509.
Katolsk-apostoliska kyrkan, detsamma
som irvingianerna, se Irving,
Edward.
Katolska reaktionen, se
Motreforma-tionen.
Katolsk konung (lat. rex cathoFicus),
hederstitel som av påven gavs åt
Ferdinand och Isabella av Spanien
och deras efterträdare.
Katoptri k, läran om ljusets reflexion,
speciellt i speglar och gitter. —
Motsatsen till K. är dioptrik, dvs.
ljusbrytning i linser, prismor etc.
Katoskop, kortform för
katodstråle-oscilloskop, dvs. själva
urladdnings-röret till en katodstråleoscillograf
eller bildröret i en
televisionsmot-tagare, 2780.
Katowice [-åvit’se], ty. Kattowitz,
stad i s.v. Polen, i oberschlesiska
stenkolsområdet, centrum för
sten-kolshandeln. Även zinkgruvor,
metallindustri. K. tillhörde före
Ober-schlesiens delning 1922 Tyskland.
170 036 inv. 1950. — 2691 K.
Katrinefors, sulfitfabrik och
pappersbruk vid Mariestad. Tillhör Svenska
tändsticks AB.
Katrineholm, stad i v. Södermanland,
s.ö. om sjön Näsnaren. 15 363 inv.
1954. Samrealskola. Länslasarett.
Betydande industri, bl. a. mekanisk
verkstad tillhörig Svenska
kullagerfabriken. Blev stad 1917.
Knutpunkt vid V. och Ö. stambanorna,
645, 3405 K.
Katrineholms-Kuriren, folkpartitidning
i Katrineholm, grundad 1916.
Chefredaktör är sedan 1944 F. Hellberg
(f. 1899).
Katrinplommon, torkade plommon,
framför allt från Kalifornien, 1234.
Katslösa, församling i Rydsgårds
kommun i södra Skåne, Malmöhus län,
320 inv. 1954.
Katt, tamkatt, Fe’lis domes’tica,
härstammar från den nubiska katten,
vild i Afrika och Främre Asien, som
tämjdes i Egypten omkring 2700
f. Kr. men blev vanlig i
Mellaneuropa först mot slutet av
medeltiden. Nu är K. spridd över en stor
del av världen. K. har många
färg-varieteter men få raser, bl. a. den
långhåriga angora-K., siamesiska K.,
gulbrun med huvud, ben och svans
svartbruna, och den svanslösa
rasen på ön Man, 1967 B.
Katt. 1. Äldre straff redskap till sjöss
bestående av en tågända med
vanligen nio knutförsedda snärtar, den
s. k. niosvansade katten. — 2. Ett
med vindbrygga försett rullbart
trätorn, som i äldre tiders krigföring
begagnades vid stormning av
fästningsmurar.
Kattarp. 1. Kommun i n.v. Skåne,
Malmöhus län, 2 931 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Kattarp och Välinge. — 2.
Stationssamhälle och knutpunkt för
stats-banelinjerna Göteborg—Hälsingborg
och Åstorp—Mölle. 631 inv. 1951.
Kattbjörn, panda, Ailu’rus fuFgens,
familjen halvbjörnar (Procyon’idae)
bland rovdjuren, längd 110 cm
(varav den yviga svansen 50 cm)
och höjd 35 cm. K. liknar en mård
och är ovan rödbrun, medan
undersidan och benen äro svarta.
Värdefull päls. Lever på sydsidan av
Himalaya, 721 B.
Kattdjur, FeTidae, en familj av
rovdjurens ordning, omfattar tre
släkten, kattsläktet, losläktet och
ge-pardsläktet, 1966 B.
Kat’tegatt (egentligen »katthålet», av
holländska gat, smal öppning),
havsvik av Nordsjön, med vilken
K. förbindes genom Skagerak. Till
Östersjön leda Öresund och Stora
och Lilla Bält. Kattegatt, som är
grunt utom längs svenska kusten
(117 m), skiljer Sverige och
Jylland. Areal ca 20 000 km2, 653 K.
Kattfjorden, vik av Vänern, s.v. om
Karlstad.
Kattfot, GnaphaTium (Antenna’ria)
dio’icum, familjen korgväxter, höjd
5—30 cm, ulligt luden, flerårig ört
med smala, helbräddade blad,
jordstam med utlöpare och blomkorgar
utan strålblommor. Allmän på torr
gräs- och hedmark från Skåne till
Norrland.
Kattguld, folklig benämning på en del
bergarter, som genom sin höga halt
av glimmer få en guldaktig glans.
Kattgut (eng. catgut), av får- eller
gettarmsträngar sammantvinnade
trådar, som steriliseras och användas
då man syr i sår eller underbinder
blodkärl. K. har fördelen att inom
relativt kort tid förintas av de vita
blodkropparna.
Katthammarsvik, hamnplats, fiskeläge
och badort på Gotlands östra kust.
Ca 200 inv.
Kattlunds gård, medeltidsbyggnad,
delvis från 1200-talet, i Grötlingbo
socken på Gotland.
Hembygdsmu-seum.
Kattnäs, församling i Gnesta kommun
i Södermanlands län, 184 inv. 1954.
Kattost, Malva rotundifolTa, familjen
kattostväxter, med blekröda
blommor och grunt handflikiga blad.
Nedliggande. Vid vägkanter i
södra och mellersta Sverige, ej allmän.
Kattostväxter, Malva’ceae, växtfamilj
med stora, regelbundna, vackert
färgade blommor och spiralställda,
handnerviga blad.
Kattsilver, folklig benämning på
bergarter med silverliknande fjäll av
glimmer.
Kattsläktet, FeTis, tillhör kattdjurens
familj och omfattar de flesta
dit-hörande arter, bl. a. katten,
vildkatten, lejonet, tigern, puman,
leoparden och jaguaren.
Kattstrupeforsen, vattenfall i
Indalsälven mellan Storsjön och Litselet.
Kraftverk byggt 1940—42, effekt
ca 40 000 kW.
Kattuggla, Strix alu’co, familjen
ugglor, längd 37—45 cm, spräcklig av
brunt, grått, rostgult och vitt med
svartbruna längdfläckar. Vår
vanligaste uggla. K. häckar i ihåliga
träd upp till Jämtland. Lever av
sorkar och möss. Strykfågel.
Fridlyst, 1272 B, 3579. Färgpl. vid art.
Fåglar.
Katy’n, en i närheten av den
sovjet
ryska staden Smolensk liggande
by, som blev världsbekant genom
där 1943 påträffade massgravar med
liken av 10 000 polska officerare,
som tillfångatagits av ryssarna 1939.
När tyska och ryska myndigheter
ömsevis beskyllde varandra för
dådet, krävde den polska
londonregeringen en opartisk undersökning
genom Röda Korset, men fick
avslag av sovjetregeringen, som
nyttjade tillfället att bryta alla
kontakter med londonregeringen och
lägga grunden till en särskild polsk
kommunistregering. Senare framlagt
dokumentariskt material visar, att
ryssarna var de skyldiga till
massmorden.
1. Katz, David (1884—1953), professor
i psykologi och pedagogik i Rostock
1919—33, förste innehavaren av den
s. k. Enerothska professuren vid
Stockholms högskola 1937—51. K:s
viktigaste insats faller på det
expe-rimentalpsykologiska området, och
han har gjort banbrytande
undersökningar över synsinnet och
berö-ringssinnet. Bland hans arbeten
märkas Psykologiska strövtåg (1941)
och Gestaltpsykologi (2:a uppl.
1947).
2. Katz, Rosa (f. 1885), hustru till D.
Katz, barnpsykolog, har
tillsammans med sin make utgivit en rad
arbeten i barnpsykologiska och
pedagogiska frågor, t. ex.
Barnpsykologiska studier (1940) samt
Mon-tessoris uppfostringsmetod (1939).
Katz’bach, vänsterbiflod till Oder,
s.v. Polen. 98 km lång. Tysk-rysk
seger över fransmännen 26 aug.
1813.
Kat’zenjammer (ty., kattjämmer),
bakrus; oljud, kattmusik.
Kauffman, Angelica (1741—1807),
schweizisk målarinna, verksam i
London och Rom. K. utförde
porträtt och antika motiv i en något
känslosam, klassicerande stil. Var
högt uppburen av sin samtid.
von Kauffmann, Henrik (f. 1888),
dansk diplomat, minister i
Washington sedan 1939, ambassadör 1947.
Under Danmarks ockupation
handlade K. på egen hand och ingick
avtal med USA om amerikanska
baser på Grönland.
Kauka’sien, området mellan Svarta
och Kaspiska haven, kring
Kaukasus, begränsas i n. av
Manytschsän-kan, söderut av gränsen mellan
Sovjetunionen samt Turkiet och Iran.
Ca 450 000 km2, 17 milj inv.
Erövrat av Ryssland efter Peter den
store, är det nu delat mellan
sovjetrepublikerna Armenien,
Aserbeid-jan och Georgien jämte smärre
autonoma områden. Jfr Kaukasus.
Kauka’siska rasen, äldre beteckning
på vita rasen.
Kauka’siska språk, benämning på de
i Kaukasien talade språken i den
mån de icke äro besläktade med
utanför Kaukasien företrädda
språkgrupper. Enda litteraturspråk är
det georgiska språket, 3201.
Kau’kasus, bergskedja mellan Svarta
och Kaspiska havet. Längd 1200
km, genomsnittlig bredd 150 km.
Högsta toppar Elbrus 5 629 m ö. h.
och Kazbek 5 043 m. Rik på
järn-och kopparmalm, stenkol och salt,
170 K, 1968 B.
von KauFbach, Wilhelm (1805—74),
tysk historiemålare, på sin tid
berömd monumentalmålare, bl. a. i
Neues Museum i Berlin. God
bokillustratör och tecknare.
Kaunas [ka’o-], po. Kowno, stad i
sovjetrepubliken Litauen vid
Vili-jas inflöde i Njemen. 152 000 inv.
1939. Universitet. Handelscentrum.
Var 1920—1939 Litauens huvudstad,
4418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
