Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kloto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOTO
KNAGGROCKA
och lantegendomar, som skingrades
1899, — 3554 K.
Klo’to (grek, spinnerskan), en av de
tre ödesgudinnorna, moirema, i den
grekiska mytologin, 1430.
Klubban, biologisk station vid Fiske
-bäckskil (Gullmarsfjorden),
mellersta Bohuslän. Tillhör Uppsala
universitet.
Klubbekriget, benämning på
bondeupproret i Finland 1596—97,
framkallat av marsken Klas Flemings
förtryck i Österbotten. Upproret,
som fullständigt nedslogs av
Fleming, hade underblåsts av hertig
Karls utskickade, 958.
von Kluge, Günther (1881—1944), tysk
generalfältmarskalk 1940,
överbefälhavare på östfrontens mellersta
avsnitt 1942—43, på franska
nordfronten 1944. Misstänktes för
deltagande i förberedelserna till
Hitler-atten-tatet juli 1944, fråntogs alla
befäls-poster och begick självmord.
Klumpfiskar, MoTidae, av gruppen
fastkäkar, utmärkas av plåtformade
fjäll som tillsammans med den fasta,
vita läderhuden bildar ett slags
pansar kring kroppen. K. simma med
rygg- och analfenorna. Stjärtfena
saknas. De tillhöra varmare hav men
ha upprepade gånger anträffats vid
Västkusten.
Klumpfot, missbildning av foten,
varigenom den yttre fotkanten blir
trampdyna.
Klumprotsjuka, missbildning av
rötterna på kålarter, förorsakad av en
slemsvamp, Plasmodioph’ora
bras’-sicae.
Klusjino [klo’sjinå], by i
Smolensk-området, Sovjetunionen. Vid K.
besegrades 1610 Jakob De la Gardie
av en polsk styrka.
Klyft, fast klyft, klyftort, geologisk
term, som anger var en bergart
anstår i direkt sammanhang med fasta
berggrunden.
Klys, hål i fartygssida eller däck för
kätting eller tåg. — En klysstoppare
är en låsanordning som hindrar
an-karkättingen att löpa ut genom K.
Jfr Kip.
Klysti’r, se Lavemang.
Klystron [å’n], radiorör avsett för
alstring av centimetervågor och
grundat på s. k.
hastighetsmodule-ring av det från katoden utgående
elektronknippet. Användes i stället
för magnetroner för alstring av
svängningar till vissa
radarapparater.
Klytaimes’tra, enligt grekiska
mytologin dotter till Leda och den
spartanske konungen Tyndareos, gift
med Agamemnon, konungen i
My-kene. Vid sin hemkomst från
trojanska kriget blev denne försåtligt
mördad av K. och hennes älskare
Aigisthos. Mordet hämnades av
Orestes, K:s son med Agamemnon,
vilken dödade både Aigisthos
och K.
Klyvarbom. 1. Del av bogspröt. — 2.
På mindre fartyg och båtar en
enkel, fast eller löstagbar bom, som
liksom större fartygs bogspröt
utgör fäste för förstag eller
försegel.
Klyvare, trekantigt stagsegel, vars hals
är fäst vid en över fartygets stäv
framskjutande bom (klyvarbom)
framför stagfocken.
Klyvfrukt. Torr, flerfröig frukt, som
vid mognaden sönderfaller i
enfröi-ga delfrukter (smånötter). Hos
flockväxterna klyves frukten på längden
i 2 smånötter, hos kransväxterna i
4. Lönnfrukten är en tvådelad K.
Hos ledbaljor och ledskidor sker
sönderfallandet pärlbandslikt.
Klyvning, könlös förökning hos
encelliga djur och bakterier.
Klyvsvampar, Schizomyce’tes,
detsamma som Bakterier. Könlig förökning
är hos dessa okänd, varför
fortplantningen sker uteslutande genom
delning. Därav namnet.
Klyvöppningar, stom’ata, i växternas
överhud förekommande små
spring-formiga öppningar, förbundna med
luftförande håligheter och omgivna
av två halvmånformiga slutceller
(klyvöppnings-, stomaceller), som
genom ändring av saftspänningen
kunna sluta och öppna springan. De
reglera växternas andning och
förekomma rikligast på bladens
undersida.
KJådris, Myricåria germa’nica,
meterhög buske, med femtaliga blommor
i axlika klasar och grågröna,
barrlika blad. Sällsynt. Förekommer på
sjö- och älvstränder i
Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Kläckeberga, församling i Dörby
kommun i östra Småland, Kalmar
län, 939 inv. 1954. Egendomlig
för-svarskyrka i tre våningar.
Klädesholmen, församling i T j örns
kommun i Göteborgs och Bohus län
v. om Tjörn, 874 inv. 1954, därav
839 i Klädesholmens
municipalsam-hälle. Fiskeläge med många
konservfabriker och salterier.
Klädesmal, Tine’ola bisellielTa, en
malfjäril, längd 1 cm, har gulaktiga
framvingar. Larven lever av ylle
och spinner av silke rörlika gångar,
som den fäster utanpå tyget.
Flygtid våren och försommaren.
Klädlusen, Pedic’ulus vestimen’ti,
familjen löss, längd 3—4 mm,
närbesläktad med huvudlusen men
längre och vitare än denne, är en
blodsugande parasit hos människan, som
lägger sina ägg i underklädernas
veck och sömmar. Stingen
förorsaka klåda och sårnader. K.
sprider fläcktyfus, särskilt i fält och
bland flyktingar. Bekämpas med
D.D. T., 2226.
Klädnadsfåglar, Drepanid’iae, familj
av tättingarna, endast
förekommande på Hawaiiöarna. Av fjädrarna
förfärdiga infödingarna klädesplagg
och smycken.
Klängapor, se Spindelapor.
Klängen, klätterorgan hos växter. Hos
ärtväxter äro K. ombildade
bladskaft och bladnerver, hos
vinran-kan ombildade blomskaft.
Murgrö-nan har klätterrötter. Även
klätter-hår (snärjgräs) äro ett slags K.
Klängväxter, växter som hålla sig
uppe med tillhjälp av klängen.
Klärobskyr, se Clair-obscure.
Klärvcajans [-jangs’] (fr.
clairvoy-ance), klarseende, fjärrsyn, förmåga
att uppfatta verkligheten utan hjälp
av de vanliga sinnesorganen. Den
klärvoajante ser därvid i en vision
t. ex. vad som hänt i det förflutna
eller vad som händer på en annan
plats. Hos de primitiva folken
synes denna förmåga i hög grad ägas
av schamaner och medicinmän. K:s
väsen är alltjämt oförklarat och
motsatta åsikter råda inom modern
psykologi.
Klätt, Agrostem’ma githa’go, art av
familjen nejlikväxter, med stora,
rödvioletta blommor och stora,
svarta, giftiga frön. Allmänt ogräs bland
höstsäd.
Klätterfisken, An’abas scan’dens,
familjen labyrintfiskar, längd 20 cm,
sötvattensfisk från Ostindien, har
i gälhålan liksom kampfiskarna ett
labyrintliknande andningsorgan för
atmosfärisk luft. Gälandningen är
otillräcklig, vilket innebär, att K.
drunknar, om den hindras att
komma upp till ytan. När sjön torkar
ut, gräver K. ned sig i
bottenslam
met eller vandrar över land till
en annan sjö, 977 B.
Klätterfåglar eller partåiga fåglar,
Zygodac’tyli, familjerna
hackspettar och gökfåglar, ha 4 tår, av vilka
2 äro riktade bakåt, 2019.
Klätterpungdjur, Phalanger’idae, en
familj av ordningen pungdjur. Hit
höra bl. a. pungekorrarna och
pungbjörnen.
Klätterväxter kunna indelas i
Klängväxter och Slingerväxter.
Klöcker, David, se Ehrenstrahl, D.
Klöv, den hornbeklädda sista tåleden
hos partåiga hovdjur.
Klövdjur, populär benämning på
Partåiga hovdjur.
Klövedal, församling i Tj örns
kommun i Göteborgs och Bohus län, på
n.v. Tjörn. 1 007 inv. 1954, därav
271 i Kyrkesunds
municipalsam-hälle.
Klöver, klöversläktet, Trifo’lium,
familjen ärtväxter, fleråriga örter med
trefingrade blad (väppling) och
blommor i huvud. Baljan är rak,
kort. 12 arter i Sverige, av vilka
några odlas på bortåt hälften av
åkerjorden och de övriga
förekomma i betesmarkerna.
Klöverröta, av säcksporsvampen
Scle-roti’nia trifolio’rum förorsakad
sjukdom å rödklöver m. fl. baljväxter.
Bladen bli på hösten brunfläckiga,
varefter hela växten vissnar ned.
Klöverål, klövernematod, sjukdom
som fläckvis uppträder på
klövervallar. Plantorna blir låga, tuviga
och skjuter inte stjälkar. Svårt
angripna plantor dör. Orsakas av en
1—1,7 mm lång rundmask.
Bekämpas genom lämplig växtföljd med
minst sju år mellan var gång
klöver odlas på samma jord. Vissa
rödklöverstammar äro även resistenta
mot K.
Klövjning (fomsv. klyf, kluven),
transport av varor på ryggen av ett
lastdjur, varvid bördorna fastspännas
i en klövsadel och hängas på
vardera sidan om djuret.
Klövsadelkyrkor, en i synnerhet på
Öland förekommande typ av
romanska kyrkor med torn i både
öster och väster, varigenom deras
silhuett kom att likna en klövsadel.
Ingen K. är bevarad i ursprungligt
skick.
Klövsjö, församling i övre
Ljungada-lens kommun i södra Jämtland,
Jämtlands län, 1 057 inv. 1954.
Klövsjöfjällen, gränsfjäll mellan
Härjedalen och Jämtland mellan
Ljusnan och Ljungan. Högsta toppen
1 022 m ö. h., 1897 K.
Klövskär, fyrplats utanför Sotenäs,
mellersta Bohuslän, 7 km n. om
Smögen.
km, förkortning för kilometer.
KMO, förkortning för Kunglig
Majestäts orden, serafimerorden.
K. M:t, förkortning för Kungl.
majestät.
Knackning, klingande ljud hos
förbränningsmotorer, som uppträder
på grund av plötslig tryckstegring
i gasmassan i förbränningsrummet.
K. förorsakas antingen av att
tänd-ningen sker för tidigt eller av en
lokal överhettning i
förbränningsrummet, t. ex. av utloppsventilen.
Användes bränsle med lågt
oktanvärde, uppstår K. ofta genom
själv-antändning enbart på grund av
kompressionsvärmet. Jfr
Antiknack-ningsmedel.
Knaggrocka, taggrocka, Haj’a
clava’-ta, familjen rockor, längd 9—12 dm,
har trubbig nos och knaggar med
slät bas. Ovan spräcklig i svart och
grått, under vit. Allmän vid
Västkusten. Lever av fiskar, kräftdjur
och lägre djur. Ätbar.
4434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
