Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Knölsvin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÖLSVIN
KODAIKANAL
näbben orangeröd. Pannknölen och
tyglarna svarta, fotterna svarta.
Ungarna grå till tredje året. K.
häckar i en del syd- och
mellansvenska sjöar. Fridlyst. Se Svanar.
Knölsvin eller flodsvin,
Potamochae’-rus, afrikanska svindjur med en
benknöl på nosen.
Knölval, Megap’tera nodo’sa, en art av
underordningen bardvalar, når 15 m
längd, är grovt byggd med stora,
vårtliknande knölar på huvudet och
bröstfenorna. Svart med vitbrokig
buksida. Förekommer i de flesta hav.
Knöppel, Arvid (f. 25/4 1892),
bildhuggare och tecknare. Särskilt
betydande djurskulpturer, i vilka han
bl. a. utnyttjat rostfritt stål som
material.
1. Knös, Anders (1721—99), teolog,
domprost i Skara från 1771,
swe-denborgian, inflytelserik kyrkomän
och andlig ledare.
2. Knös, Gustaf (1773—1828), son till
Anders K., orientalist och teolog,
professor i Uppsala från 1810, ivrig
anhängare av Swedenborg.
3. Knös, Thekla (1815—80), dotter
till Gustaf K., författarinna,
tillhörde kretsen kring Geijer och de
andra uppsalaromantikerna. Utgav
dikter av en vek, senromantisk
prägel.
4. Knös, Börje (f. 5/3 1883),
ämbetsman, statssekreterare i
ecklesiastikdepartementet 1930—48. K. har
livligt främjat Sveriges kulturella
förbindelser med utlandet. Han har
bl. a. utgivit Rabelais (1943) samt
översättningar av nygrekiska
författare.
Koaffe’ra (fr. coiffer), kamma. —
Koaffy’r, kamning, frisyr.
Koagule’ring eller koagulation (lat.
coagula’re, stelna), avskiljande av
en kolloid ur dess lösning i en
olöslig, ofta geléartad form. K. kan ske
vid upphettning (t. ex. äggkokning),
avkylning (lim- eller
gelatinlösning), genom tillsats av bl. a.
alkohol, elektrolyter eller enzym.
Ka-sein i mjölk koagulerar t. ex. av
en syra (mjölken »skär sig») eller
av löpe (ystning). Blod koagulerar
under förmedling av enzym till en
blodkaka, 414, 3117.
KoaTa, detsamma som pungbjörn.
Koalitio’n (lat. coales’cere,
sammanväxa), allians, särskilt krigsallians
mellan stater men även mellan
politiska partier.
Koalitio’nsministär, regering,
sammansatt av representanter för olika
partier.
Koantiloper, Bubali’nae, en grupp
stora, koliknande antilopdjur, t. ex.
gnu.
Kobbe, litet, kalt, runt skär.
Kobbel, cobbel (eng. cobbler),
ursprungligen amerikansk dryck,
bestående av vin (vanligen sherry),
krossad is, socker och citron.
Kobe [kå’-], stad på s. Hondo, Japan,
v. om Osaka. Landets främsta
hamnstad, varöver största delen av
exporten går. Var vid mitten av
1800-talet blott en fiskeby. 765 435 inv.
1950. — 1833 K.
Koberg, gods i s.v. Västergötland, 15
km s.ö. om Trollhättan. Slott från
1500-talet, restaurerat på 1890-talet.
Fideikommiss inom ätten
Silfver-schiöld. Stor samling kinesiskt
porslin, betydande bibliotek.
Koblenz [kå’-], stad i delstaten
Rhein-land-Pfalz, v. Tyskland, vid Mosels
inflöde i Rhen. 75 900 inv. 1952.
Grundad redan omkring år 9 f. Kr.
av romarna har den tillsammans
med det mitt emot på östra
Rhen-stranden belägna Ehrenbreitstein
varit en stark fästning, som
demole
rades enligt Versaillesfreden.
Kurfursteborg i romansk stil från
1200-talet och flera medeltidskyrkor.
Stadens namn kan härledas ur latinets
Cas’trum ad conflue’ntes, »lägret vid
flodernas sammanflöde», 3559 K.
Kobra [kå-] eller hattorm. Na’ja
tri-pud’ians, glasögonormen, 1,8 m
lång, förekommer från Sundaöama
till Kaspiska havet. Jätte- eller
kungskobran, Naja bun’garus, 4,5 m
lång, finnes i Sydasien, även på
Filippinerna. Se Glasögonormar,
2590.
Koburg [kå’bork], Coburg, stad i n.
Bayern, s. Tyskland, vid Itz, en
biflod till Main, före 1920 huvudstad
i hertigdömet
Sachsen-Coburg-Go-tha. 45 500 inv. 1952. — 3559 K.
Koch [kåk’], Hal (f. 1904), dansk
teolog, professor i kyrkohistoria i
Köpenhamn sedan 1937. Har bl. a.
utgivit Danmarks kyrka genom tiderna
(1939, sv. ö. 1942) och en biografi
över Grundtvig (1941). K. var en
av de ledande inom
motståndsrörelsen under Danmarks ockupation.
Koch, Lauge (f. 1892), dansk geolog
och upptäcktsresande, har deltagit i
flera geologiska och kartografiska
expeditioner till Grönland, bl. a.
andra Thuleexpeditionen 1916—18,
samt lett den s. k.
Jubileumsexpedi-tionen 1920—23 och den stora
Tre-årsexpeditionen till Kristian X:s
land 1931—34. Tilldelades
Vegame-daljen 1924. Sina forskningsresultat
har han framlagt bl. a. i Nord om
Grönland (1925) och i Geologie von
Grönland (1935).
Koch, Martin (1882—1940), författare.
Har utgivit naturalistiska
proletärskildringar, bl. a. Timmerdalen
(1913) och Guds vackra värld (1916)
samt fint melodisk lyrik, bl. a.
Dansvisor (1929), 3339.
1. von Koch [kåk’], Nils Samuel
(1801—81), jurist, liberal politiker,
justitiekansler 1848—66, ledamot av
F. K. från 1867. Livligt socialt
verksam.
2. von Koch, N. F. Helge (1870—1924),
sonson till Nils Samuel von K.,
matematiker, professor vid Tekniska
högskolan 1905—11, vid Stockholms
högskola från 1911. K. nådde
värdefulla resultat inom teorin för
oändliga determinanter och inom
primtalsläran.
3. von Koch, Halfred (1872—1948),
bror till Helge v. Koch, ämbetsman,
socialpolitiker. Statens inspektör för
fattigvård och barnavård 1918—37,
kansliråd i socialdepartementet 1920
—37, frisinnad ledamot av F. K.
1916—26. Redaktör för Social
Tidskrift 1901—17.
4. von Koch, Sigurd (1879—1919), bror
till Halfred von K., tonsättare. Skrev
främst personligt hållna, nordiskt
betonade sånger.
5. von Koch, Erland (f. 26/4 1910),
son till Sigurd von K., tonsättare
och dirigent, har gj ort sig känd
genom symfonier o. a. orkesterverk,
scen- och filmmusik m. m. i en
relativt självständig, nordiskt färgad
stil med utpräglat sinne för rytm.
Hans senare verk, cellokonsert
(1951), Musica malincolica (1952)
m. fl. visar orientering mot en
modernistisk och mera fördjupad stil,
3346.
Koch, Robert (1843—1910), tysk
läkare och bakteriolog. Har upptäckt
och renodlat bl. a. tuberkelbacillen,
kolerabacillen och uppfunnit tuber
-kulinet. 1905 nobelpristagare i
fysiologi och medicin, 2022, 2980.
Kochenill, se Karmin.
Kochenillsköldlus, Coc’cus cac’ti, art
av familjen sköldlöss, inhemsk i
Mexico på kaktusarten Opun’tia
coc-cinellif’era. Den odlas t. ex. i
Spanien för det vackra röda färgämnet
i kroppsvätskan.
Kochi [kåtj’i], stad i Japan, på södra
Shikoku, 161 640 inv. 1950.
Tillverkning av siden, papper, cement
m. m. Fiske, 1833 K.
Kochlnkina, förutvarande fransk
koloni i Bortre Indien, den sydligaste
delen av det forna Franska
Indokina. 1946—49 autonom republik
inom den Indokinesiska
federationen. 4 juni 1949 inkorporerat i
Viet-Nam och omdöpt till Södra
Vietnam. Ca 56 000 km2, 5 737 000 inv.
1951, därav 19 000 européer och
678 000 kineser. Export av ris, majs,
torkad och saltad fisk samt gummi.
Huvudstad Saigon, 1161.
Kock, Axel (1851—1935),
språkforskare, har inom den nordiska
filo-login, särskilt svenska
ljudhistorien, utgivit banbrytande arbeten.
Ledamot av Svenska akademien
1924.
Kock, Jörgen (d. 1556), borgmästare i
Malmö 1523. Under sina strävanden
att upphöja Malmö till ett slags fri
riksstad slöt han förbund med
Wul-lenwever och tog aktiv del i
grevefejden men blev slagen av adels
-trupperna vid Hälsingborg. Han
gjorde Malmö till reformationens
första centrum i Danmark.
Kock, Karin (f. 2/7 1891),
nationalekonom, docent, professors namn
1945. Statsråd 1947—49, först som
konsult, därefter som chef för
folk-hushållningsdepartementet. överdirektör och chef för Statistiska
centralbyrån sedan 1950. Gift med
advokat Hugo Lindberg, 2106.
de Kock, Paul (1793—1871), fransk
författare. Hans litterärt föga
betydande romaner och vådeviller
vun-no stor popularitet tack vare sitt
lättfärdiga och lättfattliga innehåll.
Kock, Rudolf (f. 29/6 1901),
affärsman, mångsidigt begåvad spelare i
fotboll (37 landskamper), ishockey,
bandy, bordtennis, bowling
(världsrekord), sedermera bridge (flera SM
och VM), ordförande i
fotbollförbundets UK sedan 1943, i AIK 1945
—55.
Kockelkärnor, de röda, i torkat
tillstånd gråbruna stenfrukterna av
Anamir’ta coc’culus, en slingerväxt
i Indien. De innehålla ett starkt gift,
pikrotoxin, som bl. a. begagnas som
bedövningsmedel, särskilt vid
fiskfångst.
Kocker, kulformade bakterier, 260.
Kockum, Frans Henrik (1802—75),
industrimän, grundläggare av
Koc-kumindustrierna i Malmö, Kallinge
och Ronneby. Dessutom grundare av
cementindustrin i Lomma samt en
av initiativtagarna till den skånska
sockerindustrin (1853).
Kockums jemverks AB i Kallinge,
Blekinge län, etablerat 1849, driver
martinugnar, elektrostålugnar,
plåtvalsverk, gjuteri och mekanisk
verkstad i Kallinge samt
emalje-ringsverk i Ronneby. Tillverkar
spisar, värmeledningspannor,
hushålls- och sanitetsgjutgods m. m.
Antal anställda ca 1 800.
Kockums mekaniska verkstads AB,
grundat 1840, har skeppsvarv,
mekanisk verkstad och gjuter i i Malmö.
Tillverkar krigsfartyg av alla slag,
handelsfartyg, dieselmotorer,
jäm-vägsmateriel, motorlokomotiv,
ångpannor m. m. Antalet anställda
omkring 5 000.
Kod (fr. code), nyckel till
chifferskrift eller till förkortad
telegramskrift. — Se även Krypto, 610.
Kodaikanal, kurort i provinsen
Mad
4437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
