Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krusbärsmjöldagg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRUSBÄRSMJÖLDAGG
KRYSOLIT
sedan sekelskiftet starkt hämmats
av mjöldaggens härjningar, 1231 B.
Krusbärsmjöldagg, se Mjöldagg, 3304.
Krusbärsmott, Zopho’dia convolutelTa,
nattfjäril, vars larver leva i
krusbär och vinbär. Förpuppningen sker
i jorden före övervintringen.
Krusbärsmätare, Abrax’as
grossularia’-ta, fjäril, vars larver leva på
krusbärs- och vinbärsbuskar, vilkas
blad de förtära.
Krusbärsstekel, Pteronid’ea ribe’sii,
6—7 mm lång, krusbärsbuskens
värsta fiende bland insekterna.
Larven lever av krusbärsbuskens blad
men angriper även vinbärsbuskar.
Kruse, Ole (1868—1948), dansk-svensk
målare, tillhörande kretsen kring
Arosenius. Hans naivt stiliserade
konst, bl. a. Livets träd, präglas av
poesi och religiositet.
von Krusenstjema, Agnes (1894—1940),
författarinna. Hennes i mångt och
mycket självbiografiska romaner
skildra företrädesvis livet inom
svenska adelskretsar, ofta med
skarp satir men med stor förståelse
för speciellt de unga flickornas
erotiska problem. Den omisskännliga
dragningen mot det patologiska
kompenserades av en i det längsta
säker instinkt för positiva och
poetiska värden. Bland hennes verk
märkas Tonyböckema (1922—26),
Fröknarna von Pahlen (7 delar, 1930
—35), Fattigadel (ofullbordad, 4
delar, 1935—38). — Biografi av O.
Lagercrantz 1951. — 3341 B, 3342.
Krus’ka (ital. crusca, kli),
friskspor-targröt av vetekli, havre- eller
korngryn, kokt i vatten, med
tillsats av russin eller fikon.
Kruskål, bladkål med krusigt veckade
blad.
Krusmynta, Men’tha cris’pa,
välluktande ört av familjen kransväxter,
viktig medicinalväxt. De övre
blommande delarna med vidsittande blad
torkas till en drog, varav erhålles
K.-olja, -te, -tinktur etc.
Krussjukan, benämning på flera
växt-sjukdomar, som kännetecknas av
abnorm veckning och hoprullning
av bladskivorna (krusning).
Orsakas hos vissa växter av
blåssvam-par, hos andra av bladloppor.
Krusta, sårskorpa.
Krustad (lat. crusta, skorpa, skal),
flottyrkokt bakverk i form av
bägare eller skål, fylld med stuvning
o. dyl.
Krustistel, se Tistlar.
Krut, explosivämne som exploderar
tillräckligt långsamt för att kunna
användas i skjutvapen såsom
drivmedel för projektilerna utan att
vapnets pipa spränges. Svartkrut är
en torkad deg av svavel, kolpulver
och kaliumnitrat. S. k. kemiska
krutsorter, dvs. nitrocellulosakrut
(röksvagt K.), bestå av gelatinerat
cellulosanitrat, 3203.
Krutdurk, förvaringsrum för krut på
krigsfartyg.
Krutflaska eller kruthorn, bärbar
behållare för krut till eldvapen, ofta
tillverkad av en hornslida.
Krutjord, doppleri’t, kornig, torr
mull-jord, förekommer i torvmarker i
kalkrika områden, särskilt på
Gotland, har svårt att uppta fuktighet,
olämplig för odling.
Krutkonspirationen, se Fawkes, G.
Kryddkrasse, Lepi’dium sati’vum,
familjen korsväxter, har flikiga blad
(utom de översta). Skida tryckt
till stjälken, kort, bred, med ett
frö i varje rum, Odlad.
Kryddkusten, sällan använt namn på
Pepparkusten, en del av Guineas
kust, nu Liberia.
Kry ddnej likträdet, Jambo’sa (Euge’-
nia) caryophylTus, familjen
myrten-växter, från Moluckerna, 12 m högt,
vintergrönt träd med läderartade
blad, små vita och röda blommor
i flockar, olivlik frukt.
Blomknoppen bildar ett rör, upptill med fyra
utstående foderflikar, som omgiva
de till en kula hopslutna
kronbladen. De torkade blomknopparna
kallas kryddnejlikor och själva
frukten kryddnejlikmoder, 2094.
Kryddor, växter och växtdelar som
användas till smaksättning av
födoämnen eller drycker. Till K. kunna
även räknas smakämnen, framställda
på syntetisk väg, samt möjligen
socker och salt, 2094.
Kryddpeppar, Pimen’ta officina’lis,
fam. Myrta’ceae, 10 m högt,
ständigt grönt träd, som odlas på
Jamaica. Kryddan är det torkade
bäret, 2094, färgpl. vid art. Kryddor.
Kryddväxter, ett stort antal arter från
skilda världsdelar och av skilda
familjer. Aromen beror vanligen på
en för arten karaKteristisk, flyktig
(eterisk) olja. Antingen kan hela
växten användas som krydda (dill),
eller endast roten (pepparrot),
barken (kanel), bladen (lök), eller
frukten (kummin). — Handeln med
K. hade under upptäckternas
tidevarv en oerhörd betydelse, 2094 B,
färgpl.
Kryddöarna, äldre namn på
Moluckerna.
Krüger, Paul (1825—1904),
sydafrikansk president, en av grundarna
av Transvaal, vars president han
var 1883—1900. K. var boernas
ledare i motståndet mot engelsmännen
och åtnjöt med sina typiska
boeregenskaper religiositet, viljekraft
och en god portion hänsynslöshet
stor popularitet bland sina
landsmän, som kallade honom »Oom
Paul» (Onkel Paul), 3381.
Krüger National Park, se Kruger
National Park.
Krügersdorp, se Krugersdorp.
Krylbo, köping i s.ö. Dalarna, vid
Dalälven, 3 145 inv. 1954.
Handelscent-rum, trä- och metallindustri.
Epidemisjukhus. Järnvägsknut, 641 K.
Krylen’ko, Nikolaj (f. 1885), rysk
politiker. November 1917—mars 1918
ryska arméns överbefälhavare och
deltog sedan i organiserandet av
den röda armén. Har innehaft flera
ledande poster, bl. a. som
folkkommissarie för justitieärenden. Tvangs
avgå 1938.
Krylov [-låf’], Ivan (1768—1844), rysk
författare. Berömda äro i synnerhet
hans fabler, av vilka många äro
ef ter bildningar av La Fontaine, men
dock hållna i genuint rysk ton, 2907.
Krümpersystem (ty. krümpen,
krympa), en metod att utbilda ett
otillåtet antal soldater i ett
tvångsned-rustat land. Tillämpades i
Preussen under Napoleons herravälde
1808—1813 och i viss mån även i
Weimarrepublikens Tyskland mellan
världskrigen. I båda fallen skapades
reserver genom hemförlovningar
från och nyinkallelser till en högsta
tillåten värvad styrka.
Kryoli’t, natriumaluminiumfluorid, ett
mineral, som huvudsakligen
förekommer på Grönland. Användes
vid smältelektrolytisk framställning
av aluminium som lösningsmedel för
bauxit, 66.
Krypböna (se Böna), Phase’olus
vul-ga’ris, var. na’nus, 3 dm hög,
upprätt, busklikt förgrenad ört med
toppställd blomsamling och
grönvita blommor. Frön (bönor) bruna,
gula, svarta, vita eller spräckliga.
Krypgräns, den högsta påkänning ett
material uthärdar vid vilande
be
lastning utan att formförändringen
ökas påtagligt under en viss
bestämd tid. K. ligger strax under
den s. k. flytgränsen.
Krypljung, Loiseleu’ria procum’bens,
i täta mattor på fjällhedar allmänt
förekommande krypbuske av
familjen ljungväxter, med röda,
klocklika blommor och avlånga,
läderartade blad, 998.
Krypta (grek, krypte’), underjordiskt
rum, gravvalv, gravkammare,
vanligen under koret på en kyrka.
Krypto (grek, kryptos’, hemlig),
hemligt språk, metod att helt dölja
innehållet i meddelande, använd bl. a.
inom krigsmakten. Olika former av
K. är chiffer, kod, kodord och
överenskommet språk. Jfr
Täckspråk.
Kryptoga’mer (grek. gam’os,
giftermål), växter som sakna ståndare
och pistiller och som fortplanta sig
genom sporer, 42.
Kryptografi’ (grek. graf’ein, skriva),
lönnskrift, chifferskrift, 608.
Kryptogram’, chifferskrift, oftast i
form av vanlig bokstavsskrift.
Framställes med tillhjälp av ett
slags skrivmaskin och löses
(frånsett när det eventuellt kan
forceras) genom att texten avskrives pä
en analog maskin, varvid texten
framkommer i klarskrift på en
remsa, 608.
Kryptokalvinism, riktning bland
Me-lanchtons lärjungar under
1500-talets senare hälft, vilka under sken
av äkta lutherdom sökte införa
kal-vinism.
Kryptokristallinisk, struktur av en
bergarts grundmassa, som är så tät
att man ej under mikroskopet kan
bestämma de i massan ingående
mineralen.
Kryptome’r, bergart, som är så
finkornig att dess beståndsdelar ej
kunna urskiljas med blotta ögat.
Krypto’n, i luften sparsamt ingående
ädelgas. Kemiskt tecken Kr,
atomvikt 83,8, atomnr 36. Viss
användning i glödlampsfabrikationen.
Krypven, se Agrostis, 1064.
Krysan’temum, Chrysanthemum,
släkte av flocken krageväxter; bland
hithörande svenska arter äro den
vanliga prästkragen och den
snarlika gullkragen, Chr. se’getum, som
har helt gula blomkorgar. Flera
utländska arter odlas som rums- och
trädgårdsväxter, bl. a. Chr. in’dicum,
»novemberblommor», en japansk art,
som i sitt hemland genom korsning
med närstående arter givit upphov
till talrika praktfulla former. Många
sådana krysantemum i inskränkt
mening odlas hos oss i växthus.
Krysarobi’n, ett gult, kristalliniskt
pulver, som erhålles ur stammen av
ararobaträdet i Brasilien.
Användes till utvärtes bruk vid vissa
hudsjukdomar, särskilt skäggsvamp.
Kryselefanti’n (grek, chrysos’, guld,
och elefanti’nos, elfenben), skulptur
bestående av elfenben och guld
över en stomme av trä. Fidias’
berömda statyer av Athena och Zeus
voro utförda i denna teknik.
Krysip’pos (omkring 280—206 f. Kr.),
grekisk filosof av den stoiska
skolan. Hans skarpsinniga tankegångar
beträffande de logiska
grundbegreppen ha först under de senaste
femtio åren uppmärksammats. Kallas
numera oftast den moderna logikens
fader.
Krysoberyll’, mineral av
beryllium-och aluminiumoxid med
smaragdgrön färg. Användes såsom
ädelsten, 3845.
Krysoli’t, ädel varitet av olivin med
blekgrön till gulgrön färg.
Använ
4468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
