Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Laminär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAMINÄR STRÖMNING
LANDKRABBOR
lit). Förekommer både i form av
plattor och rör. Begagnas som
elektriskt isolationsmaterial, till
instrumentpaneler, beklädnadsskivor o. d.
Vävbakelit användes även bl. a. till
framställning av tystgående
kugghjul.
Laminär strömning i t. ex. rör, säges
råda när de enskilda partiklarna
hos mediet röra sig strängt parallellt
med varandra, oavsett att
hastigheten kan vara olika hög i olika
sek-tionspunkter. — Om den
genomsnittliga strömningshastigheten
överstiger det värde, som betingas av
det kritiska s. k. Reynoldska talet,
övergår strömningen till turbulent,
varvid den åtföljes av
virvelbildning i mediet.
La’miska kriget, de grekiska staternas
upprorsförsök mot Makedonien efter
Alexander den stores död.
La’mium, växtsläkte, se Plister.
Lamm, Martin (1880—1950),
litteraturhistoriker, professor vid Stockholms
högskola 1919—45, medlem av
Svenska akademien 1928. Bland hans
skrifter märkas böcker om
Sweden-oorg, Oxenstierna och Strindberg
samt det monumentala verket
Upplysningstidens romantik (1918—20).
Lam’mers, Thorvald (1841—1922),
norsk operasångare, baryton,
kördi-rigent och sånglärare, en betydande
kraft i norskt musikliv.
Lammgam, skäggam, Gypaettus
bar-battus, familjen dagrovfåglar, längd
115 cm, med huvud, hals och
undersida gulvita-roströda, översidan
gråsvart och svart band genom ögat,
förekommer i bergstrakter från
Pyrenéerna till Kina samt i Sydafrika.
Lever av as och mindre däggdjur.
Uppges anfalla barn, 2878.
Lammhult. 1. Kommun i Kronobergs
län. 3 479 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Aneboda,
Asa och Berg. — 2. Stations- och
industrisamhälle i L. 1, 1316 inv.
1951. Sågverk och möbelfabriker.
La Morgue [mårg], bårhus på ön La
Cité i Paris. Tidigare utställdes där
liken av okända personer.
de La Motte [do la måt’], Antoine
Houdar (1672—1731), fransk kritiker
och författare, angrep läran om
antikens förebildlighet.
de La Motte, Jeanne (1756—91), fransk
äventyrerska, huvudperson i den
s.k. halsbandsaffären, se d. o.
Lamoureux [lamorö’], Abraham (d.
1692), fransk bildhuggare, 1664—80
verksam i Sverige, där han bl. a.
utförde fontänskulpturer för
Karlberg och Ulriksdal, därefter i
Köpenhamn, där han utförde Kristian
V:s ryttarstaty på Kongens Nytorv,
hans främsta verk.
Lampedusa [-do’sa], italiensk ö i
Medelhavet, s. v. om Malta, 20 km2,
4 000 inv.
Lam’precht, Karl (1856—1915), tysk
historiker. Ville i sin forskning
sammanknyta kulturhistorien med den
politiska, blev härför mycket
kritiserad, men har otvivelaktigt genom
sitt system vidgat området för
historieforskningen. L :s huvudarbete
är Deutsche Geschichte (1891—1909).
Lamp’sakos, forngrekisk stad i Mindre
Asien vid Hellesponten,
Priaposkul-tens säte.
Lamutter, ett folk av tungusisk stam i
n. ö. Asien på n. sidan av Ochotska
havet på n. Kamtjatka. Ca 3 000
inv. Fiskare eller renskötande
nomader.
Lamy [lami’], befäst ort och flygplats
i Franska Ekvatorialafrika, s. om
Tsadsjön. Under andra världskriget
viktig stödjepunkt i general de
Gaulles kolonialvälde.
Lanai, en av de mindre Hawaiiöarna,
3 136 inv. 1950, 365 km2, 1632 K.
Lanark [lä’nak], grevskap i s.v.
Skottland kring floden Clyde och
Glasgow, 2 276 km2, med staden
Glasgow 1 614 363 inv. 1951. Betydande
industri (järn- och kol-, varv,
textilindustri). Huvudstad Lanark,
6 219 inv. 1951, — 3273 K.
Lancashire [läng’kasjia], grevskap i
n. v. England vid Irländska sjön,
storartad industri, baserad på rika
kol- och järnförekomster,
textilindustri, främst bomullsspinnerier och
väverier. Största städer Manchester
och Liverpool. 4 887 km2, 2 051 000
inv. 1954, storstäderna frånräknade,
dvs. blott det administrativa
grevskapet. Hela grevskapet 5 096 500
inv. 1954. Huvudstad Lancaster, 3274.
Lancashiremetoden, den yngsta av de
gamla hantverksbetonade
färsk-ningsmetoderna för framställning av
smidbart järn ur tackjärn. Ger med
träkol och prima tackjärn en
produkt av hög kvalitet. Den kan dock
ej konkurrera med den moderna
massframställningen av järn och är
därför sedan länge nedlagd vid de
svenska bruken.
Lancasliireångpanna, äldre typ av
liggande landångpanna innehållande
två el. tre parallella, vanligen
korrugerade eldrör.
Lancaster [läng’kästo]. 1. Se
Lancashire. — 2. Huvudstad i grevskapet
Lancashire, n. v. England, vid
floden Lune. 49 910 inv. 1954. Stor
textil- och maskinindustri. — 3. Stad i
Pennsylvania, n.ö. USA, 95 km v.
om Philadelphia. 63 774 inv. 1950.
Stor spannmålshandel. Betydande
tobaks-, bomulls- och
maskinindustri.
Lancaster [läng’kästo], engelsk
konungaätt, härstammande från
Edvard HI:s fjärde son, Johan av
Gaunt, hertig av L., vars son
Henrik IV blev Englands konung.
Dennes sonson Henrik VI slöt ätten. Se
York.
Lancaster [läng’kästo], Burt (f. 2/11
1913), amerikansk filmskådespelare.
Ursprungligen cirkusakrobat, togs
till Hollywood för huvudrollen i
gangsterdramat Hämnarna (1946).
Andra filmer bl. a.: På liv och död
(1949), Höken och pilen (1950),
Kom tillbaka lilla Sheba (1954),
Härifrån till evigheten (1954).
Lancaster [läng’kästa], Joseph (1778—
1838), engelsk pedagog. Uppfann den
s. k. växelundervisningsmetoden,
Bell-Lancasterska
undervisningsmetoden, även kallad monitörsystemet.
Denna var ett slags
kamratundervisning, de äldre eleverna fingo
undervisa de yngre, och blev ett
billigt medel att främja
folkundervisningen. Den vann också stor
popularitet. Jfr Bell, Andrew.
Lancasterkanalen [läng’kästo-],
Lan-castersundet, sund i arktiska
Nordamerika mellan Baffinsland och
North Devon, öppnar en passage
västerut från Baffinviken, 2490 K.
Lancelot [la^salå’], en av kung Arturs
förnämsta riddare.
Lanchou [-tjao], huvudstad i prov.
Kansu i inre Kina vid Huangho och
Kinesiska muren. Ca 200 000 inv.
Utgångspunkt för de stora
karavanvägarna till Centralasien.
Stenkolsgruvor. Tobaks-, textil- och
vapenindustri, 1995 K.
Lancinettande smärtor, blixtsnabba,
skärande smärtor. Förekomma vid
vissa senstadier av syfilis och vid
vissa nervinflammationer.
Landa. 1. Församling i Löftadalens
kommun i n. Hallands län, 367 inv.
1954. — 2. Församling i Vårgårda
kommun, s.v. Västergötland,
Älvsborgs län, 101 inv. 1954.
Landamäre, gräns, gränstrakt,
landsända. Senare ledet i L. motsvarar
fornengelska mære, gräns, och är
troligen besläktat med mur.
Lan’dau [-äo], stad i Pfalz, s.v.
Tyskland, vid en biflod till Rhen. 25 500
inv. 1952. Metall- och
maskinindustri. Handel med vin och tobak.
Tillhörde Frankrike 1680—1815.
Landaulet [lansdålä’]( (landaulette),
äldre karosserityp för bilar (vanlig
under 1920-talet). Kännetecknas av
att det med en nedfällbar topp
täckta passagerarutrymmet med en ruta
är skild från den öppna
chaufförplatsen. Är toppen ej nedfällbar
kallas typen landeau (landå).
Landberg, Carlo (1848—1924), greve,
språkman, författare. Var en
framstående orientalist och kännare av
arabiska dialekter.
Landbo, landbonde, arrendator. I
Danmark innehavare av medelstor
bondgård, till skillnad från husmand,
småbrukare.
Landborgen, Västra och östra, den
öländska kalkstensplatåns branta
sluttning i väster och Ancylussjöns
strandvall på östra sidan av ön.
Lander [län’do], Richard Lemon (1804
—34), engelsk forskningsresande,
befor och kartlade floden Niger, samt
upptäckte dess biflod Benue, 24.
Landeryd, kommun i mellersta
Östergötlands län, 1 756 inv. 1954.
Ländes, Les L. [le lan?d], departement
i s. v. Frankrike, vid Biscayabukten.
9 364 km2, 248 943 inv. 1954.
Huvudstad Mont-de-Marsan.
Landflygplan, flygplan försett med
landningshjul till skillnad från
sjöflygplan som har pontoner eller
båtliknande flygkropp.
Landgille, ett slags årlig arrendeavgift
av danskt ursprung, som förr
erla-des i Skånelandskapen.
Landgré, Inga (f. 6/8 1928),
filmskådespelerska. Gjorde sig först
bemärkt i Ordet (1943). Senare filmer
bl. a.: Medan porten var stängd
(1946), Eva (1948), Soldat Bom
(1948). Sedan 1949 gift med Nils
Poppe.
Landgren, Lars (1810—88), kyrkoherde
i Delsbo, biskop i Härnösand,
kraftfull och originell kyrkoledare.
Landhockey [-håk’i], bollspel med
antika traditioner, spelas med böjda
klubbor och massiv, läderklädd boll,
påminner om bandy men spelas på
gräsplan. Bedrives speciellt i
Indien, som vunnit alla OS från 1928,
England och dess kolonier,
Mellaneuropa och Japan; i liten
utsträckning även i Danmark och Sverige.
Landhöjning, höjning av landet i
förhållande till havsytan, bl.a. den
alltjämt fortgående höjningen av
landytan i Skandinavien och
Nordamerika, som ägt rum efter
inlandsisarnas avsmältning och som står i
samband med det minskade trycket
på jordskorpan. Den svenska
landhöjningen uppgår till ca 100 cm per
århundrade vid Ångermanlands
kust, men avtar mot söder för att i
Skåne förbytas i landsänkning.
Landi’no, Francesco (ca 1325—97),
blind italiensk tonsättare, organist
i Florens. Skrev vackra
kärleksballader för två eller tre stämmor,
tillhörde musikens s. k. ars nova.
Landis, detsamma som glacia ter och
inlandsisar, i motsats till havsis och
sjöis.
Landkrabba, skämtsam benämning på
person som är obekant med sjön.
Landkrabbor, fam. Gecarci’nidae
bland kräftdjuren. Hit hör den
ätliga Gecar’cinus ruric’ola i
Västin
4495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
