Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lantmannaskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMANNASKOLOR
LAPP-PORTEN
ledare från 1913. Partiet uppgick
1935 i högern, 2048, 2707.
Lantmannaskolor finnas över hela
landet, tidigare i förbindelse med
folkhögskolor, och meddela
teoretisk undervisning i jordbruksämnen
och naturvetenskapliga ämnen, 3805.
Lantmarskalk, från 1626 ordförande
vid adelsståndets sammanträden
under ståndsrepresentationens tid. I
Finland ägde ämbetet bestånd till
1906.
Lantmästare, titel på person som
genomgått driftsledarkurs vid Alnarps
lantbruksinstitut.
Lantmäteri, den verksamhet
varigenom jordområdens gränser m.m.
uppmätas, kartläggas och utmärkas
i och för jorddelning, ägobyten,
gränsbestämningar,
fastighetsregi-strering m. m., 2128.
Lantmäteristaten, sammanfattande
benämning på rikets lantmätare.
Lantmäteristyrelsen sorterar under
jordbruksdepartementet och är
central myndighet för lantmätarna i
riket. Består av en generaldirektör
och fyra byråchefer, 2129.
Lantras, i regel motsats till förädlade
raser av olika husdjur. L. ha i regel
uppkommit genom naturligt urval
av inom landet förekommande djur
och ha oftast icke varit föremål för
planmässig förädling. Vi ha i vårt
land t. ex. lantrasfår, lantrassvin
o.s.v.
Lantvärn, i Sverige ursprungligen ett
slags värnplikt inom landskapet för
alla vapenföra, sällan tagen i
anspråk. Sedermera benämning på
äldre uppbåd i vissa länder. 1808
års svenska lantvärn var en
tillfällig organisation.
Lanu’go (lat., ull),
sammetsluddlik-nande hår på kroppen av fostret.
Försvinner under loppet av första
året.
Lanzarot’e, den östligaste av
Kanarieöarna, 806 km2, 20 000 inv.
Laoa’g, Laua’g, hamnstad på n. Luzon,
Filippinerna. Ca 42 000 inv.
Bomulls-, socker- och tobaksindustri,
1745 K.
Laodamei’a, gestalt i den grekiska
mytologin, som då hennes make
Protesilaos hade stupat vid Tro ja,
av gudarna utverkade att han fick
återvända till livet för tre timmar,
varefter hon följde honom i döden.
Laodikei’a, lat. Laodice’a, forntida
stad i Mindre Asien. Under den
romerska kejsartiden betydande
han-delscentrum. Bekant från N.T.
Laoighis [li’isj], engelska Leix, förr
Queen’s County [koi’ns kao’nti],
grevskap i mellersta Eire. 1 719 km2,
48 430 inv. 1951. Huvudstad
Mary-borough.
Laok’oon, i den grekiska mytologin en
trojansk Apollopräst, som jämte sina
två söner dödades av ormar, då han
ville hindra trojanerna att införa
grekernas trähäst i Troja, 3512. —•
Laokoongruppen, hellenistisk
marmorskulptur av Hagesandros,
Poly-doros och Ahtanadoros från Rhodos
från l:a årh. f. Kr., föreställande
Laokoons och hans söners död.
Påträffades i Rom 1506, förvaras i
Vatikanmuseet, 369 B, 2854.
Laom’edon, sagokung i Troja,
Pria-mos’ far.
Laon [la""], huvudstad i
departementet Aisne, n.ö. Frankrike, n.v. om
Reims. 21 931 inv. 1954. Märklig
katedral från 1100—1200-talen, ett av
unggotikens förnämsta
byggnadsverk. Starkt befäst sedan 1600-talet.
La’os. 1. Mongolfolk i n. Siarn och v.
Indokina. Har invandrat från s. Kina
och bildade på 1300-talet ett stort
rike, som på 1700-talet delades och
och Frankrike. — 2. Självständigt
kungarike i förutvarande Franska
Indokina, 231400 km2, 1,5 milj. inv.
1948, — 464, 1162.
Lao-tse, kinesisk religiös tänkare,
verksam på 500-talet f. Kr. I många
avseenden den märkligaste av
Kinas klassiska filosofer. Hans
förkunnelse, som bildar utgångspunkt för
taoismen, har en metafysisk och
poetisk karaktär, och han kan i
motsats till sin mera rationalistiske
landsman Konfucius betecknas som
en äkta mystiker, 2006.
Laparatomi’, operativt öppnande av
bukhålan.
La Pasiona’ria, se Ibarruri Gomez,
Dolorez.
La Paz [pab], största staden i Bolivia,
belägen s.ö. om sjön Titicaca,
nedanför Illimani. 321 063 inv. 1950. Är
landets förnämsta handelsstad,
järnvägsknut för banor till Peru och
Chile. I realiteten landets
huvudstad och regeringssäte, ehuru Sucre
officiellt intar denna ställning.
Universitet, 493 K.
La Pérouse [la pero’s], Jean Francois
de Galaup (1741—omkring 1788),
fransk sjöofficer och
upptäcktsresande. Företog färder i Stilla havet
och upptäckte bl. a. sundet mellan
Hokkaido och Sachalin, det s. k. La
Pérousesundet.
Lapida’rstil [lat. lap’is, sten], efter
uttryckssättet på romerska
stenin-skrifter uppkommen benämning på
kort och kärnfullt
framställningssätt. — Lapida’risk, kortfattad,
kärnfull.
LapilTi (pluralis av lat. lapilTus, liten
sten), små stycken (högst
valnötstora) av lava, som utkastats vid ett
vulkanutbrott.
La’pis (lat. lap’is, sten), silvernitrat
som användes inom medicinen
såsom desinfektions- och etsmedel.
Lap’is la’zuli, ett mörkblått mineral,
användes som prydnadssten och förr
i pulvriserad form i målarfärgen
äkta ultramarin, 12.
Lapi’ter, grekiskt sagofolk i Tessalien,
stredo med centaurema.
de Laplace [laplas’], Pierre Simon
(1749—1827), fransk astronom,
matematiker och filosof. Genom sitt
förnämsta arbete, Mécanique céleste
(1799—1825), har L. förvärvat
anseende som den störste astronomen
efter Newton. Vida bekant är dessutom
hans nebularhypotes för
världsalltets uppkomst (Kant-Laplaces
hypotes). På det matematiska området
har L. bidragit med en mängd
förnämliga upptäckter. Bl. a. har han
berikat sannolikhetskalkylen med
den s. k. minsta kvadratmetoden,
184, 1256, 1263 B.
La Pla’ta, Rio de la Plata (sp.,
silverfloden), mynningsviken för
floderna Paranå-Paraguay och Uruguay,
s.ö. Sydamerika. Bildar gränsen
mellan Argentina och Uruguay.
Jordens bredaste flodmynning, ca 250
km. överallt ganska grund,
uppmuddrade segelleder. I vidare
mening betecknar L. de nämnda
flodernas vattenområde, 134, 3600.
La Pla’ta, sedan 1952 kallad Eva
Perön, stad i Argentina, vid La
Pla-taviken, ö. om Buenos Aires,
huvudstad i prov. Buenos Aires. 325 165
inv. 1951. God hamn, export av
spannmål och fruset kött.
Mångsidig industri. Universitet,
astronomiskt observatorium, berömt
naturhistoriskt museum, 135 K.
La Pla’ta-staterna, sammanfattande
benämning på Argentina, Uruguay<
och Paraguay. ;
Lappar, sa’mer, urbefolkningen i Nord-1
Skandinaviens fjälltrakter och på<
Kolahalvön i n.v. Sovjetunionen. Av
okänd härstamning. Småväxta,
kortskalliga med utstående kindben,
brunt eller brunsvart hår och smala
men ej sneda ögonspringor. Deras
antal uppskattas till ca 33 000.
Nomadiserande (fjällappar) eller
bofasta renskötare och fiskare, 2130 B.
Lap’peenranta, se Villmanstrand.
L’appétit vient en mangeant [lapeti’
vjä“8t an« man&sjans], fr., aptiten
kommer medan man äter, citat från
Ra-belais.
Lappfogde, ämbetsman i de nordligaste
länen för övervakande av att
lapparnas intressen ej trädas för nära och
med uppsikt över att lagarna
beträffande renskötsel m. m. efterlevas.
Lapphunden, spets med ringlad svans,
kraftigt byggd, boghöj d 50 cm,
långhårig, svart med vita tecken eller
helt vit. Användes som renvakt och
vid jakt på björn och varg.
Lappland. 1. Sveriges största och
nordligaste landskap, omfattande
Norrbottens och Västerbottens läns gamla
lappmarker. Landareal 109 684 km2,
133 394 inv. 1954. Delat mellan
Västerbottens och Norrbottens län.
Tillhör Luleå stift, 2134 B, 2135 K. —
2. Fi Lap[p]i, Finlands nordligaste
landskap. Sedan Petsamoområdet
längst i n. avträtts till
Sovjetunionen vid vapenstilleståndet 1944,
omfattar Lapplands län 99 130 km2,
179126 inv. 1954. Residensstad
Rovaniemi, 955 K.
Lapplan’dia, Skidfrämjandets
turiststation i Riksgränsen, n. Lappland.
Lappljung, Phyllod’oce coeruTa, av
familjen ljungväxter, nedliggande,
lågväxt ris med barrlika blad och
blåvioletta blommor på långa skaft.
Allmän på fjällhedar, 998.
Lappmark, sedan gammalt av lappar
bebodda områden, i äldre litteratur
detsamma som Lappland. I det
nutida Sverige äro de av lappar
bebodda trakterna delade i smärre
områden: Torne, Lule, Pite, Lycksele
och Asele lappmarker. Motsvarande
norska benämning är Finnmarken.
Lappmarks ecklesiasti’kverk,
ledningen för den kyrkliga verksamheten i
Lappland 1739—1839.
Lappmes, Par’us cinc’tus, familjen
mesfåglar, 13 cm lång, ovan
brungrå, under vit, på sidorna med
rödgrå anstrykning, strupen svart. L.
är allmän i Lappland ända upp i
björkregionen. Bor i ihåliga träd.
Stryker om vintern söderut.
Lappning (el. upplappning), det
till-riktningsarbete med påklistring av
papper på tryckcylinderns däckel
som utförs i boktryckspressar för
åstadkommande av en utjämning av
trycket. — Med biformen läppning,
ytbearbetningsmetod vid vilken en
viss nedslipning åstadkommes
medelst slippasta och ett mot ytan
anslutande metallstycke.
Lappo, finsk socken i s. Österbotten
vid Lappo älv, s.ö. om Vasa. 14 juli
1808 vunno Adlercreutz och von
Dö-beln vid L. en seger över ryssarna.
Lappo rörelsen, finsk politisk rörelse,
som i slutet av 1929 uppstod i Lappo
och krävde åtgärder mot den
kommunistiska agitationen samt
riks-dagsupplösning. L. nådde sin
höjdpunkt sommaren och hösten 1930
’ men förbjöds 1932 efter ett
misslyckat kuppförsök. L. fortlevde
emellertid som fascistisk
organisa-tion i I.K.L. (Fosterländska
Folkrörelsen), vilken förbjöds 1938, blev
* laglig 1940, men ånyo förbjöds 1944
3 i och med vapenstilleståndet med
Sovjetunionen.
Lapp-porten, vanligt namn på det
3 från Abisko, n. Lappland, i s.ö.
syn
4499
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
