Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Laud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAUD, WILLIAM
LAVEMANG
Laud [låd], William (1573—1645),
engelsk ärkebiskop med stort inflytande
hos Karl I. Bekämpade puritanerna
men intog även mot katolsk
propaganda avvisande hållning. Hävdade
det högkyrkliga, anglikanska idealet.
Ivrade för en rik liturgi. Blev av
långa parlamentet dömd som
papis-tisk förrädare och avrättad.
Lauda’mus (lat., vi tacka dig),
tack-och lovsång i högmässan.
Lauda’tur (lat. han eller hon
berömmes), högsta betygsgraden
motsvarande berömlig. Anges med
bokstaven A eller siffran 3.
von Lau’e, Max (f. 1879), tysk fysiker,
erhöll 1914 års nobelpris för
metoden att analysera kristallgitter
medelst röntgenstrålar. L. förutsåg att
man härvid skulle kunna
fotografiskt upptaga röntgenspektra.
Lauenburg [lao’anbork]. 1. Gammalt
tyskt hertigdöme i nedre Sachsen
vid Elbe. L. var 1815—63 danskt. —
2. Polska Lebork, stad i Pommern,
n.v. Polen. 10 954 inv. 1946. Tyska
ordens slott från 1300-talet.
Laughton [lå’tn], Charles (f. 1/7 1899),
engelsk skådespelare, debuterade vid
teatern 1926 och hade en rad
betydande roller bakom sig då han 1932
övergick till filmen, först i England,
sedan i USA. L:s starkt personliga,
fantasifulla gestaltningsförmåga har
gjort honom till en av filmens
främsta karaktärsskådespelare.
Filmer bl. a. Kvinnorna kring kungen
(1933), Rembrandt (1936), Ringaren
i Notre Dame (1940), Manhattan
(1942), Hopsons choice (1954).
Launceton [lå’nstan], handels- och
hamnstad på n. Tasmanien,
Australien. 49 750 inv. 1952. Tennsmältverk,
textilindustri, 232 K.
Laura. Namn på den kvinna som
Petrarca besjunger som sin älskade,
1822.
Laura’ceae, lagerväxter, växtfamilj till
vilken bl. a lagerträdet och
kanel-trädet höra.
1. Laura’na, Luciano (d. 1479),
italiensk arkitekt, vars huvudverk är
hertigliga palatset i Urbino. L. var
Bramantes lärare och en av
föregångarna till högrenässansen inom
arkitekturen.
2. Laura’na, France’sco (omkr. 1423—
1502), möjligen broder till Luciano
L., italiensk bildhuggare och medalj
-gravör, verksam i s. Italien och
Frankrike, utförde gravmonument
och marmorbyster, i synnerhet
utsökta kvinnoporträtt.
Laurea’tus, lat., lagerkrönt.
Laurell, Hugo (f. 21/11 1884) läkare.
Professor i radiologi i Uppsala
sedan 1931. Överläkare vid
Akademiska sjukhusets röntgenavdelning. Har
utgivit ett femtiotal arbeten med
huvudsakligen radiologiskt innehåll.
Laurens [lårans’s], Henri (1885—1954),
fransk bildhuggare, en av kubismens
främsta representanter inom
skulpturen. Har särskilt utfört
kvinnofigurer och kvinnoporträtt, 377 B,
378, 1177.
Lauren’tiska urbergsområdet, det
kanadensiska urbergsområdet kring
Hudson bay, omfattande större
delen av ö. och mellersta Canada.
Uppkallat efter St. Lawrencefloden,
580.
Lauren’tius, Sankt L. (d. 258), diakon
i Rom, martyr. Uppmanades
utlämna kyrkans skatter men pekade då
på de av kyrkan underhållna fattiga.
Brändes på ett halster. L. firades i
Larsmässan 10 aug
Lauren’tius Andre’æ (Lars
Andersson), (d. 1552 i hög ålder),
ärkedia-kon (domprost) i Strängnäs och
stiftets styresman sedan biskopen
av
rättats vid Stockholms blodbad.
Blev 1523 Gustav Vasas mest
betrodde rådgivare, föll i onåd,
dömdes till döden 1540 men benådades.
Har som teolog, kyrkopolitiker och
ledare av bibelöversättningsverket
spelat en högst betydelsefull roll i
den svenska reformationen, 2565.
Lauren’tius NicolaT Norve’gus (1538—
1622), kallad Klosterlasse, norsk
jesuit, verksam i Sverige 1576—80
i samband med Johan III:s
kyrkopolitik.
Lauren’tius Pauli’nus (Goth’us) (1565
1646), biskop i Strängnäs,
ärkebiskop 1637. Författare till betydande
teologiska arbeten, in i hög ålder
kraftig stiftschef. Ivrade för
folkundervisning och grundade Strängnäs
gymnasium.
Lauren’tius Petri (1499—1573), yngre
bror till Olavus Petri, Sveriges
förste lutheranske ärkebiskop 1531,
vald på tillskyndan av Gustav Vasa.
L. var en smidig kyrkopolitiker och
flitig författare. Såväl
bibelöversättningen 1541 som kyrkoordningen
1571 ha till stor del honom att tacka
för sin tillkomst, 3314.
Lauréus, Alexander (1783—1823),
finländsk målare verksam i Sverige,
Paris och Rom, utförde främst
romantiska genrebilder, ofta med
landskapsbakgrund, med rikliga
ljusdunkeleffekter, 964.
1. Laurin, Carl Gu«taf (1868—1940),
författare. Har utövat ett
omfattande författarskap i konst- och
kulturhistoriska ämnen samt verkat som
föreläsare och teaterkritiker. Bland
hans arbeten märkas Konsthistoria
(1900, 11 :e uppl. 1946), Nordisk
konst (4 bd, 1921—26), Ros och ris
(6 bd, 1913—29) och Minnen (1—4,
1929—32).
2. Laurin, Thorsten (1875—1954), bror
till C. G. L., bokförläggare, direktör
i ab P. A. Norstedt & Söner frän
1924. Betydande konstsamlare,
främst av svensk konst,
initiativtagare till föreningen Nationalmusei
vänner. Donerade 1934 en stor
samling utländsk grafik till
Nationalmuseum.
Lauri’nsyra, fettsyra i kokosfett som
bl. a. ingår i margarin.
Lau’rion, berg i Ättika, s. ö. Grekland,
fordom med rika silver- och
blygruvor. Gruvdriften återupptogs på
1800-talet, och hamnstaden L. har nu
ca 8 000 inv. och landets största
metallverk.
Lauritzen, Wilhelm (f. 1894), dansk
arkitekt. Har uppfört några av
dansk funktionalisms främsta verk,
bl. a. Statsradiofonins nybyggnad
(1943).
Lau’rus, se Lager.
La’us, lat., beröm
Lausanne [låsan’], stad i v Schweiz,
på n stranden av Genèvesjön.
110 800 inv. 1953. Byggd på
sluttningen av Mont Joratt. Vid sjön
ligger hamnstaden Ouchy. Många
vackra medeltidsbyggnader. Berömd
skolstad med universitet (akademi
från 1537). Livligt besökt av
turister för sitt vackra läge och
gynnsamma klimat. — Freden i L.
mellan Turkiet och de allierade avslöts
24 juli 1923, — 2955 K.
Lausitz [lao’sits], gammalt vendiskt
landskap i ö. Tyskland mellan Elbe
och Oder. Består av Ober- och
Niederlausitz.
Lauterbrunnen [laotarbronn’en],
turistort i kantonen Bern, Schweiz, n. v.
om alptoppen Die Jungfrau
Law [lä], Andrew Bonar (1858—1923),
engelsk konservativ politiker. Från
1911 partiledare, 1916—22 medlem
av Lloyd Georges samlingsregering,
1922—23 premiärminister. Motsatte
sig Ruhrockupationen men sökte i
övrigt upprätthålla samförståndet
med Frankrike.
Law [lå], John (1671—1729), skotsk
finansman. 1716 grundade L. i Paris
en bank med sedelutgivningsrätt och
1717 ett handelskompani, båda i
syfte att förbättra Frankrikes finanser.
Företagen hade i början stor
framgång och oerhörda kapital
investerades, men 1720 slutade det hela
med en svår krasch, varvid många
människor ruinerades, och L. måste
fly ur landet.
Law [lå], William (1686—1761),
engelsk författare, mystiker och
satiriker, subtil företrädare för de
tankeriktningar som sedan
populariserades av Wesley.
Lava, den flytande massa, som tränger
fram ur en vulkan under utbrott.
Lavad, församling i örlösa kommun
i n.v. Västergötland, Skaraborgs
län, 261 inv. 1954.
Laval’, huvudstad i departementet
Mayenne, n. v. Frankrike vid floden
Mayenne. 34 597 inv. 1954. Vacker
ålderdomlig stad med gotisk
katedral och slott från 1100-talet.
Linne-och bomullsindustri.
Laval, Pierre (1883—1945), fransk
politiker, flera gånger minister och
konseljpresident, främjade under
trettiotalet alltmer eftergiftspolitiken
gentemot Italien och Tyskland, t.ex.
genom Hoare-Lavalplanen för
Abessiniens delning 1935. 1940 blev L.
den tyskvänliga politikens och
Vi-chyregimens ledande man.
Avrättades 1945 som landsförrädare,
1150-La Valet’ta, huvudstad på Malta, vid
n.ö. kusten. 23 007 inv. 1951. Starkt
befäst, örlogshamn och bas för
brittiska Medelhavsflottan. Universitet.
Märkliga byggnader från 1500-talet,
då ön var Johannitordens
huvudsäte (1566—1798). Svårt härjad av
tysk-italienska bombräder under
andra världskriget.
de La Vallière, Louise [-valjä’r] (1644
—1710), hertiginna de L., älskarinna
åt Ludvig XIV från 1661.
Undanträngdes 1667 av markisinnan de
Montespan och drog sig 1674 tillbaka
till ett kloster. Hade med Ludvig
XIV fyra barn.
Lavar, Liche’nes, bålväxter,
uppbyggda av svamphyfer med invävda
encelliga grönalger. Svampen
uppsuger vatten med däri lösta ämnen,
algcellerna assimilera luftens
kolsyra. L. äro alltså dubbelorganismer,
där vardera parten drar fördel ax
den andra. L. äro växtvärldens
pionjärer och kunna växa på
berghällar. Fortplantningen sker genom
groddknoppar eller sporer. L.
indelas i skorp- och busklavar. Se
Is-landslav. Lackmus, Lunglav,
Mannalav. Renlav, Skägglav, Vägglav,
2144 B.
Lavater [lafa’tar], Johann Kaspar
(1741—1801), schweizisk författare
känd för sina patriotiska och
religiösa dikter, sina
uppbyggelseskrif-ter såsom Kristliga brev till unga
män (sv. ö. 1925), och sin
brevväxling med tidens litterära storheter,
bl. a. Goethe. Hans fysionomiska
läror ha i viss mån föregripit Galls
frenologi, 1938.
Lave. 1. Brits i bastu. — 2. Lastplan
vid gruvöppning, även benämning
på gruvöverbyggnad med
hissmaskineri. — 3. Trätråg för t. ex.
murbruk, brukslave.
Lavemang (lat. lava’re, tvätta, skölja),
ingjutning av någon vätska i
ändtarmen i avförande, närande eller
medikamentellt syfte. Begagnas även
i röntgendiagnostiken. — Oljelave-
4503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
