Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Leijonhufvud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEIJONHUFVUD, ERIK ABRAHAMSSON
LEKTOR
dam, »Kung Märta». Understödde
efter makens död hertigarnas
resning mot Erik XIV.
4. Leijonhufvud, Erik Abrahamsson
(1551—1616), sonson till Erik A. L.,
friherre, riksråd, tog parti för
Sigismund men benådades vid
Linköpings blodbad.
5. Leijonhufvud, Axel Stensson (1554
—1619), son till Sten E. L., greve,
riksråd, från 1594 anhängare till
hertig Karl. Medlem av nämnden
vid Linköpings blodbad 1600. Bröt
snart därefter med hertigen och gick
i landsflykt.
Leijonmarck, Sven Agricola (1649—
1728), ämbetsman, vice president i
Åbo hovrätt, oppositionsman mot
enväldet.
Leine [lai’na], biflod till Aller, v.
Tyskland, 185 km lång. Segelbar till
Hannover, 3559 K.
1. Leino [lei’nå], Kasimir (1866—1919),
finsk författare, kritiker och
teaterledare, verkade kring 1890 för de
europeiska kulturströmningarnas
införande i finskt kulturliv.
2. Leino, Eino (1878—1926), broder
till Kasimir L., finsk skald. Inom
hans rika produktion utmärka sig
särskilt balladerna för uttrycksfull
formgivning i den finska folkvisans
stil. L. har genom sitt fina
språksinne fått stor betydelse för den
finska poesins utveckling, 970.
Leino, Yrjö Kaarlo (f. 1897) finsk
kommunistledare, 1945 gift med
Hertta Kuusinen, 1944—48 ledande
man i det folkdemokratiska partiet,
1944 socialminister, riksdagsman
och inrikesminister 1945—48.
Leinster [len’sta], ir. Laighean, provins
i s.ö. Irland. 19 618 km2, 1 336 576
inv. 1951, — 3273 K.
Leipzig [laip’tsich], stad i Sachsen,
mellersta Tyskland, vid floden
El-ster. 607 655 inv. 1946. L. var före
andra världskriget en blomstrande
och välbyggd stad med ett flertal
kulturella institutioner och rik
handel (Leipzigmässan). Huvudort för
tyska bokindustrin. — Svårt
bomb-skadad. Tillhör ryska
ockupationszonen. Sedan 1946 hålls
Leipzigmässan åter, 3559 K.
Leis [lais]], ty., medeltida andlig visa
på folkspråket, uppkommen ur det
latinska Kyrie eleison. L. fanns
även i Sverige och de blevo stundom
modell för protestantiska koraler,
2749.
Leith [lib], hamnstad till Edinburgh,
Skottland, vid Firth of Forth, 1920
inkorporerad med Edinburgh,
3273 K.
Leitha [lai’ta], biflod till Donau, s.ö.
om Wien. 178 km. lång. Bildade före
1918 gräns mellan Österrike och
Ungern (Cisleithanien och
Transleitha-nien), 734.
Leitmeritz [lai’t-], tjeck. Litomerice,
stad i n. Böhmen, Tjeckoslovakien.
19 000 inv. I omgivningarna stora
frukt- och humleodlingar.
Leitrim [li’trim], grevskap i n. ö. Eire.
1 587 km2, 41 209 inv. 1951.
Huvudstad Carrick-on-Shannon.
Leixoes [leisjå’inssj], Oportos uthamn,
n. Portugal, strax n. om Douros
mynning.
Lejd, försäkran om trygghet för
person, som för visst uppdrag, t. ex. för
att underhandla, frivilligt beger sig
in i motståndarens läger. —
Lejde-brev, handling som tillförsäkrar
lejd.
Lejdare, repstege med tvärsteg av trä.
Användes dels på (äldre) fartyg,
dels som gymnastikredskap.
Lejdbåtstrafiken, under andra
världskriget (efter april 1940) med vissa
avbrott upprätthållen svensk
trans
ocean sjötrafik. Lejd beviljades
efter segslitna förhandlingar med de
krigförande för vissa fixerade laster.
Medelst L. kunde under vissa
perioder intill 50 % av Sveriges normala
import och export via Skagerack
upprätthållas.
Lejon, FeTis le’o, tillhör familjen
kattdjur och är jämte tigern dess
största representant. Längd 2,8 m, varav
svansen 90 cm, höjd 1 m, vikt 200
kg. L. har stort huvud med små,
uppstående öron, ögon med rund
pupill, hals och bål korta, ben
kraftiga. Pälsen är kort, tät, smutsgul,
svansen med svart tofs. Hanen har
mörk, yvig man. Talrikast är L. i
Östafrika. — Lejonets viktigaste
föda är sebran, 179 B, 722 B, 2148 B.
Lejonbukten, fr. Golfe du Lion,
havsbukt av Medelhavet vid Frankrikes
s. kust mellan spanska gränsen och
Toulon.
Lejoncrona, se Leijoncrona.
Lejonet, stjärnbild i djurkretsen. Står
i söder vid midnatt omkring senare
hälften av februari, i mellersta
Sverige ungefär 40°—55° över
horisonten. Lejonets tecken i ekliptikan är
det andra efter sommarsolståndet.
Solen står däri 23 juli—24 augusti
(rötmånaden).
Lejongap, Antirrhi’num maj’us,
familjen lejongaps växter, hos oss
ettårig, i Sydeuropa flerårig ört med
stor, sambladig, tvåläppig, hårt
sluten blomkrona och 4 tvåväldiga
ståndare. Pipen är nedtill utvidgad
till ett säcklikt honungsgömme.
Pol-linationen utföres av humlor, de
enda insekter, som förmå öppna
blomman. L. odlas i många färger,
färgpl. vid art. Blommor.
Lejongapsväxter, Scrophularia’ceae
eller Persona’tae, dikotyledon
växtfamilj, utbredd över hela jorden, i
Sverige företrädd av 56 arter,
fördelade på 16 släkten. Våra L. äro
örter med strödda blad, tvåsidigt
symmetriska blommor, oftast i
klase, och 2, 4 eller 5 ståndare.
Frukten är ett fröhus. Flera äro hel-
eller halvparasiter. Några odlas som
prydnadsväxter.
Lejonhjärta, Rikard, se Rikard I, 2072.
Lejonkulan, benämning på
Stockholms äldsta fasta teater, invigd
1667, belägen vid södra slottsmuren,
dessförinnan förvaringsplats för ett
till drottning Kristina skänkt lejon.
1686—91 uppträdde där ett
studentsällskap från Uppsala, varvid bl. a.
dramer av truppens egna
medlemmar uppfördes. L. förstördes vid
slottsbranden.
Lejonriddaren, Ivan Lejonriddaren,
medeltida sagohjälte,
huvudpersonen i en av Eufemiavisorna.
Lej’re, dansk by 8 km v. om Roskilde,
Själland, enligt sägnen
Skjoldunga-ättens (Lejonkonungarnas) säte.
Lek [lek’], en mynningsarm av Rhen,
förenar sig med Maas ovan
Rotterdam och kallas därefter Nieuwe
Maas, 319 K.
Lek, om fiskar, avgivande av rom och
mjölke. Honornas rom och
hanarnas mjölke mogna vid samma
tidpunkt, lektiden. Leken sker på
sådana platser, som erbjuda
gynnsamma uppväxtvillkor för det
ny-kläckta ynglet. Se Lekvandring.
Lek har definierats på olika sätt.
Enligt den holländske filosofen
Huizinga är leken en frivillig
handling eller sysselsättning, som »är
sitt eget ändamål och åtföljes av en
känsla av spänning och glädje
liksom medvetandet om att den inte
tillhör det vanliga livet.» Leken
spelar en viss roll för alla
levnadsåldrar men är särskilt viktig i barnens
liv. Att skaffa barnen goda
lekmöjligheter är en pedagogisk
angelägenhet av första rang, 2149.
Leka’men (fsv. likhamber av lik,
kropp, och ham, hölje, hamn) kropp.
Le’kare. 1. Under tidig medeltid
benämning på kringvandrande
gycklare, jonglörer eller musikanter,
3344. — 2. Länkande anordning som
insättes vid kätting, klockkedja o. d.
för att medge vridning kring
längdaxeln.
Lekaryd, församling i Alvesta köping
i s. Småland, Kronobergs län, 529
inv. 1954.
Lekatt, storvessla, detsamma som
hermelin.
Lekeberg, kommun i Örebro län, 5 711
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Edsberg, Hackvad,
Hidinge, Knista och Kräcklinge.
Lekeryd, kommun i n. Småland,
Jönköpings län, 2 197 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp.
Lekledare, ledare för barnens lekar,
speciellt i fråga om dem som har
hand om de lekplatser, som
parkleken i Stockholm och andra
städer har utrustat.
Lekman, ursprungligen icke
prästvigd person. — Numera även om
icke-fackman. Jfr Amatör och
Dil-letant.
Lekmannabröder, lekmannasystrar,
klostermedlemmar som utan att
vara vigda förpliktat sig till ett
asketiskt liv och praktiskt arbete i
klostrens tjänst.
Lekmannapredikant, predikant utan
kyrklig invigning och egentlig
teologisk utbildning.
Lekombergsfältet, järngruvefält med
anrikningsverk 6V2 km nordväst om
Ludvika. Här brytes fosforrik
svartmalm.
Leksand, kommun i mellersta Dalarna,
Kopparbergs län, 9 331 inv. 1954,
därav 1 769 i Leksands Norets
muni-cipalsamhälle vid österdalälvens
utlopp ur Siljan. Samhället är en av
Dalarnas ledande turistorter och
betydande handelscentrum.
Samreal-skola. Den ursprungligen medeltida
kyrkan ombyggdes 1709—15 och har
en klockstapel från år 1628, —
641 K, 642 B.
Leksberg, församling i Mariestad.
1 247 inv. 1954.
Lekskola, numera officiell benämning
på sådan halvöppen
barnavårdsinsti-tution, som tidigare kallades
barnträdgård. L. har till syfte att under
några timmar dagligen bereda barn
i åldern 3—7 år lämplig
sysselsättning. Jfr Daghem, 287 B, 3137 B.
Lekstuga, detsamma som
barnträdgård, men från början snarare
synonymt med barnkrubba och
daghem. — I vissa landsdelar utgör L.
benämning på ungdomens danslekar
inomhus. — L. kan också avse
utomhus befintlig mindre byggnad,
speciellt inredd för , barnens lekar.
Lekterapi’, en särskilt Vid
Ericastiftel-sen i Stockholm använd
läkepeda-gogisk metod att behandla
miljöska-dade barn genom olika former av
lek. Leken tjänar såväl diagnostiskt
som terapeutiskt syfte och kan bota
både fysiska och psykiska
rubbningar, 2150.
Lektio’n (lat. le’ctio), undervisnings
-timme, vid skolorna i allmänhet
uppgående till 45 minuter.
Lektor, titel för vissa lärare av högre
grad vid högre allmänna läroverk,
seminarier och därmed jämförliga
undervisningsanstalter. Vid
universiteten handhas en del av
undervisningen av lektorer. — Lektora’t.
lektors befattning. För lektorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
