Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Libyska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIBYSKA ÖKNEN
LIEBKNECHT, WILHELM
de av den förutvarande italienska
kolonien L. Består av de 3
provinserna Cyrenaika, Tripolitanien och
Fezzan. 1 759 540 km3, 1 150 000 inv.
1952, därav ca 46 000 italienare.
Huvudstäder Tripolis och Benghazi,
1816.
Li’byska öknen, förr namn på hela
öknen Sahara i Nordafrika mellan
Nilen och Atlanten, numera endast
dess n.ö. del, 24 K.
Licens. 1. Upplåtelse av
patenträttighet. Kallas uteslutande licens om
li-censtagaren får ensamrätt till
patentet, och enkel L., om detta kan
upplåtas till flera. — 2. Tillstånd att
tillverka, försälja eller utföra viss
vara.
Licen’tia poe’tica, lat., poetisk frihet,
språklig eller saklig frihet, som
endast kan tillåtas i en dikt,
diktar-frihet.
Licentiat (lic.), person som avlagt
teologie, juris, medicine, filosofie,
agronomie, ekonomie, odontologie,
veterinärmedicine eller teknologie
licentiatexamen vid universitet eller
högskolor.
Liche’nes, se Lavar. — Lichenolo’g,
lavkännare. — Lichenologi’, läran
om lavarna.
Lichtenberg, Georg Christoph (1742—
99), tysk aforismförfattare och
ex-perimentalfysiker, professor i
matematik vid Göttingens universitet. —
Lichtenbergska figurer (uppkallade
efter L.) erhållas om man på ytan
av isolator anbringar en
koncentrerad elektrisk laddning och härefter
beströr partiet med t. ex. nikt.
Pulvret fördelar sig härvid så, att ett
karakteristiskt mönster bildas.
Lichtenstein, Adolf (1884—1950),
professor i pediatrik vid Karolinska
institutet och överläkare vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn från 1932. L. har utom
sin vetenskapliga produktion även
utgivit en rad populära arbeten i
barnavård.
Licin’ius, Valer’ius Licinia’nus (d. 324),
romersk kejsare 307 jämte
Konstantin den store, som besegrade honom
323.
Licium, textilateljé i Stockholm,
grundad av Agnes Branting och
Mimmi Börjesson 1904. L. har gjort
en bestående insats för
konstnärligt höjande av de kyrkliga
textilierna, 3457.
Lickobservatoriet, ett på en donation
av pianofabrikören och kvarnägaren
J. Lick 1875 grundat observatorium
på Mount Hamilton (1 283 m ö. h.) i
Californien, USA, knutet till
Berke-leyuniversitetet och ett av världens
största i sitt slag. Tack vare läget
besväras det endast sällan av
ogynnsam väderlek.
Lid, församling i Rönö kommun i
Södermanlands län, 403 inv. 1954.
Lida, Skidfrämjandets friluftsgård i
Botkyrka kommun, s.v. om
Stockholm, vid sjön Getaren.
Li’da, stad i n.ö. Polen, s. om Wilna,
26 000 inv. 1938. Järn- och
gummiindustri.
Lidan, flod i Västergötland, från
trakten n.v. om Ulricehamn till
Kinne-viken av Vänern vid Lidköping. 95
km lång, största biflod: Flian från
Hornborgasjön, 3773 K.
Liddell Hart [li’dl hat], Basil Henry (f.
1895), engelsk militär, skriftställare,
klargjorde i många böcker om
krigshistoria och strategi på ett
banbrytande sätt särskilt pansarvapnets
betydelse.
Liden, före 1936 Indals-Liden,
församling i Indals-Lidens kommun i
n. Medelpad, Västernorrlands län,
2 354 inv. 1954, — 2288, 3835 K.
1. Lidforss, Edvard (1833—1910),
språkforskare, professor i Lund,
framstående romanist, översatte bl. a.
Dante och Cervantes.
2. Lidforss, Bengt (1868—1913), son
till Edvard L., botanist. Blev
professor i Uppsala 1910 och i Lund
1911. L. hade stora skönlitterära och
kulturella intressen, var en av
socialdemokratiska partiets skarpaste
polemiker och utgav ett stort antal
populärvetenskapliga, politiska och
litterära arbeten, bl. a. Socialistisk
journalistik (1907), Kristendomen
förr och nu (1911) och Modärna
apologeter (1911).
Lidholm, Ingvar (f. 24/2 1921),
tonsättare, elev till Ch. Barkel och H.
Rosenberg. Altviolinist i Hovkapellet
1943—46 och efter utlandsstudier
1947 stadskapellmästare i Örebro. Är
en av de självständigaste av de
yngre svenska tonsättarna. L. har
skrivit flera ofta fram örda verk i
moderat modernistisk stil, såsom
Toccata e canto för orkester (1944),
körverket Laudi (1947), Concerto för
stråkorkester (1948) och
violinkonsert (1951), 3346.
Lidhult, kommun i s.v. Småland,
Kronobergs län, 2 569 inv. 1954, därav
620 i Lidhults municipalsamhälle.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Lidhult, Odensjö och Vrå.
Lidice [lid’itse], by i Tjeckoslovakien,
n.v. om Prag, vars bebyggelse och
manliga befolkning helt utplånades
av nazisterna 1942 som hämnd för
mordet på riksprotektorn Heydrich,
3488.
Lidingö, ö och stad i s. Uppland,
Stockholms län, intill och n.ö. om
Stockholm, 30 km2, 21 954 inv. 1954. Blev
stad 1926. Läroverk. Betydande
industri, bl. a. Svenska ab
Gasaccu-mulators och Ljungströms
Ångtur-bins verkstäder. Staden består av
flera mer eller mindre
sammanhängande villasamhällen. Står i
förbindelse med Stockholm genom en 730
m lång bro, 3405 K, 3595.
Lidköping, stad i Skaraborgs län, n.
Västergötland, vid Lidans utlopp i
Kinneviken av Vänern. 15146 inv.
1954. Blev stad 1446. Samrealskola
med kommunalt gymnasium.
Länslasarett. Porslins- och
tändsticksin-dustri. råsockerbruk, som dock
enligt riksdagsbeslut 1950 skall
nedläggas, och mekanisk verkstad, 3773 K,
3776, 3777 B.
Lidköpings mekaniska verkstad ab,
Lidköping, etablerades 1874,
tillverkar verktygsmaskiner, bl. a.
center-less-slipmaskiner, kända över hela
världen, samt maskiner för
reparation av rullande järnvägsmateriel
osv. L. äges av SKF, Göteborg.
Lidman, Håkan (f. 31/1 1915),
direktör, idrottsman, idrottsledare, har
vunnit SM i 110 m häck 1934—45
samt 1947 och 1948 (startade ej
1946), EM 1946 och 20 landskamper
och har sedan 1940 europarekordet
med 14 sek. Han fick s. å. Svenska
Dagbladets guldmedalj för årets
idrottsbragd.
Lidman, Sven (f. 30/6 1882).
Debuterade som poet med diktsamlingarna
Pasiphae (1904), Källorna (1906) m.
fl. övergick därefter till prosan och
skrev romanserien Silfverstååhl, bl.
a. omfattande Stensborg (1910) och
Köpmän och krigare (1911). Utgav
1916—18 den svenska aktivismens
organ Svensk Lösen. Efter
omvändelsen 1917 följde bl. a. hans främsta
roman Huset med de gamla
fröknarna (1918) samt en serie i vår
litteratur egenartade personliga
bekännelse- och förkunnelseböcker,
bl. a. Bryggan håller (1923), Fjäril
och vilddjur (1947) och Stjärnan
som tändes på nytt (1950). L. anslöt
sig 1921 till pingströrelsen och
lämnade denna 1949. 1952—54 Utkom
Gossen i grottan, Lågan och
lindansaren och Mandoms möda, de tre
första delarna av L:s memoarer,
2164 B, 3021.
Lidner, Bengt (1757—93), skald, den
svenska förromantikens främste
företrädare. L. gjorde den formstränga
1700-talsversen musikaliskt
välljudande och förebådar såväl
därigenom som genom sin subjektivism
och starka fantasi romantiken. Bland
hans arbeten märkas Grefvinnan
Spastaras död (1783), Medea (1784),
Året 1783 (1784) och Yttersta domen
(1788), 2857, 3335.
Li’do, pluralis li’di, ital., den smala
landtunga, som skiljer en lagun från
öppna havet. Mest bekant är L.
utanför Venedig, en av Europas
förnämsta badorter, 3664.
Lidstam, Martin (f. 8/2 1899),
kördi-rigent, sedan 1935 framgångsrik
ledare för KFUM-kören i Stockholm.
Lie, handredskap för skörd av hö och
säd. Består av långt, tunt skärande
blad av stål, fäst vid ett skaft med
handtag.
1. Lie [li], Jonas (1833—1908), norsk
författare. Träffsäker
verklighets-skildrare, särskilt av familjelivet,
och samtidigt djupt medveten om
det irrationella i människonaturen.
Bland hans romaner må nämnas
Lodscn og hans hustru (1874; sv. ö.
1875), Familjen paa Gilje (1883; sv.
ö. 1884), Kommandörens dötre (1886;
sv. ö. 1899) och Onde magter (1890),
2534 B.
2. Lie, Bernt (1868—1916), brorson till
Jonas L., populär norsk författare
av pojkböcker.
3. Lie, Jonas (1899—1945), sonson till
Jonas L., statsråd i norska
quisling-regeringen 1940; från 1941
polisminister och ledare av norska SS.
Begick självmord vid Norges befrielse.
Lie, Sophus (1842—99), norsk
matematiker, professor i Kristiania (1872)
och Leipzig (1886), känd bl. a. för sina
bidrag till den teoretiska geometrin.
Lie, Trygve (f. 1896), norsk jurist och
politiker, 1935—39 justitieminister i
arbetarregeringen, 1941—45
utrikesminister i samlingsregeringen i
London. Den norska delegationens chef
på FN-kongressen i San Francisco
1945, 1946—53 FN:s
generalsekreterare.
Lieberath, Ebbe (1871—1937), major,
gymnast >ch gymnastikledare,
skapade 1912 Sveriges Scoutförbund,
vars ledare han var till sin död.
(Han ledde den segrande
gymnastiktruppen vid OS 1912), 2964.
Liebermann, Max (1847—1935). tysk
målare och grafiker, direktör för
Konstakademien i Berlin 1920—32
Utvecklades under inflytande av
fransk samtida konst till
friluftsmålare och blev impressionismens
förste och mest betydande
representant i Tyskland, 3554.
Liebhaber eller libhaber [li’p-] (ty.
lieb, kär, och haben, ha), person
med utpräglad förkärlek för ett visst
slags ting, t. ex. böcker, tavlor o
dyl. — Liebhaberi’, förkärlek, vurm.
von Liebig, Justus (1803—73), tysk
kemist, professor i München.
Utarbetade en förbättrad organisk
ele-mentaranalys, som i stora drag
användes ännu i dag, och gjorde flera
banbrytande upptäckter inom den
organiska kemin. L. var även den
förste, som påvisade betydelsen av
konstgödsling, 472, 1979.
1. Liebknecht, Wilhelm (1826—1900),
tysk politiker och författare, jämte
45T5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
