Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Likviditet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIKVIDiTET
LILLIENSTEDT, JOHAN
vilka bränsleinsprutningen fortfar
under en avsevärd period efter övre
dödpunkten, så att
tryckdiagrammets övre del blir stympad.
Likviditet (lat. liq’uidus, flytande,
klar), förhållandet mellan
kortfristiga skulder och lätt realiserbara
tillgångar; förmågan att kunna
fullgöra löpande betalningar. —
Bankernas L. regleras dels av
lagbestämmelser, dels av
erfarenhetsmässigt bestämda krav. Jfr
Kassareserv. Mera tillfällig
likviditets-brist hos ett företag behöver icke
i och för sig vara ett tecken på
dålig eller osäker affärsställning.
Likö’r (lat. liqu’or, vätska), tjock,
mycket söt spritdryck, ca 45 % sprit,
smaksatt med extrakt av olika
örter, bär, frukter och ofta färgsatt.
Lilia’ceae, se Liljeväxter.
LiTienthal, David (f. 1899), amerikansk
jurist, ordförande i USÄ:s
atomenergikommission 1947—49.
LiTienthal, Otto (1848—96), tysk
ingenjör, föregångsman på flygkonstens
område genom sina konstruktioner
och flygförsök med glidplan utan
motor. L. störtade och omkom vid
en dylik flygning, 1035.
Lilit, kvinnlig stormdemon, omtalad i
G. T., Jesaja 34: 14, övertagen av
judendomen från babylonisk folktro.
LiTium, se Liljesläktet.
LiTius, Albert (1873—1947),
finlandssvensk psykolog och pedagog,
professor i pedagogik vid Helsingfors
universitet sedan 1920, särskilt känd
som framstående barn- och
ung-domspsykolog. Bland hans arbeten
märkas Skolålderns själsliv (1916),
De växandes känsloliv (I—II, 1922—
1924) samt Gestalter ur
bildnings-arbetets historia (1938).
Lilja, Gertrud (f. 15/5 1887),
författarinna. Bland hennes av säker
människoskildring och fin humor
utmärkta böcker kan Kvinnorna i
släkten (1936) nämnas.
Lilja, Sven (1887—1950),
musikdirektör, mest känd som populär
all-sångsledare (Skansen).
Liljebane’ret, den gamla franska
ko-nungaflaggan, gyllne liljor på vit
duk, ersatt 1789 och 1830 med
trikoloren.
Liljecrona, Torsten (f. 4/1 1921),
skådespelare, kom via Dramatiska
teatern till Alléteatem, där han visat
sig äga en skarp komisk
karakteri-seringsförmåga. Filmer bl. a. En
lektion i kärlek (1954), Aldrig med
min kofot (1954).
1. Liljefors, Bruno (1860—1939),
målare, sin tids främste djurmålare,
arbetade först i litet format med
impressionistiska men detaljrika bilder,
övergick senare till större format
och mera monumentalt utförande.
Även skulptör, 1559 B, 2165 B, 3328,
färgpl. vid art. Rovfåglar.
2. Liljefors, Ruben (1871—1936), bror
till Bruno L., tonsättare och
dirigent. Kapellmästare vid Gävleborgs
läns orkesterförening 1912—31.
3. Liljefors, Ingemar (f. 13/12 1906),
son till Ruben L., tonsättare och
pianist. Initiativtagare till Fylkingen
(se d. o.), 1947 ordförande i
Föreningen Svenska tonsättare. L.
anknyter i sina verk till svensk
folkmusik men också till modernister
som Stravinskij och Bartök.
Liljegren, Johan Gustaf (1791—1837),
arkeolog, historiker, riksantikvarie
1826, riksarkivarie 1835, tillhörde
Götiska förbundet. Utgav svenska
medeltidsurkunder och arbeten i
runologi.
Liljeholmen, stadsdel i Stockholm,
Brännkyrka församling.
Liljeholmens stearinfabriks ab,
ke
misk-teknisk fabrik i Stockholm för
tillverkning speciellt av ljus. L.
tillhör samma finansgrupp som
Barnängens fabriker, AB Kema m. fl.
Liljestrand, Göran (f. 16/4 1886),
fysiolog och farmakolog, professor i
farmakodynamik och farmakognosi
vid Karolinska Institutet 1927—51.
L. har utgivit en mängd skrifter
speciellt rörande andning,
blodomlopp, energiomsättning och
nervsystem hos människan.
Liljevalch, Carl Fredrik (1837—1909),
affärsman, donator. Grundade
trä-varufirman Bergvik och Ala och
deltog i skapandet av
Grängesbergs-koncernen. Genom donationer
grundade han stipendiefonder för
Uppsala universitet, Stockholms
högskola och Handelshögskolan.
Lilje-valchs konsthall är uppförd för
överskottsmedel från L:s
testamen-tariska donation.
Liljevalchs konsthall,
utställningsbygg-nad på Djurgården i Stockholm,
uppförd 1913—16 efter ritningar av
Carl Bergsten för medel ur C. F.
Liljevalchs dödsbo.
Liljekonvalje, se Konvalje.
Liljencrantz, Johan (1730—1815),
greve, statsman. Var Gustav III :s
finansminister och inlade betydande
förtjänster om det svenska näringslivet.
Avgick 1786, då han ej ansåg sig
kunna biträda kungens ekonomiska
politik, blev riksråd och president i
Kommerskollegium.
Liljensparre, Nils Henrik (1738—1814),
hette ursprungligen Sivers,
polismästare i Stockholm 1776—92.
Ledde undersökningen av mordet på
Gustav III.
Liljeqvist, Per Efraim (1865—1941),
1906—1937 professor i filosofi i Lund.
L. var en av de sista anhängarna av
Boströms filosofi, i den reviderade
form den fick genom C. Y. Sahlin
och med beaktande av nutidens
vetenskapliga synpunkter.
Liljesläktet, LiTium, av familjen
liljeväxter, med 70 arter i norra
tempererade zonen, örtartade lökväxter
med ogrenad, upprätt stam, smala
blad och stora blommor. Många
arter odlas som prydnadsväxter, t. ex.
brandlilja och saffranslilja, båda
med stora, brandgula blommor,
vitlilja eller helgonlilja med långa,
välluktande, vita blommor och
kungs-lilja med långa, vita, i pipen gula,
blommor, 2884.
Liljeväxter, Lilia’ceae, en formrik,
monoko ty ledon växtfamilj. Hit höra
bl. a. liljor, tulpaner, hyacinter,
sparris och konvalj eväxter.
Familjens flesta arter äro örter med
rotstock eller lök, även träd och buskar
förekomma. Blommorna ha 5
treta-liga kransar. De bägge
hyllekran-sarna likna varandra (kalk) och
sammanväxa ibland (konvalje).
Ståndarna äro 6. Frukten är ett
tre-rummigt fröhus (tulpan) eller bär
(konvalje), 2225 B.
Liljor, se Liljesläktet.
Lilla Beddinge, församling i
Klags-torps kommun i s. Skåne,
Malmöhus län, 621 inv. 1954.
Lilla björn, stjärnbild på norra
him-melssfären. Stjärnan a i Lilla björn
är polstjärnan.
Lilla Bält, se Bält, 653 K.
Lilla Edet, sedan 1951 köping i
Älvsborgs län, s.v. Västergötland, vid
Göta älv, nedanför Trollhättan. 3 024
inv. 1954. Slussanläggning, kraftverk
(37 000 hkr), pappersbruk.
Samreal-skola, 3773 K.
Lilla ententen, benämning på ett 1920
—21 ingånget politiskt-militärt
förbund mellan Tjeckoslovakien,
Rumänien och Jugoslavien, för
beva
rande av 1919 års gränser.
Upplöstes efter Münchenavtalet av 29 sept.
1938.
Lilla Harrie, församling i Harrie
kommun i v. Skåne, Malmöhus län, 448
inv. 1954.
Lilla Isie, församling i Klagstorps
kommun i s. Skåne, Malmöhus län,
452 inv. 1954.
Lilla Karlsö, ö utanför Gotlands
sydvästkust, 1,4 km2. Jfr Stora Karlsö.
Lilla Lule älv, högerbiflod till Lule älv,
upprinner ö. om Sulitelma, 2135 K.
Lilla Malma, församling i Malmköping
i Södermanlands län, 2 594 inv. 1954.
Lilla Mellösa, detsamma som Mellösa.
Lilla Sankt Bernhard, 2188 m högt
alppass på gränsen mellan
Frankrike och Italien, söder om Mont
Blanc mellan Isères och Dora
Balteas floddalar.
Lilla Slågarp, församling i Alstads
kommun i s.v. Skåne, Malmöhus
län, 558 inv. 1954.
Lille [lil], flaml. Ryssel [rej’sel],
huvudstad i departementet Nord, n
Frankrike, på den fruktbara
flandriska slätten, centrum för Flanderns
handel och en av Frankrikes
viktigaste trafikknutpunkter. Stor
textil-och maskinindustri. 194 616 inv. 1954.
Okt. 1914—okt. 1918 samt maj 1940
—aug. 1944 besatt och utplundrat av
tyskarna, 1143 K, 1146.
Lille, Axel (1846—1921), jur. utr. dr,
finländsk tidningsman och politiker.
Huvudredaktör för Nya Pressen
1883—1900 och ordförande i Svenska
folkpartiet 1906—17.
LilTehammer, stad i s.ö. Norge, vid
Gudbrandslågens utflöde i Mjösa.
6 634 inv. 1950. På Maihaugen
märkes det Sandvigska kulturhistoriska
museet.
Lilleput, se Lilliput.
Lillhärad, församling i Dingtuna
kommun i s. Västmanland, Västmanlands
län, 313 inv. 1954.
Lillhärdal, kommun i sydligaste
Härjedalen, Jämtlands län, 1 824 inv. 1954,
1897 K.
Lillie, Axel (1603—62), greve, riksråd,
fältmarskalk, generalguvernör i
Pommern och Livland, deltog i
trettioåriga kriget.
1. Lilliehorn, Per (1729—98),
sjömili-tär, politiker, Gustav IH:s
anhängare 1789, på grund av sitt
uppträdande i slaget vid Öland 1789 dömd
till döden, men benådad.
2. Lilliehorn, Carl Pontus (1758—1820),
brorson till Per L., militär. Var
inblandad i konspirationen mot
Gustav III, varnade dock genom en
anonym biljett konungen för
maskeraden, häktades och dömdes till
döden men straffet ändrades till
landsförvisning.
1. Lilliehöök, Måns Bryntesson (d.
1529), riksråd, deltog i
Västgöta-upproret mot Gustav Vasa och
dömdes till döden.
2. Lilliehöök, Ebba (1529—1609),
dotter till Måns B. L., grevinn-a till
Ra-seborg. Var gift med Sten Eriksson
Leijonhufvud, låg i ständig strid
med Karl IX och sin familj och gick
på grund av sin manhaftighet under
namnet Grev Ebba.
3. Lilliehöök, Johan (1598—1642),
krigare, general, en av 30-åriga krigets
skickligaste härförare, Torstensons
närmaste man och avsedd till hans
efterträdare, då han stupade vid
Breitenfeld.
Lillienstedt, Johan (1655—1732),
egentligen Pauli’nus, greve, skald,
riksråd, Sveriges representant vid
fredsförhandlingarna i Nystad 1721. Var
förtrogen med antik och modern
litteratur och skrev själv dikter,
starkt påverkade av marinismen.
3—509027 IX
45’7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
