Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Ljungbyhed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGBYHED
LJUSNE
Ljungbyhed, municipalsamhälle i
Kristianstads län, n.v. Skåne, n.ö. om
Söderåsen, vid Rönneån, 1 655 inv.
1954. Till 1923 mötesplats för Norra
skånska infanteriregementet, sedan
1925 förläggningsort för
Krigsflyg-skolan (F5), 3089 K.
Ljungbyholm, kommun i Kalmar län,
4 018 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Ljungby och
Sankt Sigfrid.
Ljungby hom och pipa, ett
sägenom-spunnet dryckeshorn och en
elfen-benspipa, vilka förvaras i
Trolle-Ljungby slott i Skåne.
Ljungbyån, kustå i ö. Småland,
utfaller i Kalmarsund s.v. om Kalmar,
70 km lång.
Ljungdal, Arnold (f. 2/8 1901),
författare, biblioteksman. Har utgivit
flera diktsamlingar präglade av
so-cial-revolutionärt patos, bl. a.
Fanorna (1928) och Ungdom (1931),
samt Katedral (1950). Har även
utgivit böcker i politiska ämnen, t. ex.
Marxismens världsbild (1947), 3340.
Ljungdahl, Axel (f. 7/8 1897),
generallöjtnant, sedan 1954 chef för
flygvapnet och flygförvaltningen.
Ljungdalen, by och turistort i n.
Härjedalen, vid övre Ljungan. 605 m ö. h.,
1897 K.
Ljunggren, August (1874—1943),
nyk-terhetsman och liberal politiker,
direktör för Centralförbundet för
nykterhetsundervisningen 1903—41.
Ljunggren, Gustaf (1823—1905),
litteraturhistoriker, professor i Lund,
medlem av Svenska akademien, den
moderna litteraturhistoriska
forskningens grundläggare i Sverige.
Hans förnämsta verk är Svenska
vitterhetens häfder efter Gustaf III :s
död (1873—95).
Ljunggren, Gustaf (1889—1950), teolog,
biskop i Skara stift från 1935.
Framstående Lutherforskare.
Ljunggren, John (f. 9/9 1919),
gångsportsman i Värnamo, en av
världens främsta på 5 mil, segrare i OS
1948 och EM 1946, tvåa i EM 1950.
Talrika världsrekord, 1514.
Ljunghem, församling i Värsås
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 182 inv. 1954.
Ljunghusen, stationssamhälle i Stora
Hammars kommun, Malmöhus län,
nära Skanör. I närheten
Ljungskogen, badort och kustsanatorium.
Ljunglund, Leonard (1867—1946),
tidningsman och politiker, 1906—36
huvudredaktör för Nya Dagligt
Allehanda, vilken tidning han gjorde till
ett av de ledande högerorganen.
Ledamot av F.K. 1926—29.
Ljungner, Erik (f. 21/5 1892), geograf
och geolog, docent i geografi i
Uppsala 1930—48, professor i geografi i
Lund 1948. Statsgeolog i Argentina
1927—31, forskningsresor i
Patagonien 1932—34, malmundersökningar
i Lapplands fjälltrakter 1939—46 för
Bolidens Gruv ab. Bland skrifter
märkas gradualavhandlingen
Spal-tentektonik und Morphologie der
schwedischen Skagerrak-Küste.
Ljungpipare, brockfågel, Charad’rius
aprica’rius, familjen brockfåglar
bland vadarna, längd 28 cm, ovan
spräcklig i svart, gult och vitt,
kinder, strupe, mage och undergump
svarta, panna vit, vitt band genom
ögat. Förekommer i hela Sverige på
mossar och ljunghedar, 3622.
Ljungquist, Birger (f. 20/7 1894),
målare, påverkad av Renoir. Skildrar i
olja, pastell och tempera med
livsvarm sensualism nordiska män och
kvinnor i svensk sommarskymning.
Har även upptagit nordiska
folk-visemotiv.
Ljungquist, Walter (f. 11/6 1900),
för
fattare till flera psykologiska
romaner och noveller, t. ex. Ombyte av
tåg (1933), Vandring med månen
(1941), Nycklar till okänt rum (1950),
Kammarorgel (1954), 3342.
Ljungsarp, församling i Dalstorps
kommun i ö. Västergötland,
Älvsborgs län, 556 inv. 1954.
Ljungsbro, se Malfors.
Ljungskile. 1. Kommun i Göteborgs
och Bohus län. 3 018 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Grinneröd, Ljung och Resteröd. —
2. Stationssamhälle och badort i L. 1,
s. om Uddevalla, 1 330 inv. 1954. I
L. ligger Västkustens
ungdomsskolas folkhögskola.
1. Ljungström, Birger (1872—1948),
uppfinnare och industriman, 1908—23
chef för ab Ljungströms ångturbin.
L. har uppfunnit och tillsammans
med brodern Fredrik L. konstruerat
dubbelrotationsturbinen. Andra av
L:s uppfinningar voro en på
olje-pumpning baserad kontinuerlig växel
för bilmotorer, flera typer av
slam-centrifuger, flygplan m. m.
2. Ljungström, Fredrik (f. 16/6 1875),
uppfinnare, bror till Birger L„ känd
genom sina konstruktiva bidrag till
dubbelrotationsturbinens utformning,
för konstruktion av
turbinlokomo-tiv, mjölkningsmaskiner,
uppfinningen av den s. k. spontanväxeln
för bilar, av Ljungströmsriggen samt
av metoden att ur oljeskiffer
utvinna oljeprodukter genom elektrisk
uppvärmning av själva berget (en
metod som med framgång försökts
vid Kvarntorp).
Ljungströmsrigg, en av F. Ljungström
uppfunnen segelrigg vid vilken
seglet revas genom att upprullas på
masten. Vid modernare L. är seglet
dubbelt, så att de båda halvorna
kunna fällas ut åt var sitt håll vid
länsning. — Vid L. användes icke
fock.
Ljungväxter, Erica’ceae, underfamilj
av Bicor’nes med 1 350 arter,
växande på kalla, torra och öppna
områden i större delen av världen. L. äro
buskar eller halvbuskar med
barrlika eller läderartade blad och
ståndare, som öppna sig med porer och
ha hornlika utskott. Se Blåbär,
Lingon, Ljung, Skvattram, 998.
Ljunits, kommun i Malmöhus län.
3187 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Balkåkra,
Bjä-resjö, Sjörup, Skårby och Snårestad.
Ljur, församling i Vårgårda kommun
i mellersta Västergötland, Älvsborgs
län, 402 inv. 1954.
Ljus, en även i tomrum
fortskridande, transversell vågrörelse med
sådant svängningstal, att den kan
uppfattas med synsinnet. L. är en
elektromagnetisk vågrörelse av
principiellt samma slag som radiovågorna
å ena sidan och röntgenstrålarna å
den andra. Det våglängdsintervall,
vilket räknas som L., sträcker sig
från 0,ooo4o till O.oooro mm. — L:s
hastighet i tomrummet är 299 780 km/s,
1259, 2183.
Ljusadaption, ögats förmåga att
anpassa sig för olika grader av
Ijusin-tensiteter (när dessa ej äro mycket
obetydliga). Sker till stor del genom
att pupillen ändrar storlek. — Om
seende i mycket svag belysning
använder man hellre termen
mörker-adaption.
Ljusbehandling, mycket använd
behandlingsmetod inom modern
medicin. Användes dels som allmänt
stärkande behandling vid vissa
svaghetstillstånd, dels som lokalt
verkande medel vid vissa hudsjukdomar,
inflammatoriska tillstånd, vissa
former av tuberkulos m. m. L. ges dels
med vanligt solljus, dels med
konstgjort ljus (båg-, finsen-, kvartsljus).
Ljusbrytning, refraktion, en ljusstråles
riktningsändring vid sned passage
av gränsen mellan två media med
olika brytningsindex.
Vinkelawikel-sen blir allt större ju mera
gränsskiktet lutar mot det infallande
ljusets riktning. Ljus som från ett
optiskt tätare medium träffar
gränsskiktet till ett tunnare medium
to-talreflekteras ,om dess vinkel mot
normalen överstiger ett visst värde
a, varvid sin a = - där n är det
tä-n
tare mediets relativa
brytningsindex.
Ljusbåge, den elektriska strömmens
kontinuerliga passage genom en av
densamma lokalt till glödning
upphettad gasmassa. Ordet L.
kreerades av den engelske fysikern H.
Davy, som experimenterade med L.
mellan kolspetsar, varvid batterier
begagnades som strömkälla. När
spetsarna hållas horisontellt,
åstadkommer luftupphettningen ett drag,
som lyfter strömbanan till en båge.
Ljusdal. 1. Kommun i n. Hälsingland,
Gävleborgs län, 7199 inv. 1954, —
710 K, 1585. — 2. Köping i
Gävleborgs län, mellersta Hälsingland vid
Ljusnan, 4174 inv. 1954.
Järnvägsknut. Träindustri. Samrealskola,
folkhögskola, central yrkesskola.
Länslasarett.
Ljuselektrisk cell, se Fotoelektrisk
cell.
Ljusenheter. De viktigaste L. äro
ljusstyrka (mätes i normalljus eller
nyljus, även benämnt candela),
lumen (enhet för totalt ljusflöde från
en ljuskälla), stilb (enhet för
ljus-täthet, dvs. antal candela per cm2),
lux (enhet för belysningsstyrka,
varvid 1 candela på 1 m distans ger 1
lux). Jfr Ljusstyrka.
Ljusgård. 1. Ett halofenomen (se
Halo), antingen solgård eller
mångård. — 2. Fotografiskt fenomen, då
ljuset från ett ljusstarkt parti sprids
till omgivande mörka partier på
bilden.
Ljushult, församling i Lvsjö kommun
i s. Västergötland, Älvsborgs län,
897 inv. 1954.
Ljuskopiering, sätt att reproducera
ritningar på papper. Äldst är
blåkopiering, som numera till största delen
övergivits, dels på grund av att
bilden för att framkallas måste
vat-tenbehandlas, dels för att den blå
färgen ej är tillräckligt ljusäkta.
Modernast är ozalidkopiering, vid
vilken fixering är överflödig.
Fram-kallningen sker genom att kopian
under en kort stund utsättes för
ammoniakångor. Någon krympning
inträffar ej härvid.
Ljuskvanta. Enligt Plancks
kvantumteori kan ljus eller annan
elektromagnetisk strålning ej utsändas i
hur små mängder som helst. Mot
varje våglängd svarar ett visst
karakteristiskt kvantum, varav den
totala strålningen är en hel mångfald.
L. (även kallade fotoner) äro större
ju kortare våglängden är och få vid
t. ex. hård gammastrålning från
radium en om materiella partiklar
erinrande karaktär.
Ljusnan, älv i Härjedalen och
Hälsingland, 430 km lång. Flodområde
19 800 km2. Viktig flottled. Största
tillflöde Voxnan, 1677, 1678 B, 1897
K.
Ljusnan, folkpartitidning i Bollnäs,
grundad 1912. Redaktör är sedan
1950 Erik Norin (f. 1916).
Ljusnarsberg, kommun i v.
Västmanland, Örebro län, 6 999 inv. 1954.
Ljusne. 1. Församling i Söderala
kom
4527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
