Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lomfåglar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LOMFÅGLAR
LORD
pen 3 791 m ö. h., 4 692 km2, 600 000
inv. Huvudstad Mataram, 1745 K.
Lomfåglar, ordningen Colymbiformes
bland simfåglarna. Ha fotterna
sittande långt bakåt. Yttertån är längst,
baktån liten, med simflik. Vingarna
korta, stjärten nästan osynlig. L.
indelas i doppingar och lommar,
färg-pl. vid art Fåglar.
Lomhördhet, hörselnedsättning, där
örat dock förmår uppfatta
ljudintryck.
Lomma, köping i s.v. Skåne,
Malmöhus län, 4 066 inv. 1954, vid
Öresund n. om Malmö, industriort med
eternitfabrik och tegelbruk.
Lommar, familjen Colymb’idae inom
ordningen lomfåglar, se d. o. — Hit
hör lomsläktet, Colym’bus.
Stor-lommen, C. ar’cticus, längd 76 cm,
ovan svart med täta vita fläckar,
under vit, på framhalsen en stor
svart fläck, häckar vid insjöar i
hela Sverige. — Smålommen, C.
stella’tus, längd 70 cm, har på
halsens framsida en stor, brunröd fläck.
Häckar allmänt i Norrland, sällan
söderut. Lommarna leva av fisk,
färgpl. vid art. Fåglar.
Lommaryd, församling i Hullaryds
kommun i n. Småland, Jönköpings
län, 1 325 inv. 1954.
Lomme, CapselTa bursa pasto’ris, ört
av familjen korsblommiga, med vita
blommor och parflikiga rosettblad,
hela stjälkblad. Skidan, mångfröig,
triangulär, med skiljeväggen vinkel
-rät mot flatsidorna, liknar en påse
med dragsko, därav namnen lomme
— ficka, bursa pastoris — herdens
börs. Allmänt ogräs.
Lommeland, församling i Vette
kommun i Göteborgs och Bohus län,
456 inv. 1954.
Londin’ium, latinska namnet på
London.
London. 1. [Engelskt uttal lan’dan],
Storbritanniens och det brittiska
rikets huvudstad, belägen kring
nedersta Thames. 303 km2, 3 322 000
inv. 1954, med förstäder 1 869 km2
och 8 346 137 inv. 1951. Består av
City of London, City of Westminster
samt 27 metropolitan boroughs.
Världens främsta handels- och
sjö-fartsstad. Många varubörser,
väldiga hamnanläggningar. Ytterst
mångsidig industri. L. var en viktig
väg-knut och handelsplats redan under
romersk tid, 2191 B, 2194 K, 3273 K.
— 2. Stad i s.ö. Canada, på
Ontario-halvön. 95 343 inv. 1951. Centrum i
ett rikt jordbruksdistrikt.
Järnvägsknut, livlig handel och industri.
Universitet.
London [lan’dan], Jack, pseudonym
för John Griffith (1876—1916),
amerikansk författare. Genom den
omedelbara friskheten i sina skildringar,
framför allt av primitiva miljöer
och karaktärer med ett
naturroman-tiskt skimmer blev han en av sin
samtids mest lästa författare. Bland
hans romaner märkas Skriet från
vildmarken (1903, sv. ö. 1907),
Avgrundens folk (1903, sv. ö. 1910),
Varg-Larsen (1904, sv. ö. 1909), 85 B.
London Athletic Club, stiftad 1863, är
Englands äldsta idrottsförening och
alltjämt en av världens ledande i
fri idrott.
Londondeklarationen, en på en
konferens i London 1908—09 avgiven
»Deklaration rörande rätten i sjökrig».
Motsättningarna mellan Tyskland
och England gjorde att traktaten
aldrig ratificerades och ehuru den
enligt överenskommelse officiellt
skulle tillämpas under världskriget
frångicks den snart av de
krigförande.
Londonderry [landander’i]. — 1.
Grev
skap i Nordirland, vid Atlanten.
2 085 km2, 155 520 inv. 1951. — 2.
Huvudstad i L. 1, vid floden Foyle,
50 099 inv. 1951. Gammal stad med
varv, kvarnar m. m., 3273 K.
Londonprotokollen, överenskommelse
mellan stormakterna i London 2
aug. 1850 om den danska monarkins
odelbarhet omedelbart efter Fredrik
VII:s död. Bekräftades genom
Lon-dontraktaten 1852, som till dansk
tronföljare utsåg Kristian (IX) av
Glücksburg.
Londons universitet, en
sammanslutning av ett 70-tal högskolor i
London.
Long, församling i Levene kommun i
v. Västergötland, Skaraborgs län,
395 inv. 1954.
Long., förkortning för longitud.
Long Beach [lång bitj], hamn- och
förstad till Los Angeles, s. Kalifornien,
s.v. USA. 250 676 inv. 1950.
Betydande oljecentrum. Stålverk,
konservfabriker och bilfabriker.
Ryktbara havsbad.
Longchamp [långsjans’j,
kapplöpnings-bana i Bois de Boulogne, Paris.
Longfellow [lån8’felåo], Henry
Wads-worth (1807—82), amerikansk skald.
Hans mycket omfattande produktion
är starkt påverkad av europeisk
litteratur, som han väl kände till, även
den svenska. Under sin livstid
ansågs han allmänt som Amerikas
förste store skald, och han blev
flitigt läst och översatt. I Evangeline
(1847, sv. ö. 1901) har han lånat
hexametern från Goethe och
Tegnér, i indianeposet Hiawatha (1855,
sv. ö. 1856) runometern från
Kale-vala, 85.
Longford [lång’fod], grevskap i n.v.
Eire. 1 090 km2, 34 553 inv. 1951.
Huvudstad Longford.
Longhena [långge’na], Baldassare (1598
—1682), italiensk arkitekt, verksam
i Venedig, där han med kyrkan
Santa Maria della Salute (1631—56)
skapade ett av barockens främsta
verk samt uppförde Palazzo Pesaro
(1679) och Palazzo Rezzonico (1680).
Longhi [lång’gi], Pietro (1702—85),
venetiansk målare, skildrade livet i
sin fädernestad i små, realistiska,
koloristiskt utsökta målningar.
Long Island [långaiTand], ö i staten
New York, n.ö. USA, utanför
Connecticuts sydkust. 4 356 km2, 4,i
milj. inv. På öns västra del ligga
New York-stadsdelarna Brooklyn
och Queens samt förstäder,
villasamhällen och badorter, 2480 K.
Longitu’d (lat. longitu’do, längd),
längd, avståndet i vinkelmått
mellan en orts meridian och en antagen
nollmeridian, vanligen meridianen
genom observatoriet i Greenwich,
1872, 2449.
Longoba’rder, Langoba’rder,
germanfolk från Skandinavien, på
Augus-tus’ tid bosatt vid nedre Elbe, på
500-talet vid mellersta Donau.
Erövrade under Alboin från 568 norra
Italien samt under det följande
århundradet stora delar av det övriga
Italien. Underkuvades 774 av den
frankiske kungen Pippin och Karl
den store, 1090.
Longos (omkring 200 e. Kr.), grekisk
författare. Skrev den förtjusande
och sedan ofta efterbildade
herderomanen Dafnis och Kloe, 1440.
Long ton, engelskt ton = 1 016,oas kg.
Longyearbyen [lång’jia-], gruvsamhälle
på Spetsbergen, på s.v. sidan av
Advent Bay, med de största norska
kolgruvorna. Ca 600 inv., 3190.
Longö’r (fr. long, lång),
långrandighet, onödigt långt parti i ett
litterärt arbete eller musikstycke.
Loni’cera, växtsläkte av familjen Ru-
bia’ceae med tvåläppiga blommor
och med motsatta, hela blad. Hit
höra bl. a. kaprifol, try och snöbär.
van Loo [fann lå], Carle (1705—65),
fransk målare av flamländsk börd,
Ludvig XV:s hovmålare 1762,
utförde porträtt och mytologiska
målningar i elegant rokokostil.
Looping the loop [lo’ping 3a lo’p],
figur inom konstflygningen, som
består i att flygaren i vertikal led
beskriver en cirkel eller ögla uppåt,
varvid han alltså i högsta läget
flyger med huvudet nedåt.
Loos [lås], Adolf (1870—1933),
österrikisk arkitekt, verksam i Wien.
Tidigt förespråkare för en rent saklig
arkitektur utan någon form av
ornament framstår L. som en av
funktionalismens radikalaste
föregångare.
Looström [lo’-], Ludvig (1848—1922),
museiman, konsthistoriker, chef för
Nationalmuseum 1900—15. Hans
huvudverk är Den svenska
konstakademien 1735—1835 (1887—91).
Lope [lå’-], Felix de Vega Carpio,
vanligen Lope de Vega (1562—1635),
spansk skald, den egentlige
grundläggaren av sitt lands nationella
dramatik, dessutom en utomordentlig
lyriker. Själv ansåg han sig,
troligen med någon överdrift, ha
författat bortåt 2 000 skådespel, bland
vilka märkas Det omöjligaste av allt
(uppfört i Stockholm 1901) och
Jämvattnet i Madrid (sv. ö. 1907),
3188.
Lo’phius piscato’rius, se Marulk.
Lop-nor eller Lob-nor, sjö i
Östtur-kestan, 780 m ö. h., Tarimflodens
mynningssjö, vars läge och storlek
växlat betydligt. Utforskad av Sven
Hedin. Sedan sjön åter ändrat läge
1921 kartlades den av bl. a. N.
Hörner under Hedinexpeditionen 1931,
1576.
Loppkräftor, ordningen Cope’poda
bl. hinnkräftorna, innefattar små
former, som ingå i salt- eller
söt-vattensplankton och utgöra en
viktig föda för fiskar och valar. Hit
höra även vissa parasiter, t. ex.
fisklöss.
Loppor, Aphanip’tera, Siphonap’tera,
Sucto’ria, 2—4x/2 mm långa,
ving-lösa, blodsugande insekter med
stickande och sugande mundelar,
parasiterande på däggdjur och fåglar. L.
ha fullständig förvandling.
Larvstadiet tillbringas i smutsiga
skryms-len, t. ex. i golvspringor. 500 arter
äro kända, 20 i Sverige. — L. kunna
bli farliga smittospridare (pest),
1764 B, 2195.
Lorca [lår’ka], stad i s.ö. Spanien, s.v.
om Murcia. 70 998 inv. 1950.
Handelscentrum. Industri. I grannskapet
silver-, bly- och svavelgruvor samt
en av Europas största
dammanläggningar för konstbevattning. Gamla
moriska kvarter och byggnader,
3188 B, 3189.
Lorca, FederPgo Garci’a, se Garcia
Lorca.
Lord [låd], (eng., av forneng. hlaford,
brödvaktare, brödherre), herre,
Herren. Användes som tilltalsord om
Gud, konungen, högadliga personer
samt vissa högre ämbetsmän i
England och Irland. — House of Lords,
överhuset i det engelska
parlamentet. — Lord Chancellor [tja’nsala(r)],
Englands justitieminister och högste
domare, vilken även är talman och
medlem i överhuset. — Lord
President, ordförande i Privy Council. —
First Lord of the Treasury [föst låd
av 6a tre’sjari], »förste
skattkam-marlord», den brittiske
premiärministerns officiella titel. — First Lord
of the Admiralty [äd’maralti],
brit
4531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
