Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Metylorange ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METYLORANGE
MSCKSEWICZ, ADAM
Metylorange eller helianti’n, organiskt
färgämne, indikator. Rött i sur
lösning, orangegult i alkalisk.
Metylrött, organiskt färgämne, använt
såsom indikator. Rött i sur lösning
och gult i alkalisk.
Metylviolett’, färgämne, använt bl. a.
i anilinpennor.
Metz, huvudstad i departementet
Mo-selle, n.ö. Frankrike, Lothringen,
vid Moselle. 85 701 inv. 1954. Viktig
järnvägsknut och flodhamn, centrum
för omgivande betydande
järnindustri. Medeltida katedral och
stadsmur. Har ända från romartiden
varit befäst. Utbyggdes på 1930-talet
till en hörnsten i Maginotlinjen.
Tillhörde Tyskland 1871—1918, —
1143 K.
Meum, se Björnkloört.
Meunière [mönjä’r], å la M„ fr.,
matterm, tillredningssätt av fisk, som
vändes i mjöl, steks, serveras med
persilja, citronskivor och brynt smör.
Meunier [mönje’], Constantin (1831—
1905), belgisk bildhuggare och
målare. Behandlade med starkt socialt
patos motiv ur de belgiska
fabriks-och gruvarbetarnas liv i en
impressionistisk men samtidigt
monumental form, 376 B.
Meurthe-et-Moselle [ mört-e-måsäl’ ],
departement i n.ö. Frankrike,
Lothringen. 5 280 km2, 607 022 inv. 1954.
Huvudstad Nancy.
Mexikanska golfen eller bukten,
At-lantvik mellan Mexico och Florida.
Ca 1 560 000 km2, största djup 3 787
m. Har givit Golfströmmen dess
namn, 2490 K.
Mex’iko. 1. Sp. Mej’ico eller Mex’ico
[me’chikå], officiellt Estados Unidos
Mexicanos, förbundsrepublik i s.
Nordamerika. 1 969 367 km2, 26 922 217
inv. 1953, till övervägande delen
mestiser (57 %) och indianer (27 %),
och till största delen romerska
katoliker. President Miguel Alemån
Valdés (vald för sjuårsperioden 1946
—52), 2304 B, 2490 K. — 2. Officiellt
Mex’ico, enligt amerikanskt
språkbruk ofta Mexico City, huvudstad i
M. 1, belägen i södra delen av
mexikanska höglandet. 2 233 914 inv.
1950. På samma plats som
aztekernas forna huvudstad Tenochtitla’n.
Stor renässanskatedral (1573—1667).
Kulturcentrum med universitet,
teknisk högskola, museer m. m.
Omfattande industri, bl. a. textilfabriker.
Livlig handel, 2305 B. — 3. Stat i
mellersta M. 1. 21 400 km2, 1 390 018
inv. 1950. Huvudstad Toluca.
Meyer [majar], Conrad Ferdinand (1825
—1898), schweizisk författare. Genom
sina historiska noveller och framför
allt genom sin geniala centrallyrik
framstår han — vid sidan av
Gott-fried Keller — som det tyskspråkiga
Schweiz’ främste diktare, 3569 B.
Meyerbeer [maj’arber], Giacomo,
egentligen Jacob Liebmann Beer (1791—
1864), tysk tonsättare. Var från
början pianist men blev senare en av
den franska »stora operans»
förnämsta representanter. Bland hans
operor märkas Robert (1831),
Hugenot-terna (1836), Profeten (1849) med
dess kända kröningsmarsch samt
Afrikanskan (1865).
Meyerhof [maj’arhåf], Otto (f. 1884),
tysk-judisk fysiolog. Erhöll 1922
halva nobelpriset i medicin för sin
upptäckt av sambandet mellan
syreförbrukningen och
mjölksyreomsätt-ningen i musklerna.
Meyers konversationslexikon, berömt
tyskt uppslagsverk, vars första
upplaga utgavs 1840—55 av förläggaren
Joseph Meyer. 8 uppl. började utges
1936.
Meyrink [maj’ringk], Gustav (1868—
1932), tysk-österrikisk författare av
judisk börd. Mest känd genom
ghet-toromanen Golem (1915, sv. ö. 1916).
1. Meytens [mäi’tans] eller Mijtens,
Martin d. ä. (1648—1736), holländsk
porträttmålare, verksam i Stockholm
från 1677, där han jämte Ehrenstrahl
blev barocktidens främste porträttör.
Utförde bl. a. ett bekant porträtt av
Olof Rudbeck (1696) i Uppsala
universitet.
2. Meytens [mäi’tans] eller Mijtens,
Martin d. y. (kallade sig van M.),
(1695—1770), son till Martin M. d. ä.,
porträttmålare. Vistades mycket på
resor och var under senare delen av
sitt liv verksam i Wien, där han 1759
blev konstakademins direktör.
Mezzani’n (ital., halvvåning), låg
mel-lanvåning, vanligen placerad över
bottenvåningen, särskilt i äldre
palatsarkitektur.
Mezza voce [mäd’sa våtje], italiensk
musikterm: halvröst, dvs. med halv
styrka.
Mezzo [mäd’så], ital., medel-, halv-.
Förekommer i sammansättningar, se
nedan.
Mezzoforte [mädsåfår’te], förkortas mf,
italiensk musikterm: halvstarkt.
Mezzopiano [mädså-], förkortas mp,
italiensk musikterm: tämligen svagt.
Mezzosopra’n, sångstämma mellan
sopran och alt, dvs. medelhög
kvinno-eller gossröst.
Mezzotint [mädsåtintt] (ital. mezzo
tinto, mellanfärg), konstgrafisk
metod enligt djuptrycksförfarandet.
Bilden åstadkommes genom
skrap-ning med kniv i en kornig
kopparplåt. Metoden framkom under
senare hälften av 1600-talet, 1417 B.
mf, förkortning för mezzofor’te.
M. F. F. (MFF), se Malmö
Fotbollförening.
M. f. p., på recept förkortning för
mis’ce fi’at puTvis, lat., blanda till
pulver.
Mg, kemiskt tecken för magnesium,
mg, förkortning för milligram.
MGB, förkortning för Minissterstvo
Gosldarstvennoj Besopasnosti,
ryska ministeriet för statens säkerhet,
som under tiden 1946—53 hade
överinseendet över den hemliga polisen.
Se vidare MVD och NKVD.
Mgr., förkortning för monseigneur.
M. H. F., förkortning för
Motorförarnas helnykterhetsförbund.
M. h. p. p., förkortning för med hand
på pennan, användes då någon icke
skrivkunnig eller svårt sjuk är
oförmögen skriva sitt namn.
Miami [majäm’i], stad i s.ö. USA, på
Floridas s.ö. kust. 249 276 inv. 1950.
Mondän vinterbadort i subtropiskt
klimat med kokospalmer. Viktig
trafikflygknut, 2490 K.
Mich., förkortning för Michigan, USA.
1. Michaelis [mikae’lis]. Sophus (1865
—1932), dansk författare och
konstkritiker. Har utgivit diktsamlingar,
romaner, bl. a. Den evige Sövn
(1912), och skådespel samt översatt
Goethes Faust.
2. Michaelis, Karin (1872—1950), 1895
—1911 gift med Sophus M., dansk
författarinna, har i flera romaner
skildrat kvinnoproblem, bl. a. i Den
farliga åldern (1910, sv. ö. 1911).
Michaux [misjå’], Henri (f. 1899),
fransk författare, ger i sina dikter
och fantasifulla resebilder uttryck
åt ett djupt originellt skämtlynne
som ställer allt det vedertagna på
huvudet. Till svenska har översatts
En barbar i Asien (1948).
Michel [-själ’], Georges (1763—1843),
fransk målare. Utförde landskap från
Paris’ utkanter, påverkade av
holländsk 1600-talskonst, vilka förebåda
Barbizonskolan.
Michelangelo Buonarroti
[mikelan’-djelå boånaråt’i], (1475—1564),
italiensk arkitekt, målare och skulptör,
den italienska högrenässansens
väldigaste gestalt. Hans verk fingo
största betydelse för den följande
utvecklingen mot manierism och
barock. Som arkitekt var han
verksam vid Peterskyrkan och
Capito-liumplatsens ordnande. Hans största
verk som målare är
frescoutsmyck-ningen av Sixtinska kapellet i Rom,
taket (1508—12) och ena kortväggen
med Yttersta domen (1536—41).
Bland hans skulpturverk märkas
Pietå, David, Moses, Medicigravarna,
Kristi gravläggning m. fl., 552 B,
1483 B, 1820, 2308 B, 2258 B, 3391 B,
pl. vid art. Målarkonst.
Michelet [misjlä’], Jules (1798—1874),
fransk historiker. 1838 lärare vid
Collège de France. Skrev i liberal
demokratisk anda och med lyrisk
inlevelse bl. a. Histoire de France
och Histoire de la Révolution.
Michelin [misjlän»’], André (1853—
1931), fransk industriman, uppfann
jämte brodern Édouard M. den
av-tagbara pneumatiska typ av
cykel-och bilringar, som numera användes.
Michelozzo [mikelåt’så] di
Bartolo-meo (1396—1472), italiensk arkitekt
och bildhuggare, verksam i Florens,
en av den italienska
ungrenässansens främsta arkitekter. Hans
huvudverk är Palazzo Medici-Riccardi
i Florens (1444—52).
Michelsen [mik-], Christian (1857—
1925), skeppsredare och norsk
statsman. Var Norges ledande politiska
gestalt under unionskrisen och ledde
som statsminister underhandlingarna
i Karlstad. M. avgick 1907 och
spelade sedan föga roll i politiken,
2519.
Michelson [mai’kalsan], Albert (1852—
1931), amerikansk fysiker,
nobelpristagare i fysik 1907. M. är
särskilt bekant för sina konstruktioner
av optiska instrument med
utomordentlig precision (bl. a. spektroskop
samt interferometrar) och för sina
noggranna bestämningar av ljusets
hastighet. Ett resultat av dessa
mätningar var att någon etervind ej
existerar, sålunda ej heller någon
världseter, 1262, 2186.
Michigan [misj’igan], stat i n.ö. USA,
mellan Michigan-, Övre- och
Huron-sj öarna. 148 912 km2, 6 851 000 inv.
1953. Huvudstad Lansing. Upptogs år
1837 som delstat i unionen, 1321 K.
Michigan City [misj’igan sit’i], stad i
Indiana, mellersta USA, vid
Michi-gansjön. 28 395 inv. 1950.
Tillverkning av järnvägsvagnar, cyklar
m. m.
Michigansjön, en av de stora sjöarna
i Nordamerika, belägen helt inom
USA. 177 m ö. h., 58 140 km2, 265 m
djup. Förbindes med Huronsjön
genom Mackinacsundet, 1321 K.
Michon [misjå11»’], Jean Hippolyte
(1806—81), fransk präst och
publicist, mest känd som grundare av
den vetenskapliga grafologin. M.
publicerade åtskilliga skrifter om
handstilstolkning och grundade
tidskriften La Graphologie (1871).
Mickel. 1. öknamn på räven, Mickel
räv. — 2. Beteckning på det tyska
folket, der deutsche M., framställt
som en klumpig bonddräng.
Mickiewicz [mitskje’vitj], Adam (1798
—1855), Polens nationalskald. Som
polsk patriot förföljdes han av
ryska regeringen och vistades från 1829
i utlandet. Under Krimkriget reste
han till Balkan för att organisera
ryssfientliga rörelser men
insjuknade i kolera och avled. — Bland hans
många diktverk märkes i synnerhet
4584
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
