Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Minnesota ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNESOTA –––––––––––––-
tehandel. Bildar med tvillingstaden
Saint Paul en av USA:s största
svenskstäder, 1321 K.
Minnesota, stat i n. USA, v om övre
sjön. 209 477 km2, 3 052 000 inv. 1953.
Upptogs som delstat i unionen 1858.
Huvuastad Saint Paul, 1321 K, 3607.
Minnesspår, se Engram.
Minn’esång (ty. Minne, kärlek), en
gren av den tyska medeltidslyriken,
motsvarande den franska
trubadur-och riddarsången och påverkad av
denna. Hade sin blomstringstid på
1100- och 1200-talen. Berömda
minnesångare voro Walther von der
Vogelweide, Wolfram von
Eschen-bacn, Hartmann von Aue och
Gott-fried von Strassburg, 2379, 3566.
Mino, spanska namnet på Minho.
Minoisk kultur [-nå’-], förhistorisk
kultur på Kreta omkring
3000—omkring 1100 f. Kr., 765.
Min’or, lat., mindre, yngre. — Motsats:
ma’jor.
Minor’ca [-år’ka-], se Menorca.
Minorca [-år’ka], spansk hönsras,
smärt, svart, vit eller gul, med hos
hönan hängande kam, 992.
Minore [-å’re], ital., mindre, italiensk
musikterm: i moll. — Motsats:
mag-giore. ,
Minorennite’t, minderårighet.
Mino’res fra’tres (lat., ringare bröder)
eller minori’ter, annat namn för
medlemmar av Franciskanorden.
Minorite’t, mindretal, en till antalet
underlägsen grupp av en samling
individer.
Mi’nos, sagokung på Kreta. Enligt den
grekiska myten efter sin död en av
de tre domare, som i underjorden
dömde över de avlidna, 766, 1426.
Minot [mai’nat], George Richards (f.
1885), nordamerikansk läkare.
Upptäckte 1926 jämte W. Murphy
leversubstansens betydelse för botande
av perniciös anemi, delade med
honom 1934 års nobelpris i medicin,
416.
Minotau’ros, i den grekiska mytologin
ett vidunder med människokropp
och tjurhuvud. Hölls inspärrad av
konung Minos i labyrinten i
Knossos och skulle årligen utfodras med
sju jungfrur och sju ynglingar. M.
dödades slutligen av Theseus, 767.
Minröjning, olika sätt att lokalisera
och undanröja minor. Lokalisering
av minor sker med utkikar,
röj-dykare och olika sökapparater.
Undanröjande av minor sker främst
genom minsvepning samt även
genom desarmering, sprängning och
beskjutning.
Minsk, huvudstad i Vitryssland,
Sovjetunionen, vid järnvägslinjen
Moskva-Warszawa. 239 000
invånare. Universitet. Metall- och
träindustri. Vid M. förintade tyskarna
betydande ryska truppmassor i ett
stort omfattningsslag i juli 1941,
— 3157 K, 3161 B.
Minsta-kvadratmetoden, statistisk
metod vid vilken man ur en stor
mängd avläsningar (av samma
storhet) utröner det sannolika
medelvärdet genom antagandet att
summan av avvikelsernas kvadrater
skall vara ett minimum. I regel
leder denna överläggning till att det
aritmetiska medelvärdet är det mest
sannolika. Samtidigt erhålles som
biprodukt av räkningen ett korrekt
mått på sannolika medelfelet.
Minsta medlets lag, den
nationalekonomiska principen att uppnå ett
visst resultat med minsta möjliga
ansträngning eller kostnad.
Minstyrman, underofficersgrad vid
flottan.
Minsvepare, fartyg som arbetar med
minsvepning, 1025 B.
Minsvepning, det att undanröja minor
med minsvep, dels mekaniska svep,
dels avståndssvep. De förra utgöras
huvudsakligen av särskilt
konstruerade wirar, de senare bestå av
material mot avståndsminor
(tryckminor, magnetiska och akustiska
minor samt kombinationer av
dessa). Dessutom finnas
skyddsanordningar mot förankrade minor
(skyddssvep) och mot
avståndsminor (magnetminskydd), 1024, 2263.
Minuend’, vid subtraktion det tal som
skall minskas med ett annat tal,
subtrahenden. I exemplet 5 — 4 = 1
är 5 minuend.
Mi’nus (lat., min’us, mindre),
minskning, avdrag; brist, underskott. Jfr
Minustecken.
Minusi’nsk [-o-], stad i Sibirien,
Sovjetunionen, vid övre Jenisej. Ca
30 000 inv. Stenkolsfyndigheter. I
omgivningen ha märkliga fynd
gjorts av en blomstrande
brons-ålderskultur.
Minus’kel (lat. minus’culus, något
mindre). Alfabetets små bokstäver
benämnes minuskler till skillnad
från de stora, majuskler. De
typografiska benämningarna är gemena
resp, versaler, 432 B.
Minus’kel, i boktryck detsamma som
gemen, dvs. liten bokstav, 472.
Mi’nustecken (—), matematiskt
tecken, först använt 1489, betecknar i
aritmetiken subtraktion, i algebran
som förtecken negativ term, dvs. ett
tal eller en storhet som är mindre
än noll.
Minu’t (lat. minu’tus, liten),
förkortas min., sextiondedelen av en
timme. Som vinkelmått:
sextiondedelen av en grad. Skrives ’. —
Distansminut, en nautisk mil.
Minu’thandel, detsamma som
detaljhandel.
Minutiö’s, noggrann, omsorgsfull,
petig.
Minu’tvolym, den blodmängd, som
under en minut utpumpas ur hjärtat,
mellan 4 och 5 liter hos friska
människor i vila, 1633.
Minö’r, militär, utbildad i
spräng-ämnesteknik för kustartilleriets
eller flottans mintjänst.
Mioce’n, näst yngsta underavdelningen
av tertiärperioden.
Mios [-å’s], pupillförträngning. —
Mio’tica, pupillsammandragande
medel.
Miquelon [mikalång’], fransk ö s. om
New Foundland. 200 km2, 609 inv.
1951. Fiskehamn. Se även
Saint-Pierre, 1161, 2490 K.
Mir, ryskt namn på bykommunen,
särskilt före 1918.
Mirabeau [mirabå’], Gabriel Honoré
de Riquetti (1749—91), markis de
M., fransk statsman, deputerad i
nationalförsamlingen 1789 och en av
dess mest vältaliga och
inflytelserika män. M. bidrog avgörande till
tredje ståndets seger och verkade
för ett demokratiskt konungadöme
efter engelskt mönster men avled,
innan hans planer tagit fast form,
1154.
Mira’bile dic’tu, lat., underbart att
säga, underligt nog.
Mira’bilis, växtsläkte med talrika
blommor i flocklika knippen och
ofta knölformigt uppsvällda rötter,
som verka kraftigt purgerande.
Flera arter odlas i trädgårdar. M.
Jala’pa har varit ett viktigt material
för bastardforskningen och
ärftlig-hetsläran.
Mira’kel (lat., mira’culum),
underverk. — Mirakulö’s, övernaturlig,
underlig.
Mirakelspel kallas de medeltida
dramer, som framställa scener ur
hel
–––- MISSGÄRNINGSBALKEN
gonens (främst Jungfru Marias) liv,
3414.
Mirat, eng. Meerut, stad i n. Indien,
n.ö. om Delhi. 233 183 inv. 1951.
Garnisonsstad. I M. utbröt
sepoys-upproret 1857.
Mir’banolja, annat namn för
nitro-bensen.
Mirbeau [mirbå’], Octave (1850—1917),
fransk författare, i romaner och
skådespel stridbar förkämpe för
social och artistisk radikalism.
Mir’jam, syster till Moses och Aron.
Miro [mirå’], Joan (f. 1893), spansk
målare. M., som sedan 1921 varit
verksam i Paris, är en av
surrealismens mest framträdande
konstnärer. Hans bisarra och fantastiska
konst präglas av ett abstrakt, starkt
teckenartat formspel som ger den
en lekfull och dekorativ verkan,
3187.
Mirza’, persisk titel, betecknar efter
namnet prins, före namnet endast
bildad eller välsituerad herre i
allmänhet.
Mirzojan, se Dzjambul.
Misantrop [-å’p] (grek. misei’n, hata,
och an’thropos, människa),
människofiende, människoföraktare. —
Misantropi’, människohat,
människoförakt. — Misantro’pisk,
människoföraktande, folkskygg.
Mi’schabel, alpgrupp i Wallisalperna,
s.v. Schweiz n. om Monte Rosa,
4 554 m ö. h.
Misch-masch, ty., blandning, röra.
Mise-en-plis [misanspli’], fr.,
vatten-ondulering.
Mise-en-scène [misanssä’n], fr.,
iscensättning av teaterpjäs.
Mise’no [-nå], Ca’po M., udde nära
Neapel, v. mellersta Italien, med
ruiner efter den antika
örlogsham-nen Mise’num.
Misera’bel (lat. misera’ri, beklaga),
eländig, ömkansvärd, usel.
Misere’re, lat., förbarma dig, den 51 :a
psalmen i Psaltaren, så kallad efter
inledningsorden. Ingår i de stora
kyrkornas liturgi.
Misericord’ia (lat., medlidande),
benämning på den ofta med ornament
eller figurer utsmyckade kloss, som
är anbragt på undersidan av de
uppfällbara korstolarnas säten för
att vid långa mässor tjäna som stöd
för de stående prästerna.
Misio’nes [-å-], territorium i n.ö.
Argentina, på gränsen till Brasilien och
Paraguay. 29 801 km2, 290 613 inv.
1951. Huvudstad Posadas. Har sitt
namn efter av jesuiter i början av
1600-talet anlagda missionsstationer.
I M. finns en svensk koloni, 137 B.
Miskolcz [misj’kålts], stad i n.ö.
Ungern, 103 724 inv. 1949. Centrum för
vinhandel. Porslins- och
lervaruin-dustri.
Misofobi’, tvivelsjuka.
Misoga’m (grek.), äktenskapshatare.
— Misogami’, äktenskapshat.
Misogy’n (grek.), kvinnohatare. —
Misogyni’, kvinnohat.
Mispel, Mes’pilus germa’nica, art av
släktet Mespilus, inhemsk i
Orienten, odlas för sina ätliga frukter.
Miss, eng., fröken, titel för ogift
kvinna, som ej är lady. Äldsta dottern i
en familj tilltalas med M. och
efternamn, övriga döttrar M. och
förnamn.
Miss., förkortning för Mississippi, USA.
MissaTe (lat., missa, mässa), liturgisk
handbok i romersk-katolska kyrkan,
innehållande ritual för mässan samt
föreskrivna bibeltexter. En
motsvarighet fanns i Svenska kyrkan till
1942, då den ersattes med mässbok.
Missfall, se Abort, 3.
Missfirmelse, ärekränkning.
Missgämingsbalken, en av balkarna i
4589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
