Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mjöberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MJÖBERG, JOSUA
MOBERG, CARL-ALLAN
ningsresande, fil. dr. Verkade 1919—
21 som chef för zoologiska
undersökningar vid Deli på Sumatra och var
1922—24 direktör för Sarawakmuseet
på Borneo. Har utgivit många
populärvetenskapliga arbeten, t. ex. Bland
vilda djur och folk i Australien
(1915).
2. Mjöberg, Josua (f. 11/9 1876),
skolman, rektor vid Lunds högre
allmänna läroverk 1918—42. Har
utgivit läro- och läseböcker i
modersmålet, bl. a. Svensk
litteraturhistoria för den högre undervisningen
(1927, 8:e uppl. 1946).
Mjöbäck, församling i Högvads
kommun i s. Västergötland, Älvsborgs
län, 851 inv. 1954.
Mjöd, jäst dryck av honung och
vatten, våra förfäders älsklingsdryck.
Mjöl, malda sädeskärnor eller andra
stärkelserika frukter eller frön,
främst från växter tillhörande
grässläktet. Om de mera svårsmälta
delarna, skaldelarna, avskiljas kallas
M. siktat, i annat fall sammalet. Det
senare innehåller även en del av
kornets vitaminrika skaldelar, kliet,
522.
Mjölbagge, Teneb’rio moli’tor,
svart-brun skalbaggsart, 15 mm lång,
förekommer liksom larven, vanligen
kallad mjölmask, i kvarnar,
bagerier, mjölbingar o. dyl.
Mjölby, stad i v. Östergötland, vid
Svartån. 9 559 inv. 1954. Blev stad
1920. Samrealskola. Kvarnar,
mekanisk verkstad, snickeri- och
möbelfabriker. Järnvägsknut. 1952
inkorporerades Högby med Mjölby, 3880
K, 3881 B.
Mjöldagg, Erysi’phe, släkte av
spor-säcksvamparna, parasitsvampar som
leva på blomväxter. Hit hör
krus-bärsmjöldagg, E. Mors u’vae, 2619.
Mjöldryga, vilstadium av Cla’viceps
purpur’ea, särskilt på råg
förekommande parasit bland
sporsäcksvam-parna. Uppträder i blomställningen
som stora, hårda, utvändigt bruna,
inuti vita kroppar. Förorsakar
skör-deminskning. Angående dess
giftverkan, se Ergotism.
Mjölk, den av vissa körtlar hos
däggdjurens honor avsöndrade vätska,
som tjänar till föda åt de späda
ungarna. Ett av våra viktigaste
födoämnen, 2323 B, 3116.
Mjölkdroppen, tidigare anstalt för
tilllagning av lämpliga
mjölkblandningar för spädbarn med ingen eller
otillräcklig bröstuppfödning. Har nu
uppgått i Barnavårdscentralen, se
d. o.
Mjölke. 1. Växtart, se Kropp. — 2.
Testiklarna och sädesvätskan hos
fiskarna.
Mjölkfeber, äldre, oegentlig
benämning på kalvningsfeber, uppkommen
av föreställningen att febern
uppstod i och med att mjölka
vsöndringen upphörde.
Mjölkglas eller benglas,
ogenomskinligt glas, erhållet genom tillsats av
vissa ämnen, såsom benaska,
kalciumfosfat, tennoxid, vilka bilda en
ljusspridande fällning i glaset.
Mjölkhälta, skelettsjukdom hos
nötkreatur, orsakad av brist på
fosfor. Höftleden blir sårig i ledytan.
Vanligast hos högmjölkande kor
under betesgången i besättningar
med god vinterutfodring, men
dåliga, fosforhaltiga beten.
Mjölkkontroll, åtgärder för kontroll
av mjölk med avseende på fetthalt,
bakteriehalt m. m.
Mjölkproduktion sker i Sverige
huvudsakligen med hjälp av kor, dock
i någon mån även med hjälp av
getter. Mjölkproduktionen i Sverige
representerade 1954 ett värde av 1,6
miljard kr., vilket motsvarar ca 40
å 45 % av jordbrukets hela
produktionsvärde, 2324 B.
Mjölkreglering, sammanfattande
benämning på statliga ingripanden för
att reglera prisbildningen på mjölk
och mjölkprodukter i Sverige.
Mjölksaft, tjockflytande, vit, gul eller
röd vätska i vävnaderna hos törel-,
mullbärs- och maskrosväxter m. fl.
Om M:s betydelse för växten råder
oklarhet. M. stelnar i luften. En del
växters M. lämnar kautschuk,
gutta-perka och opium.
Mjölkskorv, spädbamsexem, av
allergiskt ursprung eller förorsakat av
dieten, 298.
Mjölksocker, lakto’s, ett animaliskt
socker, som förekommer i mjölk
och i orent tillstånd utgör
huvudbeståndsdelen i mesost. Ur kemisk
synpunkt ett sammansatt kolhydrat
(di-sackarid), uppbyggt av de enkla
sockerarterna glykos och galaktos,
3142.
Mjölkstockning, vid bristande tömning
av ett mjölkproducerande bröst
inträdande stockning av mjölken.
Åtföljes av spänning i brösten.
Mjölksyra, oxipropionsyra, en
kar-boxylsyra, som förekommer i två
isomera former, vanlig mjölksyra
och köttmjölksyra. Den
förstnämnda bildas vid mjölks surnande.
Köttmjölksyra uppkommer ur glykos
i musklerna vid dessas arbete.
Salter av M. kallas laktat.
Mjölktistel, Son’chus olera’ceus,
familjen korgväxter, har mjuka, oftast
parflikiga och föga taggiga blad,
blekgula blommor med grönbruna
märken och blomkorgar av ca 2 cm
bredd. Allmän på odlad mark. —
Underarten, S. as’per, svintistel, har
styva, vanligen hela blad med tätt
taggiga kanter.
Mjölkträdet, se Koträdet.
Mjölktänder, de första tänderna hos
däggdjuren, vilka under
uppväxttiden utbytas mot nya, permanenta
tänder. Bestå hos människan av två
framtänder, en hörntand och två
kindtänder i varje käkhalva, 3573.
Mjölmask, glänsande gul, cylindrisk,
hårdskalig larv av mjölbagge.
Användes som föda åt insektätande
burfåglar.
Mjölner, se Mjolner, 2504.
Mjölon, Aretostap’hylus U’va ur’si,
mattlikt utbredd buske av familjen
ljungväxter, med vita blommor,
mjölig frukt och övervintrande blad.
Allmän på skogsbackar och
fjällhedar.
Mjörn, sjö i v. Västergötland,
genom-fluten av Säveån. 58 m ö. h., 61 km2,
48 m djup. Alingsås ligger ö. om
sjön, 3773 K.
Mjö’sa, Mjösen, Norges största insjö, i
östlandet. 124 m ö. h., 360 km2, 443
m djup. Den 99 km långa, smala
fjordsjön mottar i n.
Gudbrandslå-gen och avrinner i s. genom Vorma
till Glömma. Livlig ångbåtstrafik
mellan städerna Lillehammer,
Gjö-vik, Hamar och Eidsvoll, 2515 K.
Mjösvand, Mösvatn, sjö i Telemarken,
s. Norge, avrinner genom Måne till
Tinnsjö. 914 m ö. h., 53 km2, 45 m
djup. Uppdämd till vattenreservoar
för Rjukans kraftstationer.
M. K., förkortning för medicine
kandidat.
mks-systemet,
meter-kilogram-sekund-systemet, ett praktiskt måttsystem
uppbyggt i analogi med
cgs-syste-met, först föreslaget av italienaren
Giorgi (därför även kallat
Giorgi-systemet). I detta system är metern
enhet för längd, kilogrammet för
massa (ej för kraft) och sekunden
för tid. Kraftenheten är 1 newton,
som motsvarar 1 kp dividerat med
9.80665, dvs. är drygt 1
hektogram-kraft. — Genom M. erhålles ett med
de elektriska enheterna samstämt
system, enär 1 watt = 1
newton-meter per sekund. —
mksa-syste-met, dets. som mks-systemet, dock
med den preciseringen att ampere
inkluderas bland grundenheterna,
2410.
M. L., förkortning för medicine
licentiat.
Mlle, förkortning för mademoiselle.
mm, mm2, mm3 förkortning för
millimeter, kvadratmillimeter respektive
kubikmillimeter.
M. M., förkortning för messieurs.
M. M., i noter förkortning för
Mäl-zels metronom. Se Metronom.
Mme, förkortning för madame. —
Mmes, förkortning för mesdames.
Mn, kemiskt tecken för mangan.
Mne’me, grek., minne.
Mnemometer, apparat för prövning av
minnet. En vanlig sådan är
Ransch-burgs minnesapparat, som består av
en skiva vilken ryckvis exponerar
minnesmaterialet genom en öppning
i det lock som täcker apparaten.
Mnemosyn’e, minnets gudinna i den
grekiska gudasagan. Genom Zeus
mor till de nio sånggudinnorna.
Mnemotekni’k eller mnemoni’k,
konsten att inprägla något i minnet, i
regel med hjälp av speciella
minnesregler. Mnemotekniska system
ha utarbetats av bl. a. fransmannen
Loisette, dansken Reventlow och
tysken Kästner, 2317.
MnesikTes, grekisk arkitekt, verksam
på 400-talet f. Kr., uppförde 437—31
Propyléerna vid Akr opolis i Aten,
30.
Mo. 1. Jordart, se Mosand. — 2.
Vanligen högt belägen, sandig och
gru-sig, torr slättmark, oftast bevuxen
med tall.
Mo. 1. Kommun i ö. Ångermanland,
Västernorrlands län, 1 724 inv. 1954.
— 2. Församling i Söderala kommun
i s.ö. Hälsingland, Gävleborgs län,
1719 inv. 1954, med Moheds
sanatorium. — 3. Församling i Bullarens
kommun i n. Göteborgs och Bohus
län, 624 inv. 1954. — 4. Församling
i Moholms kommun i n.
Västergötland, Skaraborgs län, 440 inv. 1954,
därav 335 i del av Moholms
mu-nicipalsamhälle. — 5. Församling i
Tössbo kommun i n. Dalsland,
Älvsborgs län, 522 inv. 1954. — 6.
Hamnplats i Hörnefors kommun,
Västerbottens län, vid Bottenhavet.
Sågverk med hyvleri.
MO, förkortning för
militieombuds-mannen.
Mo, kemiskt tecken för molybden.
Mo., förkortning för Missouri, USA.
Mo, Mo i Rana, stad i mellersta
Norge, Nordland fylke, vid
Ran-f jorden. 4 211 inv. 1950.
Järn-malmsexport, statligt järnverk.
Moabi’ter, med israeliterna besläktad
semitisk folkstam. Besegrades av
konung David men reste sig åter.
Kuvades senare av assyrer, babylonier
och araber.
Mo’afågeln, Dinor’nis max’imus, utdöd
jättestruts på Nya Zeeland, där den
möjligen levde kvar ännu på
1800-talet. Höjd över 3 m, 3290.
Moatjé (fr. moitié, hälft), partner,
medspelare; någons kavaljer eller
dam i dans eller vid matbord.
Mobb (eng. mob, förkortning för
mo’-bile vul’gus, lat., den obeständiga
hopen), pack, pöbel, folkhop.
Moberg, Carl-Allan (f. 5/6 1896),
musikhistoriker, 1947 professor i
Uppsala, specialist på medeltidsmusik.
Har bl. a. utgivit Kyrkomusikens
historia (1932), Tonkonstens
histo
4591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
