Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Monasterium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONASTER1UM
MONOMANI
ta ansågs ha överlåtit sin makt till
konungen. I Sverige äro
närbesläktade åsikter representerade av Erik
Sparre.
Monaster’ium, lat., kloster.
Monasti’r, turkiskt namn på Bitolj,
Jugoslavien.
Monazi’t, mineral av ceriumfosfat,
som även innehåller torium upp till
18 %. Har fått betydelse i viss mån
för framställning av torium.
Mon cher [månssjä’r], fr., min käre;
käre vän.
Mon Dieu [månsdjö’], fr., min Gud,
utrop.
Mondis’m, försök som under
1920-talet gjordes för att åstadkomma
samförstånd mellan arbetsgivare och
arbetare, uppkallat efter sir Alfred
Mond, sedermera lord Melchett.
Från England ha dessa strävanden
spritts till andra länder, även
Sverige. De ha dock därvid efter hand
fått en något annan inriktning,
varför även termen M. kommit ur bruk.
Jfr Företagsdemokrati och
Saltsjö-badsavtal.
Mondrian, Piet (1872—1944), holländsk
målare, huvudsakligen verksam i
Paris, neoplasticismens grundare.
M. arbetar i sitt måleri med enkla,
rena former i ett
horisontalt-vertikalt rätvinkligt system samt med
svart och vitt och de tre
primärfärgerna, gult, blått och rött som
enda färger. Han söker därmed nå
fram till en objektiv, absolut konst
av starkt spänningsfylld och
dynamisk kraft. M:s senare verk,
utförda i New York, har en rikare
rytmisk och koloristisk verkan.
Mondän (fr., mondain), levande med
i, utmärkande för stora världen,
societets-; modern, elegant.
Monegas’ker, invånarna i Monaco.
MoneTlmetall, legering av ca 28 %
koppar, 67 % nickel, 2,5 % järn,
1,5 % mangan och andra metaller.
Framställes vanligen direkt ur
kop-parnickelmalm. Är motståndskraftig
mot saltvatten och användes till
propellrar, ventiler o. dyl.
Monemvasi’a, ital. Malvasia, fr.
Mal-voisie, småstad på s.ö. Peloponnesos,
s. Grekland. Under medeltiden
stapelplats för handeln på Levanten.
Har givit namn åt vinsorten
Mal-voisie.
Monet [månä’], Claude (1840—1926),
fransk målare, impressionismens
egentlige grundläggare och dess mest
konsekvente tillämpare. Har främst
utfört landskap och stadsbilder, där
ljus- och atmosfärstudiet inta
huvudintresset och färgen placerats i
oblandade fläckar på duken. M.
upprepade ofta samma motiv i
olika belysningar och vid olika tider
på dagen, så t. ex. en serie från
katedralen i Rouen, 1176, 2341 B,
pl. vid art. Målarkonst.
Mone’ta, lat., mynt.
Mone’ta [må-], Ernesto Teodoro (1833
—1918), italiensk skriftställare och
fredsivrare, livligt verksam i
internationellt fredsarbete, fick 1907
tillsamman med L. Renault Nobels
fredspris.
Monetä’r, hörande till
penningväsendet.
Monferra’to, fordom självständigt
markgrevskap i n.v. Italien.
Mongo’ler. 1. Den mongoliska rasen,
förr kallad den gula rasen, en av
jordens huvudraser, kännetecknad
av gul hudfärg, svart, rakt hår, platt
ansikte med utstående kindknotor,
svartbruna, snett ställda ögon, korta
extremiteter. Utbredd i Asien,
Ostindiska öarna, europeiska
Sovjetunionen, Alaska och Grönland,
2339 B. — 2. Mongoliska folk,
hu
vudgrupp inom M. 1., omfattande
en nordlig avdelning, tungusfolk,
mansjurer, koreaner, egentliga
mongoler, och en sydlig, sydkineser,
annamiter, japaner. — 3. Egentliga
mongoler: östmongoler i Mongoliet
och Mansjuriet, kalmucker och
bur-jäter.
Mongoli’et, högslättsområde i det
inre av n.ö. Asien, mellan Egentliga
Kina, Östturkestan, Sibiren och
Mansjuriet. Indelas sedan gammalt
i yttre M. (se Mongoliska
folkrepubliken) och Inre M., s. om
Gobi-öknen. Inre M. tillhör nu åter Kina,
sedan 1947 som en autonom region
omfattande provinserna Ninghsia,
Suiyiian och Chahar, tillsammans
681 090 km2, 7 023 000 inv. 1952, —
170 K.
MongoTiska folkrepubliken, republik
i Centralasien, n. om Gobiöknen.
1 612 912 km2, ca 900 000 inv. 1936.
Huvudstad Ulan-Bator-Khota
(Ur-ga). Återstoden av Yttre Mongoliet,
sovjetrepubliken (Tannu-)Tuva
införlivades 1945 i RSFSR, den
Storryska sovjetrepubliken, 170 K.
Mongoliska rasen, se Mongoler 1.
Mongoliska språk, den ena grenen av
den altaiska språkstammen,
omfattande östmongoliska,
kalmuckis-ka, burjätiska osv., 3201.
Mongolis’m, en form av idioti åtföljd
av mongoliska förändringar i
ansiktsbildningen, t. ex. snedställda
ögon.
Mon’ika eller Monnica (332—38),
helgon. Var mor till kyrkofadern
Augustinus och hade stor del i hans
omvändelse. M. dyrkas som
personifikationen av det kristna
modersidealet.
Monis’m, en världsåskådning, som
anser tillvaron bilda en enhet.
Motsats: pluralism. Mera speciellt
beteckning för den naturalistiska
men religiöst färgade åskådning,
som under ledning av Haeckel m. fl.
(se d. o.) omkring sekelskiftet
sam-manslöt sig till »monistförbundet»,
944, 3196.
Monitor, åldrig typ av pansarbåt, som
ligger mycket lågt på vattnet.
Uppkallad efter John Ericssons
krigsfartyg, byggt 1862 för nordstaterna i
Nordamerikanska frihetskriget, 852 B.
Moniuszko [månjo’sjkå], Stanislaw
(1819—72), polsk tonsättare,
komponerade körverk, sånger m.m. och
nationaloperan Halka (1847).
Monk [mangk], George [1608—70),
hertig av Albemarle, engelsk krigare
och statsman. Kämpade först på
Cromwells sida, övergick sedan till
ro jalisterna och genomförde
restaurationen 1660.
Monke, Jasio’ne monta’na, familjen
klockväxter, 50 cm hög, upptill
bladlös ört med lansettlika blad och
blå blommor i toppställd, huvudlik
flock, l1/»—2V2 cm i diameter,
foder och krona djupt 5-delta med
trådsmala flikar. Ståndarknappar
hopvuxna. Tämligen allmän på
sandiga ställen.
Mon-khmerfolk, folkgrupp i Bortre
Indien, som talar ett austroasiatiskt
språk, under 700—1200-talen det
ledande kulturfolket på halvön; har
efterlämnat ståtliga
tempelbyggnader i Angkor, Kambodjas gamla
huvudstad. De viktigaste M. äro mon
i s. Burma, khmer i Kambodja,
khasi i s. Assam samt
moi-stammar-na i Mekongs ö. flodområde, 464.
Monmouth [mån’map], James Scott
(1649—85), hertig av M., engelsk
tronpretendent. Var son till Karl II
och Lucy Walters. Mycket populär
försökte han efter Jakob II :s tron-
bestigning rycka till sig kronan men
misslyckades och avrättades.
Monmouthshire [mån’mahsji3],
grevskap i s.v. England, mellan Severn
och Wales. 1 383 km2, 425 400 inv.
1954. Huvudstad Newport.
Mon’nica, se Monika.
Mono-, grek., en. Förstavelse i
sammansättningar, jfr nedan.
Monoapparat, automatiskt
registrerande apparat för analys av rökgaser,
användes bl. a. för kontroll av
för-bränningsekonomin genom
indikering av kolsyrehalten, ev. även av
koloxidhalten.
Monocotyledo’neae, se
Monokotyledo-ner.
MonodeVphia eller PlacentaTia, en
underklass av däggdjuren. Hit höra
alla däggdjur utom pungdjur och
kloakdjur, vilka bilda var sin
underklass. M. skilja sig från andra
däggdjur genom att de hava moderkaka
(placenta).
Monodi’ (grek., enstämmig sång),
solosång, med instrumentalt,
underordnat ackompanjemang. Uppstod
omkr. 1600 som reaktion mot
medeltidens körpolyfoni och fick särskild
betydelse för operans tillkomst. M.
överfördes även till vissa rent
instrumentala former, 2380.
Monoe’cia, klass i Linnés
sexualsystem. Sambyggare, han- och
honblommor på samma stånd.
Monofysitis’m (grek. fy’sis, natur),
riktning inom kyrkan under
300-och 400-talen, särskilt representerad
av Österns teologer, hävdade att
Kristus hade endast en natur, den
gudomliga. De bildade småningom
egna kyrkosamfund: abessinska,
armeniska, koptiska och syriska
kyrkorna.
Monogami’ (grek. ga’mos, äktenskap),
engifte. — Motsats: polygami.
Monografi’ (grek. graf’ein, skriva),
skrift, som mera uttömmande
behandlar ett enda ämne.
Monogram’ (grek. gram’ma, bokstav),
namnchiffer.
Monoik [-åi’k], sambyggare, växt som
bär han- och honblommor på samma
stånd. Se Monoe’cia.
Monok’el (lat. o’culus, öga), ögonglas
för endast ett öga.
Monokord’, resonanslåda med graderad
skala på locket, en sträng och ett
flyttbart stall. Användes för att
matematiskt bestämma
intervallerna, nyttjades redan under antiken
som primitivt musikinstrument.
Monokotyledo’ner, Monocotyledo’neae,
enhjärtbladiga växter. Tillsammans
med dikotyledonerna bilda M. de
gömfröiga fröväxterna
(angiosper-merna).
Monokro’m, monokroma’tisk,
enfärgad.
Monokroma’t, mikroskopobjektiv för
enfärgat ljus, vanligen tillverkat av
kvarts. Är sålunda ej korrigerat för
färgspridning.
Monokroma’tor, apparat som ur
blandat ljus genom en spalt avskiljer
enfärgat ljus medelst spektrai
uppdelning. Effektivare än färgfilter.
Monokulä’rt seende, seende med
endast ett öga.
Monolatri’ dyrkan av enbart en gud,
dock utan att för den skull
förneka andra gudars existens.
Monoli’t, byggnadsdel eller skulptur
utförd av ett enda stenblock.
Monolo’g (grek. log’os, ord, tal),
samtal med sig själv. — Inre M. är en
i moderna romaner ofta använd
metod att framställa de agerande
personernas lönnliga, mer eller mindre
medvetna själsrörelser.
Monomani’, hårdnackat ensidig
inställning.
4595
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
