Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Monte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONTE ROSA
MOON
sammansätta färdiga delar till ett
helt.
Mon’te Rosa [rå’sa], topp i
Västalper-na på gränsen mellan Schweiz och
Italien. 4 638 m ö. h. Näst Mont
Blanc Alpernas högsta berg, bestiget
första gången 1855. Meteorologiskt
observatorium på 4 561 m höjd, 60,
1013 B, 3955 K.
Monterrey, stad i n.ö. Mexico,
huvudstad i staten Nuevo Leon, 339 634
inv. 1950. Betydande industri, bl. a.
stora smältverk för silver, koppar
och bly, järnverk, textilindustri.
Turist- och kurort.
Montespan [mån8täspans’], Francoise
de Rochechouart (1641—1707),
mar-kisinna de M. Var älskarinna åt
Ludvig XIV och hade med honom åtta
barn, som alla legitimerades.
de Montesquieu [månsteskjö’], Charles
Louis de Secondat (1689—1755),
baron, fransk politisk tänkare och
författare. Efter att i Persiska brev
(1721, sv.ö. 1915) ha riktat kritik
mot franska missförhållanden och i
ett stort historiskt verk sökt
orsakerna till Roms storhet och fall
(1734) utgav han sitt huvudverk
L’esprit des lois (1748, sv. ö. i urval
Om lagarnas anda, 1943), som har
varit av största betydelse för
senare samhällsteoretiskt och politiskt
tänkande och genom den däri
ingående klimatläran även för den
litterära utvecklingen, 699, 2347 B.
Montessori [månteså’ri], Maria (1870
—1952), italiensk läkare och
pedagog, grundare av den s. k.
Montes-sorimetoden, en uppfostringsmetod,
som i hög grad bygger på barnets
självverksamhet, 2634.
Montever’di, Claudio (1567—1643),
italiensk tonsättare. M. var först
violinist men verkade sedan som
kapellmästare, först i Mantua och
sedan i Venedig. För operans
utveckling är han av grundläggande
betydelse genom sina djärva nydaningar
på detta fält, Orfeo (1607) m. fl.
Genom sitt utnyttjande av orkestern
och dess resurser verkar han som
en föregångare till långt senare
reformer inom konstformen. Skrev
även en stor samling värdefulla
madrigaler, 2380, 2579.
Montevide’o, huvudstad i republiken
Uruguay, s.ö. Sydamerika, på n.
stranden av La Pia tas mynningsvik.
784 000 inv. 1949. Anlagd 1726.
Uruguays huvudhamn och ekonomiska
och kulturella centrum. Export av
köttkonserver, ull, spannmål och
hudar m. m. Flyghamn. Universitet,
135 K, 3601 B.
Monte Viso [mån’te vi’så], bergstopp
i Alperna i Italien, nära franska
gränsen. 3 843 m ö. h. Floden Po
får sitt källflöde från M.
Montezu’ma (1466—1520), den siste
aztekkonungen i Mexico,
underkastade sig Cortez och hans spanjorer
1519 och dog följande år, 73, 1722.
Mont Genèvre [måns sjanä’vr], alppass
mellan Italien och Frankrike från
Rhones biflod Durance till Pos
biflod Dora Riparia (Briancon-Susa),
1 854 m ö. h. Gammal romersk
här-väg.
Montgolfier [månggålfje’], Joseph
Michel (1740—1810) och Jacques
Étienne (1745—99), franska
uppfinnare, mest kända såsom
konstruktörer av den första luftballongen år
1783, — 1033.
Montgomery [mantgam’ari], huvudstad
i Alabama, s.ö. USA, 106 525 inv.
1950, därav ungefär hälften negrer.
Bomullsindustri, järnvägsverkstäder.
Montgom’ery, Arthur (f. 2/9 1889),
nationalekonom och ekonomisk
historiker, professor i Åbo 1924—39, vid
Handelshögskolan i Stockholm sedan
1940. Bland hans arbeten märkas
Industrialismens genombrott i
Sverige (1931) och Svensk ekonomisk
historia (1913—1939 (1946, ny uppl.
1955).
Montgomery [mantgam’ari], sir
Bernhard Law, viscount of Alamein (f.
1887), engelsk fältmarskalk och en
av andra världskrigets populäraste
engelska militärer. Först
befälhavare för det sydöstra brittiska
militärdistriktet med främst utbildande av
commandotrupper blev M. chef för
8:e brittiska armén i Egypten, där
han vann segern vid El Alamein.
Ledde 1944—45 segerrikt de engelska
trupperna vid invasionen i
Frankrike. 1945—46 var M.
överbefälhavare för de engelska
ockupationstrupperna i Tyskland och är sedan
1951 vice
Atlantpaktsöverbefälhava-re i Europa, 3746.
Montgomeryshire [mantgam’arisjia],
grevskap i mellersta Wales, vid
Se-vern. 2 064 km2, 45 090 inv. 1954.
Huvudstad Welshpool.
de Montherlant [mån8tärlans’], Henry
(f. 1896), fransk författare, intar
med sin energiska stil, klassiska
bildningsideal och ursprungliga
personlighet en särställning i
samtidens litteratur. Har skrivit essäer
(Service inutile, 1935), romaner
Ungkarlarna (sv. ö. 1936), Les
jeunes filles, 4 delar (den första
sv. ö. Beundrarinnorna, 1938) och
dramer, av vilka Port Royal (1954)
utgör höjdpunkten, 1186.
Monthléry [månstleri’J, s. förstad till
Paris, med en av världens mest
kända automobiltävlingsbanor, 2363.
Montigny-sur-Loing [-[månstinji’-syr-loän8’],-] {+[månstinji’-syr-
loän8’],+} bekant ort i departementet
Seine-et-Marne, Frankrike, vid
Loing nära Fontainebleauskogen,
särskilt på 1870—80-talen besökt av
många konstnärer.
Montmartre [mån«martr’], högt belägen
stadsdel på högra stranden av Seine
i Paris. Nöjeskvarter. Förr
konstnärernas speciella hemvist, 2623 B.
Montmorency [månsmåranesi’], stad i
departementet Seine-et-Oise, n. om
Paris, 14 094 inv. 1954. Vid M.
ligger villan Eremitaget, där J. J.
Rousseau skrev Émile och La
nou-velle Héloise.
de Montmorency [månsmåranssi’1,
Anne (1493—1567), hertig, fransk
krigare och politiker, konnetabel av
Frankrike, en av katolikernas
ledare i religionskrigen.
Montoirepolitiken [mån«toa’r-],
benämning på den franska
samarbetspoli-tik med tyskarna, som inleddes vid
Pétains och Lavals möte med Hitler
i Montoire okt. 1940.
Montparnasse [mån8parnas’J, stadsdel
på vänstra stranden av Seine i
Paris, bekant konstnärskvarter och
nöjescentrum, 2620.
Mont Pelée [mån« palé], Montagne P.
[måttan j’], 1 350 m hög vulkan på
Martinique, franska Västindien. Vid
dess utbrott i maj 1902 förstördes
staden S:t Pierre och 40 000
personer omkommo, 1170, 3710.
Montpellier [må^pälje’], huvudstad i
departementet Hérault, södra
Frankrike, nära Medelhavet. 97 501 inv.
1954. Ett av Frankrikes förnämsta
universitet, grundat 1289, samt
berömt konstmuseum och botanisk
trädgård. Industri och livlig handel,
1143 K.
Montreal [måntriå’1], stad i ö. Canada,
på en ö vid Ottawaflodens
samman-flöde med S :t Lawrencefloden.
1 021 520 inv. 1951. Landets största
stad. Katolsk och protestantisk
katedral. Protestantiskt universitet.
Stor industri, kvarnar, sågverk,
ma
skin-, pappers- och tobaksfabriker.
Nordamerikas främsta
spannmåls-hamn, 579, 2490 K.
Montreuil [mån«tröj’], n. förstad till
Paris. 76 252 inv. 1954. Industri,
trädgårdsodling.
Montreux [månetrö’], kurort i s.v.
Schweiz, på n. stranden av
Genève-sjön. 15 200 inv. (1941), 2955 K.
Montreuxkonventionen [mån®trö’-],
internationellt avtal om
Dardaneller-na, som ingicks 1936 i Montreux
mellan bl. a. England, Turkiet,
Sovjetunionen och Grekland, varigenom
Turkiet fick full suveränitet över
Dardanellerna och rätt att befästa
dem. Sovjet sökte 1946 förmå
Turkiet till en revision av fördraget
men utan framgång, tack vare
västmaktstöd åt Turkiet.
Montrose [måntråo’s], James Graliam,
markis av M. (1612—50), skotsk
politiker, rojalisternas ledare i
Skottland, avrättad efter ett försök att
återge Karl II kronan.
Mont-S aint-Michel [måns-säns-misj äF],
fransk klippö och benediktinkloster,
grundat 966, i Saint-Malobukten, på
gränsen mellan Normandie och
Bretagne. Museum. Vallfartsort, 1149 B.
Montö’r (fr. monteur),
maskinuppsät-tare; arbetare som monterar
elektriska ledningar eller utför
rörarbeten inomhus.
Monument’ (lat. monumen’tum),
minnesmärke eller -byggnad. —
Monu-mentaT, storslagen, väldig.
Monumen’ta Germa’niae Histo’rica
(MGH), stor samling källskrifter
från Tysklands medeltid, som
började utkomma 1826 och blivit
förebildlig för ur kundsforskningen.
Monumen’tum ae’re peren’nius, lat.,
en minnesvård varaktigare än brons,
Horatius’ ord om sin diktning.
Monza [mån’tsa], stad i Lombardiet,
n. Italien, 15 km n.ö. om Milano.
73 114 inv. 1951. I domkyrkan i M.
förvaras den berömda järnkronan,
(se d.o.). Stor
automobiltävlings-bana.
Monza-banan, bana för bil- och
motorcykeltävlingar, belägen i staden
Monza, 16 km n. om Milano. M. är
Italiens mest kända autodrom och
innehåller dels en sluten bana på 4,5
km, dels en utvidgad bana, delvis
utanför autodromen, på 6,se km.
Flera av Italiens främsta
motortävlingar köras årligen här, 2363.
Mo och Domsjö ab, Örnsköldsvik,
grundat 1873 genom övertagande av
Mo-Domsjö sågverksbolag, som
etablerats av Carl Kempe (1799—1872).
M. äger sågverk och hyvleri vid
Domsjöverken och vid Mo
(Norrbyskär), cellulosafabriker och kemiska
fabriker i Domsjö, Hörnefors och
Husum. — Bolaget har i sig
upptagit Gideå & Husums ab, Sandviks
ångsågs ab, ab Moälvens träsliperi,
ab Berolprodukter, ab Nordsvenska
bruk samt Mo och Domsjö treetex
ab. Sistnämnda företag äger Sveriges
största fabrik för tillverkning av
träfiberplattor. Antal
industrianställ-da ca 4 300, — 3836.
Moody [mo’di], Dwight Lyman (1837—
99), nordamerikansk
väckelsepredikant, verkade även i Europa, 1987.
Moody, Helen (f. 1905), f. Wills,
amerikansk tennisspelerska, vann 1927—
38 åtta gånger damsingle i
Wimble-don (det mesta någon vunnit), vann
2 guldmedaljer i OS 1924 och stod 9
år som etta på världsranglistan.
Moon [mån], Mohn, est. Muhu [mo’ho],
estnisk ö n.ö. om ösel, skild från
fastlandet av ett 7 km brett sund,
nu förenad med Ösel genom en
väg-bank. 204 km2, ca 5 500 inv. Tidigare
delvis svensk befolkning.
8—509027 IX
4597
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
