Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mörarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖRARP ––––––––––––––-
rullföringsområdenas avskaffande
1941 äger M. icke mera rum. — M.
var förr även benämning på
inspektion i allmänhet av ett truppförband
(general-M., bröd-M.).
Mörarp, kommun i n.v. Skåne,
Malmöhus län, 3 852 inv. 1954, med
kyrka från 1100-talets slut. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning
av Frillestad, Hässlunda, Kropp,
Mörarp och Välluv.
Mörby, villastad i Stocksunds köping
vid Djursholmsbanan n. om
Stockholm på Mörby kronoegendoms jord,
upplåten med tomträtt. I M. ligger
Stockholms läns centrallasarett.
Mörbylånga. 1. Kommun på s.v. Öland,
Kalmar län, 4 248 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Hul-terstad, Kastlösa, Mörbylånga
köping, Mörbylånga landskommun,
Resmo, Stenåsa och Vickleby. — 2.
Förutvarande köping i M. 1, 702 inv.
1951. Hamn och lastageplats,
råsockerbruk. I trakten betydande
bet-odling. Jfr M. 1.
Möre, ett av de forna landskapen i
Småland, omfattande s. delen av
nuvarande Kalmar län (Norra och
Södra Möre härader), 3110, 3111 K.
Möre og Romsdals fylke omfattar
s.v. delen av nordanf jällska Norge
kring Romsdalen. 15 076 km2, 191 438
inv. 1950. Huvudstad Molde.
Mö’rike, Eduard (1804—75), tysk
författare. Hans lyrik utmärkes av fin
naturkänsla, behärskad sensibilitet
och musikalisk form. Skrev även
stämningsfulla noveller, bl. a.
Mo-zart på resa till Prag (1856, sv. ö.
1946), 3569.
Mörk, Jacob Henrik (1714—63),
romanförfattare, kyrkoherde.
Tillsammans med A. Törngren författade
han Adalrik och Göthilda (1742—
45), vår första tryckta roman, med
fornnordiskt motiv. Hans andra
roman, Thecla (1749—58), handlar om
de kristna på Neros tid.
Mörkläggning, släckning och
avskärmning av ljus för att försvåra ett
fientligt flygs orientering.
Mörkström, den svaga läckström som
går fram genom en fotocell även då
den icke belyses.
Mörkö, församling i Hölö kommun i
ö. Södermanland, Södermanlands
län, 959 inv. 1954; omfattar bl. a.
större delen av Mörkö (51 km2)
mellan Södertörn och övriga
Södermanland, där Hörningsholms gods är
beläget.
Mörlunda, kommun i ö Småland.
Kalmar län, 4 292 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Mörlunda
och Tveta.
Mörne, Arvid (1876—1946),
finlandssvensk författare. Hans säkra
stilkonst, rika naturkänsla, djupa
tänkande och starka patos gör honom
till en av vår tids mest betydande
nordiska lyriker. Bland hans
diktsamlingar märkas Skärgårdens vår
(1913), Offer och segrar (1918),
Under vintergatan (1934), Sånger i
världsskymning (1941). M. var också
verksam som prosaförfattare och
lyriköversättare, 966, 967 B.
1. Mörner, Carl Gustaf af Morlanda
(1658—1721), greve, fältmarskalk,
riksråd, president i Göta hovrätt.
Spelade en betydande roll under
Karl XII:s polska och ryska fälttåg.
2. Mörner, Carl af Tuna (1755—1821),
greve, ämbetsman och militär,
fältmarskalk, 1812—16 överståthållare i
Stockholm, 1816—18 riksståthållare
i Norge.
3. Mörner, Adolf Göran af Morlanda
(1773—1838), greve, politiker,
oppositionsman under Gustav IV Adolf,
en av ledarna vid 1809 års riksdag,
1815 statsråd, 1837
utrikesstatsmi-nister.
4. Mörner, Otto af Morlanda (1781—
1868), friherre, militär. Sändes 1810
som kurir till Napoleon för
tronföl-jarvalet men inledde på egen hand
underhandlingar med Bernadotte.
5. Mörner, Hjalmar (1794—1837),
greve, militär, målare och tecknare.
Utförde bl.a. folklivsbilder från Italien
och kulturhistoriskt intressanta
skildringar ur stockholmslivet, av vilka
flera utgåvos i litografi, bl. a.
Stockholmska scener (1830), 1944.
6. Mörner, Birger af Morlanda (1867
—1930), greve, författare, utgav
exotiska reseskildringar, dikter och
romaner samt memoarverket Ur mitt
irrande liv (1925).
7. Mörner, Marianne (f. 14/5 1895),
dotter till Birger M., sångerska,
sopran, hovsångerska 1928. Har både i
in- och utlandet gjort sig känd som
en stilsäker och kultiverad
romanssångerska. Numera verksam som
pedagog i Stockholm.
8. Mörner, Stellan (f. 3/2 1896), greve,
målare, tillhör Halmstadsgruppen.
Har utfört målningar i en
romantisk surrealistisk stil, dekorativa
arbeten i bl. a. Halmstads rådhus
(1938) samt teaterdekorationer, t. ex.
Trettondagsafton (1946), 3330, 3457.
Mörrum, kommun i s.v. Blekinge län,
4 220 inv. 1954, därav ca 1 300 i M :s
kyrkby vid Mörrumsån med
livsmedelsindustrier, laxfiske och -rö-
–––––––––- MÖSSPARTIET
kerier. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av Elleholm
och Mörrum.
Mörrumsån, flod i s. Småland och v.
Blekinge, från Åsnen till
Pukaviks-bukten av Östersjön, v. om
Karlshamn. Ovan Åsnen kallas den
Var-torpa- eller Helige å och
genomflyter örken. Helgasjön och Salen. 186
km lång, rik på vattenkraft.
Utbyggd vid Fridafors, Hemsjö och
Marieberg. Betydande laxfiske,
407, 3111 K.
Mörsare, kort artilleripjäs för kasteld.
Mörsarfartyg, se Bombfartyg.
Mörsil, kommun i mellersta Jämtland,
Jämtlands län, på gränsen till
fjällen. 2 687 inv. 1954. Sanatorium.
1945—50 anlagt vattenkraftverk i
Indalsälven. Fallhöjd 17 m, effekt
nära 55 000 hk. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Mattmar och Mörsil.
Mört, Leucis’cus rut’ilus, familjen
karpfiskar, längd högst 40 cm, har
buk- och analfenor röda,
regnbågs-hinna röd. Sötvattensfisk, som dock
förekommer i Kaspiska havet. Hela
Sverige utom fjälltrakterna, även
i östersjön. Lever av smådjur och
växtämnen. Föda åt abborre och
gädda. Agnfisk, 981.
Mörtsläktet, Leucis’cus, familjen
karpfiskar, ha kort rygg- och analfena
utan hård stråle. Se Id, Mört, Sarv,
Stäm.
Möss, undersläktet Mus av råttsläktet,
i Sverige företrätt av husmusen, M.
mus’culus, och två arter skogsmöss,
M. sylva’ticus och M. flavicolTis. De
båda sistnämnda likna varandra
mycket och skiljas huvudsakligen av sin
storlek (bortåt 20 respektive 26 cm,
svansen inräknad). Jfr Buskmus
och Hasselmus, 2912 B.
Mösseberg, platåberg i mellersta
Västergötland vid Falköping. 324 m ö.
h. Vattenkuranstalt sedan 1865 och
vintersanatorium, 3773 K, 3774.
Mösspartiet, Mössorna, svenskt
politiskt parti under 1700-talet, var till
en början ett öknamn på dem, som
understödde Arvid Horns politik,
medan motståndarna kallade sig
hattar. De äldre M:s parti upplöstes
under 1740-talet. M. framträdde
emellertid ånyo under 1760-talet
men i förändrad gestalt. Det uppbars
nu i allt högre grad av ståndens
antibyråkratiska element och hade
en särskilt stark förankring bland
de ofrälse. Utrikespolitiskt sökte M.
under båda perioderna sitt stöd hos
England och Ryssland, 1199, 1655,
3370.
4614
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
