Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Natura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURA NON FACIT SALTUS
NAVIGATIONSAKTEN
förskönande tolkningar eller
rädsla för att återge det fula. — Inom
litteraturen betecknar N. framför
allt den riktning som under
1800-talets senare del uppstod i
Frankrike med Zola som främste
representant.
Natu’ra non fac’it sal’tus, lat.,
»naturen gör inga språng», ett uttryck
för alltings gradvisa utveckling i
naturen.
Natu’raprestation, betalning genom
eget arbete eller egna produkter i
stället för genom kontanta
penningar.
Naturell, skaparlynne; sinnesart. —
Inom psykologin: vilje- och
känsloliv; disposition eller läggning, i
synnerhet beträffande temperament. —
Au naturell, i naturligt tillstånd.
Nature morte [naty’r mårt], (fr., död
natur), detsamma som stilleben.
Naturfilosofi, en filosofi som söker
fastställa den oss omgivande
världens yttersta väsen. Den antika
naturfilosofin hos Thales,
Anaximan-dros o. a. kan betraktas som
förelöpare till den moderna
naturvetenskapen. En idealistiskt betonad N.
finner man hos tyska romantiker
(såsom Hegel och Schelling).
Naturgas, ur jorden framströmmande
brännbara gaser, huvudsakligen
bestående av enkla kolväten, såsom
metan, etan, butan, propån och
hexan. Används — vanligen efter
utspädning med genom förbränning
alstrat kväve — som stadsgas. Även
för framställning av kimrök, och
för syntetisering till bensin. Vissa
amerikanska N.-fyndigheter
innehålla upp till 8 % helium, 1312.
Naturhistoriska riksmuseet vid
Frescati, n. om Stockholm, står under
Vetenskapsakademiens inseende.
Institutionen är indelad i sju
avdelningar, en botanisk, en
paleobota-nisk, en paleozoologisk, en
mineralogisk, en för ryggradsdjur, en för
insekter och en avdelning för
övriga ryggradslösa djur.
Avdelningarna förestås av professorer, av
vilka en är museets direktör. — De
skådesamlingar, som äro avsedda
för allmänheten, innehålla omkring
1 200 däggdjur, 9 000 fåglar, 1 100
fiskar jämte rikhaltiga samlingar av
lägre djur, fossila djur osv. De ej
utställda för vetenskapligt bruk
avsedda huvudsamlingarna äro
avsevärt större. Den nuvarande
byggnaden uppfördes 1907—15 efter
ritningar av A. Anderberg, 3817 B.
Naturkrafter, allmänt begrepp, som
närmast åsyftar de naturens
kraftverkningar i stort, som komma till
uttryck i vindarnas rörelse,
klimatiska förändringar, vattnets
strömning, luftelektriciteten,
jordbävningar osv.
Naturkunnighet, skolämne på
lågstadiet, omfattande astronomi, biologi,
fysik, geologi och kemi.
Naturlagar, reglerna för naturens
handlande. Logiken fordrar och
naturen bekräftar (åtminstone i stort),
att N. äro konstanta och kunna
uttryckas i en matematiskt enkel form
(t. ex. lagen om energins och
materiens oförstörbarhet).
Naturliga barn, äldre benämning för
barn utom äktenskap.
Naturlig förlossning, fri översättning
från den engelske läkaren Dick G.
Reads bok Childbirth without fear.
Metoden avser att upplysa och
instruera gravida kvinnor att
framförallt genom andnings- och
avslappningsövningar underlätta och
behärska förlossningen.
Natur och Kultur, bokförlag i
Stockholm, grundat av Johan Hansson
1922. Förlaget har utgivit framför
allt populärvetenskaplig litteratur.
Bland förlagsartiklarna märkas
serien Natur och Kultur, en
betydande konstlitteratur, tekniska
handböcker och skolböcker. Även
beträffande politisk litteratur har N.,
särskilt under krigsåren, gjort en
stor insats. Förlagets ägare
överförde 1947 rörelsen på Stiftelsen
Bokförlaget Natur och Kultur, som
leder företaget efter oförändrade
linjer. Fr.o.m. 1950 utdelar stiftelsen
årligen vetenskapliga stipendier till
stöd för yngre forskare.
Naturrätt, ett system av rättsliga
normer, vilket tänkes grundat i
människans natur och följaktligen
gällande oberoende av och överordnad
samhällets lagstiftning, 1332, 2922,
3218.
Naturskydd, verksamhet för
bevarande av orörd natur och ålderdomliga
former av kulturlandskapet, kan
gälla skydd både av hela områden
och enstaka föremål som märkliga
träd, flyttblock, djur- och
växtarter m. m. För främjande av N.
bildades 1909 Svenska
naturskyddsföreningen och samma år utfärdades
naturskyddslagen, nu ersatt av 1952
års naturskyddslag, 2444.
Naturtillgångar, beteckning på sådana
produktionsmedel, som icke äro
producerade av människor.
Naturtoner benämnas de toner som
på ett biåsinstrument kunna
frambringas utan hjälp av ventiler och
klaffar och endast äro beroende av
sättet för själva anblåsningen. Se
även övertoner.
Naturvetenskap, sammanfattande
benämning på de läroämnen, vilka
inom universitetens filosofiska
fakultet bilda den
matematisk-natur-vetenskapliga sektionen. Hit höra
astronomi, botanik, fysik, geografi,
kemi, matematik och zoologi. Dessa
ämnen äro i sin tur uppdelade i
olika grenar. Naturvetenskaperna
kallas stundom realämnen.
Nauen [nao’-], stad i delstaten
Bran-denburg, n. Tyskland, 35 km n.ö. om
Berlin. 13 106 inv. 1946. Stor
radiostation. Utsände tidigare (sedan
1917) dagligen tidssignaler till tjänst
för sjöfarten och vetenskapen,
vilka återutsändes i svensk radio.
Naum, församling i Ryda kommun i
mellersta Västergötland, Skaraborgs
län, 695 inv. 1954.
Naumann, Siegfried (f. 27/11 1919),
dirigent och tonsättare, verksam i
Örnsköldsvik och därefter i Gävle
till 1954, nu i Stockholm. Har
skrivit två symfonier, violinkonsert
m. m.
Naumann, Johann Gottlieb (1741—
1801), tysk tonsättare,
hovkapellmästare i Dresden 1776. Kallades av
Gustav III till Stockholm som
kapellmästare vid den nya operan och
skrev för denna Amphion (1778),
Cora och Alonzo (1782) samt främst
Gustaf Wasa (1786) till text av
Kellgren (med den bekanta kören Ädla
skuggor, vördade fäder), 3345.
Naumburg [na’ombork], stad i
delstaten Sachsen-Anhalt, mellersta
Tyskland, vid Saale s.v. om Leipzig.
41379 inv. 1946. Domkyrka från
mitten av 1200-talet med märkliga
skulpturer. Leksaks-, pappers-,
tvål-och ljusfabriker, 373 B, 3551.
Nau’plius, kräftdjurens larv, oval,
med 3 par ben och 3-delat mittöga.
Nauru’, ö i Stilla havet, nära
ekvatorn, v. om Gilbertöarna, med rika
lager av råfosfat. 22 km2, 3 434 inv.
1951. Administreras av
Storbritannien, Australien och Nya Zeeland
som förvaltarskapsområde under FN
(1919—46 som mandat under NF),
232 K, 2651.
Nausikaa [grekiskt uttal -ka’a, latinskt
uttal nav’-], i grekiska sagor dotter
till faiakernas konung Alkinoos.
Fann den skeppsbrutne Odysseus
och hjälpte honom att komma till
Itaka, 1442, 1645.
Nautisk [na’ot-] (grek, naos, skepp),
som hör till sjöväsendet. —
Nautiska instrument, vid navigering
nyttjade instrument, såsom kompass,
logg, lod, kronometer, sextant o. s. v.
— Nautisk mil, detsamma som
engelsk sjömil och distansminut, 1852
m2, 2449. — Nautisk tabell,
astronomiskt tabellverk till hjälp vid
navigation. Innehåller bl. a. uppgifter
på sol-, mån- och stjärnhöjder
under olika tider av året och dygnet.
Nav, hjulnav, det centrala partiet av
ett hjul från vilket eventuella
ekrar utgå.
Navajo’ [navachå’], na’vaho,
nordamerikansk indianstam i n.ö.
Arizona och n.v. Mexico, s.v. USA. Ca
30 000, boskapsskötare, relativt
högtstående hemslöjd (färgstarka
vävnader, silversmide).
Naval’ (lat. nav’is, skepp), till
sjöväsendet hörande.
Na’vare. 1. Grov spiralformigt vriden
träborr. — 2. Handbergborr med
mejselformigt utsmidd egg.
Navari’no, grekisk stad på s.v. kusten
av Peloponnesos. Här besegrades 20
oktober 1827 den turkisk-egyptiska
flottan av en engelsk-fransk-rysk.
Detta var den sista större
sjödrabbningen mellan segelfartyg, 1448.
Navar’ra, provins i n. Spanien, s. om
Pyrenéerna och n. om Ebro. 10 421
km2, 382 932 inv. 1950. Huvudstad
Pamplona. — Konungariket
Navar-ra omfattade under medeltiden
förutom denna provins även en del
av nuvarande Frankrike n. om
Pyrenéerna. S. delen införlivades 1516
med Spanien, n. delen på 1590-talet
med Frankrike genom Henrik IV,
1659, 3173 B.
Navel, navle, indraget ärr på buken
efter den avfallna navelsträngen. —
Inom botaniken den ärryta på
fröskalet, där fröet suttit fästat på
fröskaftet.
Navelbråck, vanligen medfödda bråck
vid naveln, så att tarmslyngor och
tarmkäx kan ha trängt ut i
navelsträngen. Hos vuxna personer kan
navelbråck uppkomma genom
svaghet i bukväggen.
Navelsträng, den lillfingertjocka 30—
50 cm långa strängen mellan fostret
och moderkakan under
havandeskapet, 1108 B.
Naven, fyrplats i Vänern, strax n.o.
om Kållandsö.
Naverstad, församling i Bullarens
kommun i Göteborgs och Bohus län,
1 988 inv. 1954, med kyrka från
omkring 1200.
Naviga’bel (lat. naviga’re, segla),
segelbar, farbar för fartyg.
Naviga’re neces’se est, vi’vere non
ne-ces’se, lat. »att segla är nödvändigt,
att leva däremot icke», uttryck, av
Plutarkos tillskrivet Pompejus.
Navigatio’n (lat. navigare, segla),
konsten att föra ett fartyg eller ett
flygplan, att vid varje tidpunkt
kunna bestämma dess position, att
avgöra lämpligaste färdväg m. m.,
2448.
Navigatio’nsakten, en engelsk
parla-mentsförordning av 1651, som i hög
grad inskränkte rätten för
främmande fartyg att införa varor till
England. N. upphävdes fullständigt
först 1854, — 630.
4621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
