Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Neur- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEUR-
NEWCASTLE
Saarområdet, nära Saarbrücken.
42 305 inv. 1951. Stora
stenkolsgruvor, järnindustri.
Neur- [nevr-] (grek. nev’ron, nerv),
nerv-. Förekommer i
sammansättningar.
Neuralgi’, av obekant orsak hastigt
uppträdande smärtor inom en nervs
utbredningsområde. Sammanhänger
möjligen med inflammatoriska
processer i bindväven kring nerven.
Neurasteni’ (grek. astene’s, svag),
nervsvaghet, sjukdomstillstånd,
kännetecknat av ökad retbarhet,
psykisk och fysisk trötthet, arbetsolust,
sömnlöshet, dov huvudvärk och
nedslagenhet. Uppträder ofta till följd
av överansträngning, sorger eller
bekymmer. Behandlingen syftar till
att ge vila och ombyte av
sysselsättning. Sysslolöshet vid N. är ofta
skadlig, 3011. — Neuraste’niker,
person som lider av neurasteni, 2472.
— Neuraste’nisk, nervsvag, sjukligt
nervös.
von Neurath, Konstantin (f. 1873),
tysk diplomat och politiker,
ursprungligen tysk-nationell.
Utrikesminister 1932—38. Riksminister,
riksprotektor över Böhmen och
Mähren 1939—43. Tillfångatagen av
de allierade 1945, ställd inför rätta i
Nürnberg som krigsförbrytare och
dömd till 15 års fängelse. Frigiven
1954, — 2551 B.
Neuri’n,
vinyltrimetylammoniumhydr-oxid, en giftig organisk bas, som
bildas vid förruttnelse av
äggviteämnen.
Neuri’t, sjukdom i nervstammarna,
som leder till nervtrådarnas
undergång. Orsakas vanligen genom
infektioner, förgiftningar,
blodsjukdomar. Utmärkes av smärtor inom
en nervs utbredningsområde,
förlamningar, känselrubbningar m. m.
Behandlingen riktas mot
grundsjukdomen. Vidare tillföres B-vitamin i
stora doser.
Neurokirurgi, nervkirurgi,
hjärnkirurgi-
Neurologi’, vetenskapen om
nervsystemet i friskt och sjukt tillstånd.
Neurom [nevrå’m], godartade svulster
uppbyggda av nervtrådar.
Neuropa [nåjrå’pa], genom
sammandragning av Neues Europa (ty., det
nya Europa) bildad beteckning på
målet för nazisternas Neuordnung,
»nyordning», 1622.
Neuropati’, nervlidande.
Neurop’tera, nätvingar, en grupp
slän-dor, skiljande sig från trollsländorna
(Odona’ta) genom fullständig
förvandling.
Neuros, funktionsrubbning inom
nervsystemet utan att någon organisk
skada kan påvisas. Freud indelar
neuroserna i aktualneuroser som
bero på en mer eller mindre aktuell
psykisk konflikt, och psykoneuroser
eller konversionsneuroser, vartill
räknas hysterin, fobierna och
tvångsneuroserna. Den
determine-rande orsaken kan i det senare
fallet ligga långt tillbaka i individens
liv och kan endast utrönas genom
ingående analys av det psykiska
materialet. De neurotiska
symtomen kunna visa sig från vilket
organsystem som helst. Man talar
sålunda om »magneuros»,
»hjärtneu-ros» etc. Under senare år har
modifierade neurosteorier framställts
av bl. a. Karin Horney, Harald
Schjelderup och Nils Antoni, 2471,
2754, 3012.
Neuschwanstein [nåjsjva’nsjtajn], slott
i Bayern, på en klippa vid Alpernas
nordsida uppförd i medeltida stil
1869—86 av Ludvig II av Bayern,
3557 B.
Neusiedlersjön [nåjsi’dlar-], ung. Fertö,
salt avloppslös insjö på gränsen
mellan Österrike och Ungern. 335 km2.
Bekant för sitt rika fågelliv.
Neuss [nåjs], stad i delstaten
Nord-rhein-Westfalen, v. Tyskland, v. om
Düsseldorf nära Rhen. 70 200 inv.
1952. Stiftskyrka från 1200-talet.
Maskin-, textil- och pappersindustri.
Järnvägsknut och flodhamn. Till
stor del förstörd under andra
världskriget.
Neustrelitz [nåjsjtreTits], stad i
delstaten Mecklenburg, n. Tyskland, vid
Zierkelsjön. 24 692 inv. 1946.
Maskinindustri, 3559.
Neustrien [nev-], v. delen av
frankiska riket. Bildade under
mero-vingertiden mellan åren 567 och 687
en statlig enhet med övervägande
latinsk-romansk befolkning.
Neutra [nåj’tra], Richard J. (f. 1892),
amerikansk arkitekt av österrikisk
börd, en av de första förmedlarna
av europeisk funktionalism till USA.
Har främst utfört privatbostäder
och skolor.
NeutraT (lat. neu’ter, ingendera), som
icke håller med någondera, opartisk,
partilös; icke krigförande. — 2.
Inom språkvetenskapen: tillhörande
intetdera könet, av det-kön. Jfr
Neutrum. — 3. Inom kemin: en
förening som varken reagerar surt
eller basiskt. Jfr Neutralisation. —
Neutralise’ra, göra neutral, förta
verkan av.
Neutralisatio’n, försättande av ett
alkali med syra eller en syra med ett
alkali i sådan mängd, att blandningen
reagerar neutralt.
Neutralise’rad stat, en stat som enligt
internationella fördrag är ålagd och
tillförsäkrad permanent neutralitet
i händelse av krig mellan andra
makter. Så har varit förhållandet
med Schweiz sedan Wienkongressen
1815 och med Belgien intill 1914, då
fördraget bröts av Tyskland.
Neutralite’t, den folkrättsliga
ställning som en utanför pågående krig
stående stat intar. N. medför
ömsesidiga rättigheter och skyldigheter
för både neutrala och krigförande
stater. Numera brukas benämningen
»icke krigförande» som beteckning
på en mera begränsad N., 2475.
NeutraT zon, område, där enligt
mel-lanstatligt avtal krigsoperationer
inte få äga rum och som dessutom
ofta är demilitariserat, till exempel
gränsområdet mellan Norge och
Sverige enligt fördrag 1905 och
Åland enligt Ålandskonventionen
1921.
Neutrer (lat. neu’ter, ingendera;
partilös), ursprungligen av
romantikerna lanserad benämning på dem som
talet avhöll sig från att ta parti för
vare sig gamla eller nya skolan.
Särskilt åsyftas därmed Franzén, Wallin
och Tegnér.
Neutrino, neutrin [nev-], hypotetisk
elementarpartikel utan elektrisk
laddning och med en massa som är
betydligt mindre än neutronens.
Antages uppstå vid mesonernas
sönderfall samt i allmänhet åtfölja varje
emission av |3- (beta) strålar.
Neu-trino-hypotesen uttalades först av
W. Pauli.
Neutrody’n, äldre typ av
högfrekvens-förstärkare på basis av trioder,
kännetecknad av att den inre
återkopplingen kompenseras genom från
anodkretsen matade
neutraliserings-kondensatorer till gallren.
Neutron [-å’n], elektriskt oladdad
partikel med ungefär samma massa som
väteatomens kärna (protonen),
antagen redan av lord Rutherford och
först påvisad av J. Chadwick (1932).
Ingår i alla atomkärnor (utom det
enkla vätets). N. används särskilt
som projektil vid
atomsprängnings-försök, enär den ej avböjes från sin
bana av atomkärnans positiva
laddning. En fri N. har en livslängd av
i medeltal ca 12 minuter;
omvandlas härefter till en proton och en
elektron, 208 B, 2792.
Ne’utrum, lat., intetdera. — Inom
språkvetenskapen genus, omfattande
ord som varken äro maskulinum
eller femininum, det-kön. I
svenskan är den bestämda
singularändel-sen -et eller -t, t. ex. bordet,
stycket.
Nev., förkortning för Nevada, USA.
Neva [njeva’], flod i n.v.
Sovjetunionen, från Ladoga till Finska viken,
genomflyter Leningrad, 70 km lång.
Segelbar sju månader av året, 641 K,
3158.
Neva’da, stat i v. USA, ö. om Sierra
Nevada. 286 299 km, 199 000 inv.
1953. Huvudstad Carson City.
Upptogs som delstat i unionen 1864, —
1320, 1320 K.
Neva’do. 1. Sierra del N„ bergskedja
i v. Argentina, på 35—36° s. br.,
4 770 m ö. h. — 2. N. de Chani, fjäll
i v. Argentina, på 24° s. br., 6100
m ö. h. — 3. N. de Huascan, två
fjälltoppar i Anderna, s. Peru,
respektive 6 763 och 6 650 m ö. h. — 4.
N. de Colima, verksam vulkan i v.
Mexiko, 120 km s. om staden
Guada-lajara, 4 335 m ö. h. — 5. N. de
Toluca, slocknad vulkan i s. Mexiko,
60 km s.v. om Mexico City, 4 578 m
ö. h.
New Amsterdam [njo ämstadäm’],
»Nya Amsterdam», av holländare i
början av 1600-talet grundad stad i
ö. Nordamerika, vid Hudsonflodens
mynning, nuvarande New York. —
2. Hamnstad i Brittiska Guayana, n.
Sydamerika. Ca 10 000 inv.
Ne varieTur, lat., må ej förändras,
varmed anges att en edition eller
urkund fått sin slutliga utformning.
Newark [njo’ak]. 1. Största staden i
staten New Jersey, n.ö. USA, inom
staden New Yorks förortsområde.
438 776 inv. 1950. Hamnen står i
förbindelse med New Yorks hamn. Stor
industristad; elektroteknisk industri,
juvel- och läderindustri. Centrum
för många försäkringsbolag.
Skeppsvarv. Flyghamn. — 2. Industristad i
Ohio, ö. USA, 58 km ö.n.ö. om
Co-lumbus. 34 275 inv. 1950.
New Bedford [njo’ bed’fad], kuststad i
sydligaste Massachusetts, n.ö. USA,
s. om Boston. 109 189 inv. 1950.
Bomullsindustri. God hamn. Största
valfångsthamnen i USA fram till
1860-talet.
New Britain [njo brit’anj. 1. Största
ön i Bismarcksarkipelagen. 26 700
km2, 84 335 inv. 1951. Huvudstad
Rabaul. Kallades förr Nya Pommern.
— 2. Stad i Connecticut, n.ö. USA,
73 726 inv. 1950, därav många
svenskar. Järnmanufaktur, textilindustri.
New Brunswick [njo brans’oik]. 1.
Provins i s.ö. Canada, mellan S:t
Lawrencebukten och Fundy Bay.
72 481 km2, 515 697 inv. 1951.
Huvudstad Fredericton. — 2. Stad i
New Jersey, n.ö. USA, 50 km s.v.
om staden New York. 38 811 inv.
1950. Universitet. Radiostation, 579.
Newcastle [njo’kasl]. 1. N.-upon-Tyne
[apån’-ta’jn], stad i grevskapet
Northumberland. n.ö. England, vid
Tyne. 286 500 inv. 1954 med förorter
ca 450 000. En av Storbritanniens
förnämsta handels- och
industristäder. Skeppsbyggerier, maskin- och
metallfabriker, kemisk industri m.m.
Stor export av stenkol, kemikalier,
järn- och stålvaror, maskiner.
Im
4626
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
