Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Normalisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORMALISERA
NORRA SKRÄVLINGE
likartade instrument. Till varje N.
hör en korrektionskurva.
Normalise’ra, enhetligt genomföra;
göra normal.
Normalisering,
värmebehandlingsmetod för stål, varigenom en
grovkornig kristallinisk struktur i
materialet omvandlas till den normala,
finkorniga. N. innebär en försiktig
glödg-ning till mörk rödvärme (lägst 780°
om kolhalten är 0,9 %; vid andra
kolhalter något högre temperatur).
Normalljus (internationellt N.),
förkortas ICP, infördes 1921 på basis
av det gamla Hefnerljuset,
förkortat HK, varvid 1 ICP = l,u HK. Det
har 1948 efterträtts av enheten
can-dela (»nyljus»), förkortat cd, som
är lika med 0,98 ICP, 2187. Jfr
Can-dela.
Normallösning, en lösning som på 1
liter innehåller en gramekvivalent av
ett ämne. N. av natronlut, NaOH, är
således en lösning av 40 g NaOH i 1
liter vatten, 1/io-normal en lösning
av 4 g NaOH osv.
Normalpapper, avsett för offentliga
handlingar, tillverkas under
statskontroll i fyra olika
kvalitetsklas-ser, alla med vattenstämpel
angivande även klass och årtal.
Klasserna 1 och 2 äro lumppapper, klass 3
skall innehålla högst 50 % cellulosa,
klass 4 får innehålla godtycklig
mängd cellulosa. Ingen av klasserna
får dock innehålla slipmassa.
Normalprofil (NP). 1. Den
standardiserade tvärsektion som ges åt valsat
stångmaterial av järn, t. ex. räls,
balkar och vinkeljärn. Ex.:
Beteckningen I 10 betyder en I-balk med
profilhöjden 10 cm, varvid
flänsbred-den är 5 cm och livtjockleken 4,5
mm o. s. v. — 2. Den profil som den
rullande materielen vid järnvägar
ej får överskrida för att tåget skall
kunna passera perronger, tunnlar,
broar o. s. v., benämnes
understundom N., men bör hellre heta
»last-och konstruktionsprofil».
Normalskolekompetens, den
kompetens som fullbordad genomgång av
Statens normalskola.
Höglandsskolan, enskilda och kommunala
flickskolor medför.
Normaltid, till skillnad från sann
soltid, den s. k. borgerliga, för hela
länder eller större delar därav
gemensamma tiden. Skiljer sig från
Greenwich-tiden endast med hela
timmar. Den svenska N. är 1
timme före GMT (Greenwith mean
time), 3462.
Normalton, ettstrukna a (ä eller a1),
vars internationellt brukade
sväng-ningstal är 440 dubbelsvängningar
per sek. Vid stämning av
musikinstrument användes denna ton som
utgångspunkt.
Norman, Georg (d. 1553), tysk
politiker i svensk tjänst, omorganiserade
svenska kyrkan på uppdrag av
Gustav Vasa, verkade även som
diplomat.
Norman’der, invånare i Normandie.
Förr beteckning på de nordmän,
vikingar, som slogo sig ned i
Västeuropa, främst i Normandie, där de
911 grundade ett hertigdöme. Under
nästa århundrade erövrade ättlingar
till N. England och södra Italien.
Normandie [nårmangdi’]. 1. Landskap
i n. Frankrike kring nedre Seine,
uppkallat efter de nordiska
vikingar, som togo det i besittning under
900-talet. Under andra världskriget,
6 juni 1944, invaderade de allierade
N., som efter blodiga strider juni—
augusti befriades från tyskarna,
1142. — 2. Franskt passagerarfartyg,
ca 75 000 brutto registerton, fart 30
knop, ett av världens största.
Över
togs 1941 av USA och användes
under namnet Lafayette för
trupptransporter, eldhärjades 1942 och
blev sedermera nedskrotat.
Norman’diska öarna eller Kanalöarna,
brittisk ögrupp i Engelska kanalen
n. om Normandie. Störst äro Jersey,
Guernsey, Alderney och Sark,
tillsammans 195 km2. 103 000 inv. 1952,
engelsktalande, ehuru franska ännu
delvis är officiellt språk. N. voro
ockuperade av tyskarna 1940—45, —
1143 K.
Normandisk boskap, Frankrikes
talrikaste nötkreatursras, brun eller
mera sällan svart med vita tecken,
finns också i Spanien och
Sydamerika.
Norman, Ludvig (1831—85),
tonsättare och pianist, skrev bl. a. fyra
symfonier, uvertyrer, kammarmusik,
kantater och sånger, delvis under
intryck av Schumanns och
Mendels-sohns stil. N. var sin svenska
samtids mest betydande dirigent och en
vägröjare för de symfoniska
formerna i vårt land. Hovkapellmästare
1861, — 3346.
Normandisk stil, den romanska
byggnadskonstens utformning i
Normandie och i de av normanderna
erövrade områdena, främst England och
Syditalien. Bland engelska
byggnader i denna stil märkas katedralerna
i Ely, Norwich och Durham.
Normativ, som handlar om eller
uppställer normer eller regler; gällande
som norm.
Normera, fastställa som norm,
föreskriva.
Normlösa, församling i Bobergs
kommun i v. Östergötlands län. 519 inv.
1954.
Noma, jungfrutoffel, Calyp’so
bulbo’-sa eller boreaTis, familjen orkideer,
höjd 8—24 cm. Stamknöl. Stjälk
en-blommig. Blomma stor, ljusröd,
med toffellik läpp, välluktande.
Förekommer sparsamt i övre Norrland.
Nornan, litterär julkalender som 1873
—1906 utgavs i Stockholm, med G.
Nordensvan som redaktör 1885—
1902.
Nornor, i nordisk mytologi benämning
på de övernaturliga kvinnliga väsen,
som ansågs råda över människors
och gudars öden. De tre främsta
voro Urd, Skuld och Verdandi.
Norodden, stad i Telemark fylke, s.ö.
Norge, vid älven Tinnås mynning
i Heddalsvatn. 6 653 inv. 1950. N.
har kemisk-teknisk, järn-,
trämas-se- och pappersindustri. Bland dessa
märkes Norsk hydro-elektrisk
kvæl-stof a/s fabrik för framställning av
flytande ammoniak.
Norra Björke, församling i Södra Väne
kommun i v. Västergötland,
Älvsborgs län. 659 inv. 1954.
Norra Finnskoga, församling i
Finn-skoga-Dalby kommun i n.
Värmlands län. 1420 inv. 1954.
Norra Frosta, kommun i Malmöhus
län. 2 938 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Hallaröd,
Höör, Munkarp och Norra Rörum.
Norra Fågelås, församling i Fågelås
kommun i ö. Västergötland,
Skaraborgs län. 853 inv. 1954.
Norra Hagunda, kommun i Uppsala
län. 2 536 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Järlåsa,
Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Äland.
Norrahammar, köping (sedan 1943) i
n. Småland, Jönköpings län, 10 km
s. om Jönköping. 5 421 inv. 1954.
Stort gjuteri och verkstäder. Se
nedan, 3111 K.
Norrahammars bruk, grundat 1877,
äger gjuteri, aduceringsverk,
mekanisk verkstad i Norrahammar,
Jönköpings län. Tillverkar
värmeled
ningspannor, radiatorer,
sanitetsgods, kokkärl, spisar,
trädgårdsredskap, diskmaskiner m. m.. Antalet
anställda ca 1000. N. är dotterbolag
till Husqvarna vapenfabriks AB.
Norra Hestra, församling i Södra Mo
kommun i v. Småland, Jönköpings
län. 873 inv. 1954.
Norra Härene, församling i Vinninga
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län. 696 inv. 1954.
Norra Ishavet, äldre namn på
Atlantens nordligaste del, Polarbassängen
eller Arktiska havet. Omges av
Europa, Asien, Alaska,
Nordamerikas arktiska öar samt Grönland. Ca
14 milj. km2. Största kända djup
5 440 m. har uppmätts i de centrala
delarna av N., 880 K.
Norra Kedum, församling i överlösa
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län. 181 inv. 1954.
Norra Kinda, kommun i Östergötlands
län. 4 075 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Hägerstad,
Kättilstad, Oppeby och Tjärstad.
Norra Klevaliden, tävlingsbana för
bilar och motorcyklar strax norr om
Huskvarna.
Norra kronan, stjärnbild i närheten
av Bj örnvaktaren (Bootes). Den
starkaste stjärnan, Gemma
(Ädelstenen), med fem andra i gruppen
bildar en mot norr öppen
halvcirkel, som ter sig som en »krona»
eller ett diadem.
Norra Kvills nationalpark, 1928 till
nationalpark avsatt, 0,27 km2 stort
barrskogsområde av urskogstyp i
Sevede kommun, Kalmar län, 2448.
Norra Kyrketorp, församling i
Skul-torps kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 1 196 inv. 1954.
Norra Kålland, kommun i Skaraborgs
län. 4 121 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Gösslunda,
Otterstad, Rackeby, Skalunda, Strö
och Sunnersberg.
Norrala, kommun i ö. Hälsingland,
Gävleborgs län, 4 122 inv. 1954.
Bildad genom sammanslagning av
Norrala och Trönö, 1516.
Norra Ljunga, förutvarande kommun
i n. Småland, Jönköpings län, 1947,
sammanslagen med Vallsjö kommun
till Sävsjö stad.
Norra Lundby, församling i Valle
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län. 433 inv. 1954.
Norra Mellby, församling i Sösdala
kommun i n. Skåne, Kristianstads
län, 2 445 inv. 1954, därav i Sösdala
municipalsamhälle 1 295 inv.
Norra Mo, kommun i Jönköpings län.
2 005 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Angerdshestra,
Bottnaryd och Mulseryd.
Norra Möckleby, församling i
Tors-lunda kommun på mellersta Öland,
Kalmar län. 592 inv. 1954.
Norra Ny, kommun i n. Värmlands
län, 2 709 inv. 1954.
Norra Nöbbelöv, församling i Torns
kommun i v. Skåne, Malmöhus län,
222 inv. 1954.
Norra Råda, kommun i mellersta
Värmlands län, 6 007 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Norra Råda och Sunnemo.
Norra Rörum, församling i Norra
Frosta kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län, 770 inv. 1954.
Norra Sandby, församling i Stoby
kommun i n. Skåne, Kristianstads län,
711 inv. 1954.
Norra Sandsjö, kommun i n. Småland,
Jönköpings län, 2 740 inv. 1954, med
kyrka från 1100-talet. Kommunen
bildad 1952 genom sammanslagning
av Bringetofta och Norra Sandsjö.
Norra Skrävlinge, församling i
Tec-komatorps kommun i v. Skåne,
Mal
4639
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
