Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nymphaeaceae ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYMPHAEACEAE
NY TID
vita, någon gång ljusröda, kronblad
och runda, flytande blad. Allmän i
sjöar i hela landet. N. lo’tus och N.
coerul’ea, egyptisk lotusblomma, har
vit, respektive blå krona och
förekommer över hela Afrika.
Nymphaea’ceae, växtfamilj, se
Näckrosväxter.
Nymphenburg, stadsdel i München,
berömd för sitt i barockstil 1663—
1776 uppförda slott och det i
slottsparken liggande lustslottet
Amalien-burg, uppfört av F. de Cuvilliés
1734—39 i rokokostil.
Nymåne, se Ny.
Nymö, församling i Fjälkinge
kommun i n.ö. Skåne, Kristianstads län,
387 inv. 1954, med kyrka från
1200-talet.
Nynorsk, den officiella benämningen
på det norska »landsmålet», 2527.
Nynäshamn, stad i Stockholms län, på
s. Södertörn vid Mysingsfjärden,
8 215 inv. 1954. Samrealskola. Stor
kuranstalt, tillhörig
Pensionsstyrel-sen. Telegrafverkets huvudverkstad,
oljeraffinaderi. Stora
växtlaborato-rier. Daglig båtförbindelse med
Visby. Blev stad 1946, — 3405 K, 3409.
Nyordning (ty. Neuordnung),
tyskarnas benämning på strävandena att
organisera Europa under
nationalsocialistiskt välde, 3740.
Nypersiska språket, ett iranskt språk,
se Persiska språket.
Nyplatonis’m, filosofisk riktning under
senantiken (200—500 e. Kr.) som
sökte sammansmälta den platonska
idealismen med orientalisk mystik.
Som riktningens grundare betraktas
Ammonios Sakkas. Dess främste
representant är Plotinos, 947.
Nypon, frukten hos nypon- eller
rosenbuskarna, släktet Rosa, bildad av
den urnelika blombottnen, som vid
mognaden sväller upp, blir köttig
och färgas röd. N. är en skenfrukt,
som innesluter de verkliga
frukterna, smånötter. N. äro rika på
C-vi-tamin. Vid anrättning måste
smånötterna och de stickande
fröborsten frånskiljas, 1234, 2873.
Nypytagoreis’m, senantik filosofskola
som under århundradena närmast
före och efter Kristi födelse
förnyade Pytagoras’ läror.
Talspekulationer, mystik, askes och
själavand-ringsläror är utmärkande för
rörelsen, bland vars mera kända
anhängare kan nämnas Apollonius
från Tyana.
Nürburg Ring, bana för
automobiltäv-lingar nära Köln, 2363.
Nür’nberg [-bärk], stad i delstaten
Bayern, s. Tyskland, vid ån
Peg-nitz. 392 400 inv. 1952. Stadsmurar
och borg, delvis från 1000-talet. En
mängd praktfulla gamla byggnader.
Nationalekonomisk och
socialvetenskaplig högskola, berömt
kulturhistoriskt museum. Tillverkning av
leksaker (Nürnbergkram) och
blyertspennor. Metall-, maskin- och
elektrisk industri, boktryckerier. N.
förstördes till stor del genom
allierade flyganfall 1943—-45, — 3552.
Nürnberglagarna, de vid den
nationalsocialistiska partidagen i september
1935 antagna lagarna om den tyska
rasens skydd, vilka innebar att
Tysklands judar berövades
medborgerliga rättigheter, 1621, 2803.
Nümbergprocessen, rättegång mot ett
antal ansvariga tyska
nationalsocialistiska politiker och militärer i
Nürnberg nov. 1945—okt. 1946. De
anklagade ställdes inför en
internationell militärdomstol och alla
utom tre dömdes skyldiga till brott
mot freden, krigsförbrytelse eller
brott mot humaniteten. De
närvarande dödsdömda avrättades i Nürnberg
i oktober 1946, med undantag av
Göring, som dessförinnan begick
självmord, 2551.
Nyromantiken, litterär rörelse med
ursprung i Tyskland under slutet av
1700-talet och början av 1800-talet.
Den hävdade känsla och fantasi
gentemot upplysningstidens
rationalism och bröt med den
fransk-klassiska poetiken för att införa helt
nya former. I Sverige
representerades den renast av fosforisterna.
1. Nyrop, Martin (1849—-1921), dansk
arkitekt, professor vid
Konstakademien 1906—19. Hans huvudverk är
Köpenhamns rådhus (1892—1902), ett
verk av epokgörande betydelse för
den skandinaviska nationella
romantiken inom arkitekturen, 556, 670.
2. Nyrop, Kristoffer (1858—1931),
romanist. Professor i Köpenhamn.
Han gjorde betydande insatser,
främst inom fransk språkvetenskap,
trots att han under många år var
blind.
Nysilver, en gulvit legering av
koppar och nickel (intill 18 %), ev. med
någon tillsats av zink. Används för
framställning av matbestick, fat,
kirurgiska instrument m. m., vilka
försilvras för att motståndskraften
mot kemiska angrepp skall ökas.
Högre kvaliteter av N. kallas ibland
alpacka, 2062.
Nyskoga, församling i Vitsands
kommun i Värmlands län, 442 inv. 1954.
Nyslott, fi. Savonlinna, stad i s.ö.
Finland, vid sundet mellan två till
Sai-masystemet hörande sjöar, i
centralläge för sjöfarten i inre Finland.
12 044 inv. 1954. Handels- och
industriort. Har vuxit upp intill
Olovs-borgs gamla medeltidsfäste, 955 K.
Nyssjuka, smittosam svinsjukdom som
angriper näsmusslorna, vilka bli
deformerade. Ofta blir trynet snett.
Nystad, fi. Uusikanpunki, stad i s.v.
Finland vid en vik av Bottenhavet
n. om Åbo. 4 400 inv. 1954,
finsktalande. God hamn. Trävaruexport.
Undervattenskabel till Sverige. I N.
slöts 1721 fred mellan Sverige och
Ryssland efter Stora nordiska
kriget, 955 K, 3166.
Nystag’mus (grek. nystaz’ein, nicka,
somna), ofrivilliga, rytmiska
rörelser av ögongloberna, långsamma i
ena riktningen och hastiga åt det
motsatta hållet. Förekommer vid
vissa öronsjukdomar,
hjärnsjukdomar och nervsjukdomar.
Nysted, stad på s. kusten av Lolland,
Danmark. 1503 inv. 1950. Känd
sedan 1200-talet.
Nystedt, Olle (f. 24/3 1888), teolog,
domprost i Göteborg 1937—42,
pastor primarius och domprost i
Stockholm sedan 1942.
Nystroem [-öm], Gösta f. 13/10 1890),
tonsättare och musikkritiker,
verksam i Göteborg. N., som
företrädesvis påverkats av fransk musik,
tillhör en utpräglat »modern» och
»absolut» riktning inom vår tonkonst.
Bland hans orkesterverk intar
Sin-fonia del Mare (1948) en rangplats
liksom Sånger vid havet i hans
vokalmusik, 2383, 3346.
Nyström, Anton (1842—1931), läkare,
skriftställare. Grundade 1880
Arbetarinstitutet i Stockholm och var
livligt verksam såsom föreläsare och
författare i sociala, religiösa,
medicinska och historiska ämnen. Ivrade
för nykterhet och statskyrkans
avskaffande. Skrev bl. a. Allmän
kulturhistoria (1—4, 2 uppl. 1901—04),
1066.
1. Nyström, Axel (1793—1868),
arkitekt, professor vid Konstakademien
1836—48, en av det tidiga
1800-ta-lets främsta arkitekter, verksam bl.
a. vid Stockholms slott, där han
inredde Vita havet (1844). Bland
hans övriga verk märkas biskops
-huset i Lund (1839) och
cellfängelset i Stockholm (1843—45). Blev
genom sin lärarverksamhet av
betydelse för 1800-talets stilarkitektur,
3269.
2. Nyström, Gunnar (f. 19/4 1877), son
till Axel N., kirurg, 1921—42
professor i kirurgi i Uppsala, direktör
för Akademiska sjukhuset 1923—35.
Har utgivit ett 70-tal skrifter, bl. a.
behandlande kirurgisk behandling
av lungtuberkulos.
3. Nyström, Erik (f. 5/7 1879), bror till
Gunnar N., geolog, professor vid
Shansi universitet, Kina, mandarin.
Har företagit geologiska
undersökningar i Kina och utgivit flera
böcker om kinesiska förhållanden, bl.
a. Det nyaste Kina (1936) och Kinas
kvinnor och Madame Chiang
Kai-shek (1940).
Nyström, Bengt E. (f. 20/9 1886),
författare, läroverksadjunkt, har i sin
diktning skildrat vardagens,
barndomens, hemmets och skolans värld
med religiös grundton. Har utgivit
Under Vår Herres himmel (1936),
Nådatid (1940), Floderna sjunga
(1944) m. fl.
Nyström, Gustaf (1856—1917),
finländsk arkitekt, uppförde bl. a.
Riksarkivet och Ständerhuset i
Helsingfors. Förmedlar övergången från
den stilhistoriska till den
national-romantiska arkitekturen.
Nyström, Johan Fredrik (1855—1918),
politiker, historiker och skolman,
ledamot av F. K. 1900—11 och 1916
—18, av A. K. 1912—14 (höger). Har
utgivit arbeten om de nordiska och
mellaneuropeiska ländernas
statskunskap.
Nyström-Stoopendaal [sto’-], Jenny
(1854—1946), konstnärinna, känd för
sina illustrationer till barnböcker
och jultidningar samt sina julkort,
1892.
Nysund, församling i Svartå kommun
i v. Närke, Örebro län, 1862 inv.
1954.
Nysvenska, vårt språks moderna form,
i vetenskapliga arbeten räknad från
Nya Testamentets utgivande 1526.
1900-talsspråket brukar stundom
kallas nusvenska. Se Svenska
språket.
Nysätra. 1. Församling i Lagunda
kommun i s.v. Uppland, Uppsala län,
537 inv. 1954, med kyrka från
1400-talets början. — 2. Kommun i s.ö.
Västerbotten, Västerbottens län, 3 587
inv. 1954, därav 641 i Ånäsets
mu-nicipalsamhälle.
Nysört, Achille’a ptar’mica, flocken
krageväxter, flerårig ört med strödda,
hela, lansettlika, finsågade blad och
blomkorgar i gles kvast.
Strålblommor vita, omkring 10 till antalet.
Tämligen allmän på fuktig gräsmark
i hela landet. En form med fyllda
korgar (alla blommor tunglika)
odlas som prydnadsväxt, den s. k. vita
tusenskönan.
Nythomis’m, katolsk filosofisk riktning
som anknyter till Thomas av
Aqui-no, vars skrifter i en encyklika
1879 av Leo XIII förklarades vara
normgivande för katolskt tänkande.
Bland denna mycket inflytelserika
rörelses förkämpar må nämnas
tysken M. Grabmann och fransmännen
E. Gilson och A. D. Sertillanges. För
att göra den bekant i vidare
kretsar och tillämpa dess grundsatser på
sociala och politiska förhållanden
har J. Maritain varit av stor
betydelse på senaste tid, 139, 950, 3498.
Ny Tid, socialdemokratisk daglig
tidning i Göteborg, grundad 1892.
4647
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
