Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oxbär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OXBÄR
OXSVANSSOPPA
rekommande syra. Oxalis- och
Rumexarter samt i synnerhet
rabarber innehålla oxalsyrans sura
kalciumsalt, 2947.
Oxbär, Cotoneas’ter integer’rima, låg
buske av familjen rosväxter, med
vita eller rödlätta blommor, röda
kärnfrukter och helbräddade,
undertill gråludna blad. Tämligen
allmän pä stenbackar.
Oxdjupet, sund mellan Värmdön och
Rindön i huvudinloppet till
Stockholm.
Oxdjur, en underfamilj av
slidhorns-djuren, omfattar buffelsläktet och
oxsläktet.
Oxe, hos oxdjuren tjuren efter
kastre-ring.
Oxe, Peder (1520—75), dansk
rikshov-mästare och riksråd, fick efter att
ha levat i landsflykt 1558—66
huvudinflytandet över Danmarks
styrelse och bragte reda i
förvaltningen, vilket bidrog till den
förhållandevis gynnsamma avslutningen av
sjuårskriget. O. organiserade
öre-sundstullen och flottans
återuppbyggnad. Han var kulturellt
intresserad och anses som en av sin tids
märkligaste danskar.
Oxel, vanlig O., Sor’bus sue’cica, har
mjölig, något söt frukt. Tämligen
allmän i berg och ängsbackar upp
till Hälsingland. Ofta odlad, 2232.
Oxelsläktet, Sor’bus, familjen
rosväxter, träd med tagglösa grenar, vita
blommor i kvast, krona mycket
längre än fodret, ståndare fler än 12,
märken 2—3, liten, röd äpplefrukt.
15 arter, 4 hos oss, se Oxel, Rönn.
Oxelösund, stad i s.ö. Södermanland,
13 km s.ö. om Nyköping, vars
ut-hamn det är. 5 711 inv. 1954. Livlig
handel, havsbad. Utskeppningsort
för Grängesbergsmalmen, import av
stenkol, oljor m. m. Järnverk,
glasbruk m. m. Blev stad 1950, — 1903,
3405 K, 3409.
Oxelösunds Järnverks AB, Oxelösund,
grundades 1913. Driver koksmasugn,
sintringsverk, koksverk och
bipro-duktsverk för framställning av bl. a.
bensol och stenkolstjära samt
glasbruk. Antalet anställda ca 700.
Oxen, stjärnbild i djurkretsen. Står i
söder vid midnatt omkring 1 dec.,
i mellersta Sverige omkring 40°—
60° över horisonten. Oxens tecken i
ekliptikan är det andra från
vår-dagjämningspunkten. Solen står däri
21 april—22 maj.
1. Oxenstierna, Jöns Bengtsson (1417
—67), ärkebiskop i Uppsala från
1448, politiker, riksföreståndare. O.
var som överhuvud för svenska
kyrkan ledare för oppositionen mot Karl
Knutsson.
2. Oxenstierna, Axel (1583—1654),
friherre, från 1645 greve, rikskansler
från 1612. Delade från konungens
trontillträde regeringsbördan
tillsamman med Gustav II Adolf och
hjälpte honom att på alla områden
organisera förvaltningen, bidrog
kraftigt till adelsståndets inträdande
i rikets tjänst. O. visade ett på en
merkantilistisk åskådning grundat
starkt intresse för närings- och
finanspolitiken. Efter slaget vid
Lützen övertog han helt ledningen av
Sveriges utrikespolitik i Tyskland
och lade i samverkan med Johan
Banér grunden till krigets segerrika
fortsättande. Efter hemkomsten till
Sverige blev han regeringens
centralgestalt och fullföljde det under
Gustav II Adolfs tid påbörjade
reformarbetet. Ehuru några år i onåd
under Kristinas regering beklagade
O. hennes avsägelse. Han avled kort
efter tronskiftet 1654, — 2601, 2603 B.
3. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson
(1586—1656), greve,
riksskattmästare 1634. O. delade rikskanslern Axel
O:s onåd på 1640-talet men
utnämndes 1652 till riksamiral, 28.
4. Oxenstierna, Gabriel Gustafsson
(1587—1640) friherre, broder till
Axel O. Riksråd 1617, riksdrots 1634,
den ledande och sammanhållande
kraften inom regeringen och ett
starkt stöd för broderns politik, 2604.
5. Oxenstierna, Bengt Bengtsson (1591
—1643), även kallad »Resare-Bengt»,
friherre, riksråd, vistades på resor
1607—20 och är den förste svensk,
som veterligen besökt Persien. Blev
generalguvernör i Livland och
Ing-ermanland 1634 och riksråd 1641, —
2604 B.
6. Oxenstierna, Johan Axelsson (1611
—57), greve av Södermöre, son till
Axel O., diplomat, riksråd 1639,
riksmarskalk 1654, var jämte Adler
Salvius svensk underhandlare vid
Westfaliska freden, 2604.
7. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
(1623—1702), greve, kanslipresident.
Blev riksråd 1654 och hade olika
maktpåliggande diplomatiska och
administrativa uppdrag. 1680 blev
O. kanslipresident och genomdrev
en antifransk politik i anslutning
till England, Holland och kejsaren.
Strax före sin död uppmanade han
Karl XII att sluta fred med sina
fiender, 2604.
8. Oxenstierna, Erik Axelsson (1624—
56), greve av Södermöre, son till
Axel O. Blev rikskansler efter
fadern 1654 och 1655
generalguvernör i Preussen, där han utarbetade
fördragen i Köningsberg och
Ma-rienburg. O. hade en stor andel i
1655 års reduktion och var den av
Axel O:s söner, som ägde mest av
faderns stora egenskaper, 2604.
9. Oxenstierna, Johan Gabriel (1750—
1818), greve, skald, diplomat,
kanslipresident, riksmarskalk. Som skald
når O. högst i sina elegant
spirituella versberättelser, t. ex. Disa,
men hans litteraturhistoriska
betydelse beror i väsentlig mån på de
fina och om romantikens
naturuppfattning varslande skildringarna
i Skördarne och Dagens stunder,
2604, 3335.
10. Oxenstierna, Gunnar (1897—-1939),
filosof, docent i teoretisk filosofi i
Uppsala 1926, elev till Phalén och
en av Uppsalafilosofins
representanter. O:s huvudarbete är Om
betingelserna för det analytiska
konsekvensbegreppets upprätthållande
(1931).
11. Oxenstierna. Johan Gabriel (f. 28/8
1899), greve, kommendör. Vann
guldmedalj i modern femkamp vid OS
1932.
Oxenstiernska palatset, palats i
Stockholm, i romersk barockstil, uppfört
för Axel Oxenstierna i början av
1650-talet, troligen efter ritningar
av J. de la Vallée.
Oxford [åks’fad], huvudstad i
grevskapet Oxfordshire, s. mellersta
England, vid Thames. 106 900 inv.
1954. Stort universitet, grundat 1249.
En mängd pittoreska och
ålderdomliga byggnader. Stor grafisk industri,
motorfabriker, 3273 K.
Oxford down, engelsk fårras av
tyngre typ. Importeras till Sverige.
Oxfordgrupprörelsen, ofta kallad
ox-fordrörelsen, modern religiös
väckelserörelse, grundad 1921 i Oxford
av amerikanen Frank Buchman.
Vann under 1930-talet stor
spridning, även i Skandinavien.
Oxfordrörelsen, en högkyrklig,
ritua-listisk riktning inom engelska
kyrkan vid mitten av 1800-talet, ledd
av Oxfordakademikerna Keble, Pu-
sey och Newman. Den sistnämnde,
som var den drivande kraften,
övergick jämte flera andra till
katolicismen, men O. har ändå kommit att
spela en stor roll inom engelska
kyrkan och har gett upphov till den
anglo-katolska riktningen.
Oxfordshire [åks’fadsja], grevskap i
mellersta England. 1 241 km2, 296 500
inv. 1954. Huvudstad Oxford.
Oxgrodan, nordamerikansk, stor, ätlig
groda, längd 22 cm, 1457.
Oxhare, innerfilén av oxe samt
maträtt av denna filé, späckad med
fläskbitar, champinjoner o. dyl.,
helstekt eller inbakad.
Oxicellulo’sa, med ett oxidationsmedel,
t. ex. klorkalk behandlad cellulosa.
Oxidatio’n består enligt äldre begrepp
i att en kemisk förening upptager
syre eller avger väte. Då även
analoga reaktioner kunna ske med
andra ämnen än syre, har begreppet
oxidation utsträckts till att
beteckna en ökning av ett grundämnes
positiva laddning eller minskning av
dess negativa laddning. Järn kan
t. ex. förbrinna i syre till järnoxid,
i vilken järnet har valenstalet III,
men även i klorgas till
järn(HI)klo-rid. I bägge fallen har järnet
oxiderats, eftersom dess positiva laddning
ökats från 0 till + 3, — 1296.
Oxidationspotential, detsamma som
Redoxpotential.
Oxi’der äro föreningar mellan ett
grundämne och syre. Grundämnen
som kunna uppträda på olika
va-lensstadier, kunna bilda flera O.
med olika sammansättning, vilka
skiljas åt genom utsägande av
antalet syreatomer, t. ex. kvävedioxid,
kvävetrioxid, kvävepentoxid med 2,
3 respektive 5 syreatomer.
OxiduT, äldre benämning för en oxid
på ett lägre valensstadium. Numera
åtskiljas oxider på olika
valenssta-dier av ett och samma ämne genom
angivande av valensen eller antalet
atomer, t. ex. koppar(I)oxid, och
dikväveoxid.
Oxie, kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län, 1 628 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Glostorp,
Lockarp och Oxie.
Oxihemoglobin, förening mellan
blodfärgämnet hemoglobin och syre.
Oxipropionsyra, detsamma som
Mjölksyra.
Oxi syror, organiska syror
innehållande hydroxylgrupper, t. ex. vinsyra.
Oxjärpe, maträtt, bestående av
järp-bröstformade kotletter av oxfärs
eller blandad köttfärs med fyllning av
späck, skinkstrimlor, hackad svamp
eller lök och ansjovis eller persilja.
Oxsläktet, uroxesläktet Bos,
underfamiljen boskapsdjur bland
slid-hornsdjuren, omfattar det tama
nötkreaturet med alla dess raser,
däribland sebun. Platt panna, kvicke
utgående från skallens bakre hörn i
jämnhöjd med nackkammen,
framrygg utan puckel (undantag sebu).
Oxstyng, nötstyng, nötbroms,
Hypo-der’ma bov’is, familjen styngflugor
(styng), längd 12—15 mm, humlelik,
grågul, brett svart tvärband på
bakkroppen. Äggen fästas på
nötkreaturens hår, larven tränger genom
huden, vandrar omkring i vävnaderna,
bildar slutligen stora styngbulor i
huden. Denna genomborras,
varefter larven faller till marken och
förpuppas. — O. gör huden värdelös,
nedsätter värddjurets livskraft och
kan förorsaka inflammationer och
död.
Oxsvanssoppa, köttbuljong i vilken en
sönderskuren, smörbrynt oxsvans
fått koka. Sherry eller torr ma-
4669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
