Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - P ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. 1. Romerskt siffertecken för 400. —
2. Kemiskt tecken för Fosfor. — 3.
Förkortning för Pansarregemente. —
4. Markering för parkeringsplats för
bilar. — 5. Förkortning för Piano
och i pianonoter för pedal. —
Sätta P för, förhindra, sätta stopp för,
troligen av det medeltida tyska
bruket att vid pest skriva ett P på
smittade hus.
p. 1. Förkortning för pagina, lat., sida.
— 2. Förkortning för pinxit, lat.,
har målat.
Pa., förkortning för Pennsylvania,
USA.
Pa, kemiskt tecken för Protaktinium.
Paardeberg [pa’rdabärch], bergshöjd i
Oranjefristaten, Sydafrikanska
unionen, s.ö. om Kimberley, bekant
genom ca 5 000 boers kapitulation
under Cronje 27 febr. 1900. 1290 m
ö. h.
Paasche [på’ska], Fredrik (1886—1943),
norsk litteraturhistoriker, professor
i europeisk litteraturhistoria. Har
bl. a. studerat kristendomens
betydelse för gammalnorsk kultur och
skrivit en norsk litteraturhistoria
(tillsammans med Francis Bull).
Paasikivi [pa’-], Juho (f. 1870),
Finlands statspresident, var 1914—34
chef för Finlands största
affärsbank med stort inflytande på
landets ekonomiska liv, ledde
underhandlingar i Moskva med Sovjet i
oktober—november 1939, mars 1940
och april 1944 och gjorde en
väsentlig insats som statsminister 1944—
46 för att återvinna mera normala
förbindelser med Sovjet. I mars 1946
efterträdde P. marskalk Mannerheim
som president, 962.
Pabst, Georg Wilhelm (f. 1895), tysk
filmregissör, en av den tyska
filmens främsta, vars regi präglas av
en tung, dramatisk realism, ofta
med socialt inslag. Kom från
teatern till filmen och slog igenom
med Den glädjelösa gatan (1925) med
Asta Nielsen och Greta Garbo.
Vistades 1933—40 i Frankrike. Bland
hans övriga filmer märkas
Tolv-skillingsoperan (1931), Kamratskap
(1931) och Den förlorade sonen
(1948), 938.
Pace [pei’s], eng., steg; hastighet,
farthållning. — Pacemaker [-maika],
person, t. ex. en motorcyklist, som
vid träning eller tävling kör före
en tävlande för att hjälpa denne att
hålla eller öka farten.
Pacher, Michael (omkring 1435—98),
tysk träsnidare och målare, en av
sin tids mest betydande tyska
konstnärer. Förenar sengotisk sydtysk
tradition med norditaliensk
ungrenässans. Hans främsta verk är
altaret i S:t Wolfgang (1481), 3552.
Pacific [pasif’ik], the P. (Ocean) [-[åo’-sjan],-] {+[åo’-
sjan],+} engelskt namn på Stilla
havet, 3249.
Pacifice’ra (lat. pax, fred, och fac’ere,
göra), återställa freden. — Pacifism,
fredslära och fredsrörelse, numera
vanligen beteckning för åsikten att
fredens system bäst främjas genom
vapenvägran vid internationella
konflikter, s. k. radikalpacifism. —
Pacifis’t, aktiv fredsvän. —
Pacifi-katio’n, återställande av fred.
Pacifikationen i Gent, en 1576 träffad
överenskommelse mellan de
neder
ländska provinserna att gemensamt
bekämpa de spanska trupperna.
Pacif’ikbanorna [även pas’-], de
järnvägslinjer i Nordamerika, som går
från Atlanten till Stilla havet, nio i
USA och tre i Canada. Äldst är
linjen över New
York-Chicago-Omaha-Ogden-San Francisco, Union and
Central Pacific Railroad, öppnad 1869.
Pacius [pas’-], Fredrik (1809—91),
tyskfinländsk tonsättare och violinist,
från 1834 bosatt i Finland, där han
åstadkom en kraftig uppryckning
av musiklivet. Tonsatte bl. a. Vårt
land (1848) och Suomis sång, 970.
Packard [päk’ad], amerikanskt
bilmärke, tillverkat av Packard Motor Car
Co., Detroit, grundat 1909. Fabriker
finnas i Detroit och i Windsor,
Canada. Från att tidigare ha
producerat endast vagnar i högsta prisklass
tillverkar bolaget sedan 1935 även
bilar i mellanprisläge. Företaget
sammanslogs 1954 med Studebaker
Corp.
Packartorget, äldre namn på
nuvarande Norrmalmstorg i Stockholm, där
tidigare salt fisk brukade ompackas.
Packis, drivisstycken, som av ström
eller vind pressats över varandra och
sedermera frusit samman. Kan ofta
nå flera meters mäktighet och utgör
ett svårt hinder för sjöfarten, 1784.
Packning. 1. Mjukt material för
tät-ning kring en roterande axel eller
en fram- och återgående stång.
Packningsmaterialet (t. ex.
grafite-rad asbest) inlägges härvid i ett
ring-formigt rum, den s. k. packboxen,
och hålles tillpressat medelst en
för-skruvbar hylsa, varvid ev. en gland
anordnas innanför denna. — 2.
Skiva av gummi, asbest, impregnerad
papp e. dyl. för tätning mellan
exempelvis två sammanskruvade
rör-flänsar.
Pac’tum, lat., fördrag,
överenskommelse, pakt. — Pactum
antenupita’-le, äktenskapsförord. — Pac’tum
tur’pe, skändlig överenskommelse.
Pa’dang, stad på Sumatras v. kust,
Indonesien. 52 000 inv. 1930. Viktig
export av kaffe från höglandet, dit
järnväg leder, gummi m. m., 1747.
Paddan, vanliga P., Bu’fo bufo eller
vulga’ris, längd hos oss 8 cm.
Trumhinnan oansenlig, öronkörteln stor,
njurformad. Kroppen tätt besatt
med vårtor. Ovan mörk- eller
gråbrun med mörka fläckar, under
Ijus-eller gulgrå. Skymnings- och
nattdjur, lever av insekter, maskar,
sniglar. Förekommer från Skåne
till Västerbotten, allmännast
söderut, 1457 B. Jfr Paddsläktet.
Paddel, en- eller tvåbladigt
årliknan-de redskap, som användes för
framdrivande av kanoter.
Paddock [päd’ak], eng., inhägnad vid
större stall eller kapplöpningsbana,
där hästarna få gå lösa eller göras
klara för start.
Paddock, [päd’ak], Charles (1900—
1943), amerikansk sprinter,
sportjournalist, vann i OS 100 m 1920,
blev tvåa på 200 m 1920 och 1924
samt satte ett stort antal
världsrekord. Han omkom vid en militär
flygolycka i Alaska under andra
världskriget.
Paddsläktet, Bu’fo, fam. Bufo’nidae
bland de stjärtlösa groddjuren.
Bak
ben ej särdeles långa. Hud ofta
starkt vårtig. Stor körtel bakom
örat. Horisontal pupill. 100 arter, 3
i Sverige, — Se Paddan.
Paddödla, Phrynoso’ma cornu’tum,
familjen leguaner, längd 12 cm, med
paddliknande kropp och kort, tjock
svans, har långa, spetsiga taggar
runt huvudet och på kroppen. Lever
av insekter. Oförarglig och trög.
Förekommer i sandiga trakter i
Mexico.
Paderborn [-bår’n], stad i delstaten
Nordrhein-Westfalen, v. Tyskland,
vid floden Pader nära Teutoburger
Wald. 40 270 inv. 1950. Romansk,
delvis unggotisk katedral från 1000—
1200-talen samt rådhus i
senrenässans från 1600-talets början, både i
ruiner efter andra världskriget. Två
katolska filosofisk-teologiska
högskolor. Järnvägsknut, livlig handel.
Paderew’ski, Ignacy (1860—1941), polsk
pianist av världsrykte. Var även
politiskt verksam i Amerika under
första världskriget samt som
ministerpresident i Polen 1919 och polskt
ombud vid Nationernas förbund till
1921. Efter Polens sammanbrott 1939
blev P. president för polska
natio-nalrådet i Ångers, Frankrike.
Flydde 1940 till USA, där han avled.
Pa’dova, italienska namnet för Padua,
1813 K.
Pa’dre (lat. pater), italienska och
spanska ordet för fader.
Pa’dua, ital. Pa’dova, stad i provinsen
med samma namn, Venetien, n.ö.
Italien. 169 948 inv. 1953. Ett av
Norditaliens förnämsta konstcentra
med många märkliga byggnadsverk,
bl. a. den bysantinskt påverkade
gotiska Sant’ Antoniokyrkan,
uppförd 1232—1307, framför vilken
Do-natellis ryttarstaty av Gattamelata
är uppställd. Bland övriga kyrkor
märkas Arenakapellet med Giottos
berömda fresker. Berömt
universitet, grundat 1222. Textil-,
maskin-och livsmedelsindustri.
Järnvägsknut. En av Italiens äldsta städer,
hette Pata’vium under antiken,
1813 K.
Pa’dus, latinska namnet på floden Po,
1443 K.
Paeo’nia, växtsläkte, se Pionsläktet.
Paes’tum, antik stad i s.v. Italien,
grundad omkring 600 f. Kr. av greker
från Sybaris. Märkliga ruiner av
grekiska tempel i dorisk stil, främst
Poseidontemplet från 400-talet f. Kr.,
samt murar och ruiner av en
romersk amfiteater ha bevarats.
Paflago’nien, forntida landskap i
Mindre Asien vid Svarta havet.
Förnämsta stad var Sinope.
Paf’os, by på Cyperns s.v. kust, under
antiken stor hamnstad. 16 km s.ö.
om P. låg Palai’pafos med under
forntiden berömt tempel, helgat åt
Afrodite, som enligt myten föddes
vid P. ur havets skum, 1443 K.
Pagani’ni, Niccolö (1782—1840),
italiensk violinist, sin tids främsta
virtuos, spelade endast egna fantasier
och variationer. Mest kända av hans
tryckta verk äro 24 Capricci, op. 1,
för soloviolin, 1824, 2382.
Paganism’ (lat. paga’nus, lantlig,
obildad), hedendom.
Page [pasj’], under medeltiden ung
467I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
