Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Parcerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARCERNA
- PARLAND, RALF
kelbana i Auteuil, Paris, anlagd 1897,
världens förnämsta velodrom.
Parcema, romerskt namn på
moirer-na, 1430.
Pardo Bazån, Emilia (1851—1921),
spansk författarinna, professor i
litteraturhistoria i Madrid 1916.
Hennes talrika romaner och noveller ha
starka drag av realism, vartill
hennes alltmer framträdande idealistiska
livssyn bildar en motvikt. Har även
utgivit en rad kritiska essayer.
Pardo’n, fr. 1. [do’n], nåd,
skonsamhet. — 2. [dån»], förlåt, ursäkta. —
Ge pardon, skänka livet åt en
besegrad fiende.
Pardo’nplaka’t, förordning om
efterskänkande av straff för brottslingar,
vilken i äldre tid utfärdades i
samband med kröning eller annan
allmän högtidlighet.
Par’dubice [-dobitse], ty. Pardubitz,
stad i Tjeckoslovakien, vid Elbe 80
km ö. Prag. 44 337 inv. 1947. Slott
från 1500-talet. Livsmedels- och
maskinindustri. Järnvägsknut.
Paré, Ambroise (1510—90), fransk
militärläkare, vars uppfinningar på
krigskirurgins område ha varit
epokgörande. Utarbetade bl. a. nya
metoder för behandling av benbrott
och skottsår samt trepanation, 2218.
Parenky’m (grek. para’, bredvid, och
en’kyma, ingjutning), inom
anatomin vävnad med speciell funktion
inom olika organ, i motsatts till
stödjevävnad. — Inom botaniken,
vävnad av ej förvedade celler,
vilken utgör en väsentlig del av
Stammens märg och bark.
Parentatio’n (lat. parenta’re, bringa
dödsoffer), minnestal. — Parente’ra,
hålla minnestal.
ParenteT, släktavdelning. Juridisk
term för att beteckna härstamning
från samma stamfader eller
stammoder.
Parenteral, utanför tarmen. T. ex. om
en insprutning som görs i
musklerna.
Parente’s (grek. paren’thesis, ställande
emellan), ord, uttryck eller sats som
insk jutes i fortlöpande text men
som kan borttagas utan att
sammanhanget störes. — Inom
matematiken behandlas ett uttryck inom P.
som en term och uträknas för sig.
— Även parentestecknet () kallas P.
Pare’ra (lat. para’re, förbereda sig),
avvärja hugg eller stöt.
Pare’s, nedsatt rörelseförmåga hos en
lem, lättare grad av förlamning.
Pare’to, Vilfredo (1848—1923),
italiensk nationalekonom och sociolog,
jämte Walras den främste
representanten för den s. k.
Lausannesko-lan inom nationalekonomin.
Förfinade gränsnytteteorin i matematisk
riktning. Som sociolog företrädde P.
en social instinktlära, som delvis
övertogs av fascismen.
Huvudarbeten: Cours d’économie politique
(1896—97), Trattato di sociologia
ge-nerale (1916), 2391.
Par excellence [äksälan»’s], fr.,
företrädesvis i första rummet.
Par exemple [ägsan»’pl], fr., till
exempel.
Parfait [parfä’] (fr., fullkomlig],
efterrätt, glasspudding, fruktpudding
o. dyl., som fryses direkt i deh
form ur vilken den skall stjälpas
upp.
Parfy’m, vällukt, luktvatten. I antiken
användes välluktande oljor. Nutida
P. innehåller ett ofta mycket stort
antal naturliga eller syntetiska
eteriska oljor i spritlösning.
Par hasard [parasa’r], fr., händelsevis.
Pa’ria, ursprungligen tjänar- och
jord-brukarkast i Indien, en av de
största och lägsta hos tamilerna i Syd-
indien. P. har i europeiskt
språkbruk oriktigt kommit att betyda en
av samhället föraktad och utstött
individ.
ParietaTorgan (lat. par’ies, vägg),
parietalöga, pannöga, ett hos en del
lägre ryggradsdjur förekommande
oparigt öga eller sinnesorgan,
hörande till själva kroppsväggen.
Pa’rikurs, dels det kursvärde på ett
värdepapper, som sammanfaller med
dess nominella värde, dels den
växelkurs mellan två valutaenheter, som
svarar mot dessas guldvärde. 2638.
Pari’s [franskt uttal pari’], Frankrikes
huvudstad, belägen på ömse sidor
om Seine. 2 850 189 inv. 1954, med
förorter 5 154 834 inv. 1954.
Frankrikes kulturella, politiska och
kommersiella centrum samt främsta
järnvägsknut. Stor tillverkning och
handel med mode-, lyx- och
galan-terivaror. Berömt universitet
(Sor-bonne) och en mängd andra
kulturinstitutioner. Har sitt namn efter
en keltisk folkstam, som av
romarna kallades Pari’sii, och hette
under antiken Lute’tia Parisio’rum,
1148, 2619 B, 2620 K.
Pa’ris, i grekisk mytologi en trojansk
prins, son till konung Priamos. P.
avgjorde skönhetstävlan mellan
Hera, Athena och Afrodite genom att
ge Afrodite priset. Denna lovade i
gengäld att ge honom jordens
vackraste kvinna och bistod honom vid
bortförandet av Helena, maka till
konung Menelaus i Sparta, vilket
blev anledning till Trojanska
kriget, 3510.
Pa’ris, växtsläkte, se Ormbär.
Paris [pari’s]. Gaston (1830—1903),
fransk språkforskare och
universitetslärare, jämte Diez grundläggaren
av den moderna romanska filologin.
P. utgav en rad mönstergilla
texteditioner och samlade en stor
lärjungeskara kring sig, däribland
många svenskar.
Parisdeklaratio’nen, ett folkrättsligt
fördrag från 1856, vartill de flesta
stater anslutit sig (dock ej USA),
vilket förklarade kaperiet
avskaffat och endast tillät beslagtagandet
av krigskontraband samt hävdade
att blockad måste vara effektiv. I P.
bestämdes även, att neutralt gods
under fientlig flagga eller fientligt
gods under neutral flagga ej finge
beslagtagas.
Parisersmörgås, parisare, maträtt,
bestående av vitbrödskivor med
på-bredd ox- eller kalvfärs,
uppblandad med hackade inlagda rödbetor,
gul lök och kapris. Stekes i smör
på båda sidor.
Parisinternationalen, Andra
Internatio-nalen, se Internationalen.
Pari’siska blodsbröllopet, annan
benämning på Bartolomeinatten.
Pariskommunen. 1. En under Franska
revolutionen 1 augusti 1792 inrättad
styrelse i Paris. — 2. Benämning på
revolutionsregeringen i Paris mars—
maj 1871. Även benämning på själva
den revolutionära regimen.
Paris är värt en mässa (fr. Paris vaut
bien une messe), yttrande
tillskrivet den franske kungen Henrik IV
då han för att vinna Paris 1593
övergick till katolicismen.
Parite’t (fr. parité), likvärdighet,
jämställdhet.
Parker [pa’ka], Dorothy, f.
Roth-schild (f. 1883), amerikansk
författarinna och journalist, främst känd
för sina uddiga, ibland cyniska
dikter, bl. a. Enough rope, och sina
satiriska och ironiska noveller, t. ex.
Levande begråtna (1930, sv. ö. 1946)
och Efter kärlekens nöjen (1933, sv.
ö. 1945).
Parker [pa’ka], Theodore (1810—60),
amerikansk teolog, radikal unitarier.
Hans skrifter översattes till
svenska 1866—74 och spelade stor roll
bl. a. för Strindberg.
Parketta, uppställa en kolonns fordon
i läger eller bivack. •— Numera
menas med P. att uppställa fordon i
allmänhet, dock för längre tid än
vad som behövs för på- och
avlastning av varor, på- och avstigning e.
dyl. — Parketting, uppställning av
fordon, 3506. — Parkettingsplats,
särskilt för parkering av fordon
avsedd plats.
Parkerdammen [pa’ka-], 98 m hög och
250 m lång dammbyggnad för
konstbevattning i Coloradofloden, s.v.
USA, färdig 1936.
Parkett’ (fr. parquet, av parc,
inhägnad), den del av åskådarrummet på
en teater eller biograf som
befinner sig ungefär i jämnhöjd med
scenen.
Parkettgolv, en golvbeläggning av
tunna träplattor (vanligen ek eller
bok) i stavform. Vid enklare P.
användes endast ett tunt lager av
hårdträ, som limmas på stav av
mjukare trä. Ordet P. användes även
i sådana förbindelser som
korkparkett, gummiparkett osv., varigenom
antydes att beläggningen levereras i
form av separata plattor avsedda
att limmas vid underlaget.
Parkhurst [pa’kast], Helen (f. 1887),
amerikansk pedagog. Hennes
undervisningsmetod, Daltonplanen, går ut
på barnens fostran genom
självverksamhet. I svensk övers,
föreligger bl. a. »Barn berättar om sig
själva» (1953).
Parkinsons [pa’kinsans] sjukdom,
syndrom påminnande om Paralysis
agi-tans.
Parklek, i större städer
förekommande lekinstitution, varvid större
lekplatser förses med allehanda
lek-materiel, och en (eller flera)
lekledare hjälper till att sysselsätta
och ta hand om barnen, i regel
dock utan direkt ansvar för dessa.
P. har utvecklats speciellt i
Stockholm, så att den där 1955 omfattade
cirka 80-talet lekplatser, 2150.
Parlamen’t kallades ursprungligen alla
rådgivande församlingar som
monarkerna i England och Frankrike
sammankallade. I England kom det
snart att beteckna den fria
riksdagen, sedan 1300-talet delad i två
kamrar, över- och underhuset. —
Det franska parlamentet utgjorde ett
helt system av kungliga domstolar,
som ägde bestånd från 1200-talet till
revolutionen 1789. — 629 B, 3283.
Parlamentarism’, benämning på det
demokratiska statsskick, där den
politiska sammansättningen av
folk-representationen avgör regeringens
politiska struktur och makten reellt
ligger hos representationen och ej
hos regenten. Parlamentarismen
uppstod först i England genom en
lång utveckling som började på
1700-talet. I Sverige framväxte det
parlamentariska systemet så
småningom. P:s slutgiltiga seger i vårt
land kan anses ha kommit med
bildandet av Edéns regering 1917
sammansatt av liberaler och
socialdemokrater, 1463, 2840.
Parlamentetta, underhandla, resonera
(hit och dit); dagtinga. —
Parlamentätt, person som under krig
sändes över till fiendesidan för att
underhandla. P. är okränkbar och
medför som tecken en vit flagga.
Parland, Ralf (f. 1914), finländsk
författare, medarbetare i
Stockholms-Tidningen sedan 1948. P., vars lyrik,
bl. a. samlingarna Nattens eldar
4679
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
