Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Patronatsrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PATRON ATS RÄTT
PAVLOV, IVAN PETROVITJ
patronhylsa, vanligen av mässing
eller i fråga om jaktpatroner med
hagel av papp, vilken innehåller
laddning, antändningsmedel samt
projektil. En P. med krutladdning
och kula kallas skarp, med kula av
trä, plast e. d. lös P. och en P. med
kula men utan laddning blind P.
Patrona’tsrätt, enligt 1686 års
kyrkolag rätt för enskild person, i
allmänhet adelsman, att tillsätta präst
inom sin församling, s. k.
patronel-la pastorat. P. upphörde 1922.
Patro’nus, lat., i det antika Rom
husfadern i förhållande till sin klient,
frigiven slav.
Patrony’mikon, grek., personnamn
som anger fädernehärkomst, t. ex.
Peliden, dvs. Peleus’ son, och
Gustav Eriksson Vasa.
Patrull (fr. patrouille), mindre
truppavdelning med särskilt uppdrag,
2962.
Patrulltävling, en tävlingsform vari
ett stipulerat antal deltagare
genomföra en tävling i samlad trupp
och tiden räknas då patrullens sista
man passerar målet. Den
vanligaste formen är patrulltävling på
skidor, som bl. a. förekommit som
extratävling vid VM och
vinterolympiader. Sverige segrade vid VM
1941.
Pat’ti, Adelina (1843—1919), italiensk
sångerska, vann med sin vackra
(koloratur-)sopran och sitt
behagliga spelsätt världsberömmelse. I
sitt tredje äktenskap gift med
friherre R. Cederström (1899), 1824.
Patton [pät’an], George S. (1885—1945),
amerikansk pansargeneral. Deltog
med en stridsvagnsbrigad i första
världskriget. I andra världskriget
mest namnkunnig som djärv
arméchef, snabbt framträngande i
spetsen för pansarförband vid
invasionen i Frankrike och Tyskland 1944—
45. Avled vid en bilolycka, 3752.
Pau [på], stad i s.v. Frankrike, vid
foten av Pyrenéerna. 48 320 inv.
1954. Livligt besökt vinterkurort.
Textilindustri. 1512—89 residens för
konungarna av Navarra. Karl XIV
Johans födelseort, 1143.
Pauker, Ana (f. 1894), rumänsk
kommunistledare. Satt på grund av
illegal verksamhet i fängelse när hon
utväxlades med rumänska fångar i
Sovjetunionen 1941. Återvände till
Rumänien 1944, spelade en ledande
roll under och efter upprättandet av
den kommunistiska folkdemokratin
och blev landets utrikesminister.
Avlägsnades från denna post 1952
och anklagades samtidigt för
kontrarevolutionär verksamhet. Senare
öden okända.
Paul I (f. 1901), konung av Grekland,
efterträdde Georg II, då denne dog
1947. Sedan 1938 gift med
prinsessan Frederike Louise av
Braun-schweig, tillsammans med vilken han
har barnen Sofia (f. 1938),
Konstantin (f. 1940) och Irene (f. 1942),
1448.
Paul (f. 1893), prins av Jugoslavien,
kusin till Alexander I och regent
efter dennes död 1934—41, då han
gick i landsflykt till Sydafrika i
samband med kung Peter II :s
myndighetsförklaring. P. förlorade sitt
jugoslaviska medborgarskap 1947.
Paul I (1754—1801), rysk kejsare, son
till Katarina II. Besteg tronen 1796,
deltog i koalitionen mot franska
revolutionen, ändrade sedan politik
och förhandlade med Napoleon. På
grund av sin despotism föll P.
offer för en sammansvärjning av
högre ämbetsmän.
Paul III (1468—1549), hette
ursprungligen Alessandro Farnese, påve från
1534. Stadfäste jesuitorden och
sammankallade Tridentinska mötet.
Paul IV (1476—1559), romersk påve
från 1555, motreformationens
främste förkämpe bland påvarna. Gick
hårt och skoningslöst fram mot
protestanterna och tog avstånd från
religionsfreden i Augsburg 1535,
— 2770.
Paul [paol], Bruno (f. 1874), tysk
tecknare och arkitekt, medarbetare i
Simplicissimus, genom sina
inredningar och möbler en av den tyska
jugendstilens främsta företrädare.
Paul, Herman (1846—1921), tysk
språkforskare, professor i Freiburg och
München. Hans mångsidiga och
grundliga forskningar ha varit av
stor betydelse för hela den
germanska filologin. Utgav det
grundläggande samlingsverket Grundriss
der germanischen Philologie (1889
—93).
Paul, Jean [sjane pål’], pseudonym för
den tyske författaren J P. F.
Rich-ter, 3568.
1. Pauli, Georg (1855—1935), målare,
skriftställare. P. studerade i Paris,
och anslöt sig först till franskt
fri-luftsmåleri. Efter hemkomsten
utförde han en rad
monumentalmålningar, bl. a. i Göteborgs museum (1895)
och Dramatiska teatern (1908). P.
anslöt sig på 1910-talet till
kubismen, och utförde under påverkan
av A. Lhote fresker i Jönköpings
läroverk (1912—13). Utgav 1917—21
tidskriften »flamman», 2125 B, 3270.
2. Pauli, Hanna, f. Hirsch (1864—1940),
gift med Georg P., målarinna, har
bl. a. utfört intima porträtt med fin
karakteristik samt väl
komponerade gruppbilder.
Pauli, Ivan (f. 19/5 1885), politiker,
docent i romanska språk i Lund
1919, lektor s. å. Ledamot av F. K.
(socialdemokrat) 1922—49. P. har
bland ett antal offentliga uppdrag
bl. a. varit ledamot av
Universitets-beredningen.
Pauli’naneroi’d, instrument för
lufttrycks- och höjdmätningar. En P.
innehåller inga friktionsställen
(t. ex. i form av axeltappar),
varför känsligheten kan drivas mycket
högt. Man kan med en P. iakttaga
den lufttrycksskillnad som
representeras av en höj ddifferens om 10
cm. — Uppfinnare är den svenske
ingenjören Gabriel Paulin.
Paulsen, Axel (1855—1938), Norges på
sin tid främste konst- och
hastig-hetsåkare på skridskor. Införde den
ännu använda stilen med långa skär
och har givit namn åt ett
komplicerat hopp i konståkning, det s. k.
Paulsenhoppet.
Paulsen [paol-], Julius (1860—1940),
dansk målare, utförde koloristiskt
förnämliga figurkompositioner,
lyriska landskap och väl
karakteriserade porträtt, 668.
Paulson, Gustaf (f. 22/1 1898),
tonsättare och organist i Hälsingborg.
Har bl. a. skrivit 5 symfonier, 1
pianokonsert, kammarmusik och
sånger, ofta i originell och
humoristisk stil.
Paulsson, Gregor (f. 27/8 1889),
konsthistoriker, intendent vid
Nationalmuseum 1916—21, direktör i
Svenska slöjdföreningen 1920—34, dess
ordförande 1943—50, generalkom-
missarie för
Stockholmsutställningen 1930, sedan 1934 professor i
Uppsala. P. har genom sitt estetiskt
radikala och socialt inriktade
program gjort en stor insats för svenskt
modernt konsthantverk. Bland hans
arbeten märkas Vackrare
vardagsvara (1919), Italiensk renässans (1
—2; 1937), Konstverkets byggnad
(1942) och Konstens världshistoria
(1—4, 1942—52), 1250.
Paulus, apostel, den första
kristendomens främsta missionär och
teolog. P. företog vidsträckta
missionsresor och skall enligt traditionen
ha lidit martyrdöden i Rom vid
mitten av 60-talet. Hans brev, som
samlades redan under första
århundradet, ge en klar bild av
urkristendomen och ha inte minst
genom förmedling av Augustinus och
Luther haft stort inflytande på
kyrkans utveckling, 2629 B.
von Paulus, Friedrich (f. 1890), tysk
generalfältmarskalk. överbefälhavare
över de tyska trupperna vid
Stalingrad, med vilka han kapitulerade 1
febr. 1943. Talade 1944 i rysk radio
mot Hitler. Frigavs ur tysk
fångenskap 1954, slog sig ned i
Östtyskland och framträdde som
förespråkare för en lösning av
Tysklands-frågan enligt ryska önskemål,
3752 B.
Paumotoöarna, se Tuamotuöarna.
Pauperism’, fattigdom som social
massföreteelse. — Pauperise’ra,
utarma.
Paus (grek. pau’esthai, upphöra),
uppehåll, avbrott speciellt i ett
musikstycke. — Pause’ra, göra uppehåll.
Pausa’nias (d. omkring 470 f. Kr.),
spartansk fältherre, brorson till
Leo-nidas, var grekernas
överbefälhavare i slaget vid Plataiai 479 f. Kr.
P. sökte göra sig till herre i Sparta
men misslyckades och dog
svältdöden inmurad i ett atenatempel, dit
han flytt, 1440.
Pausa’nias, grekisk skriftställare på
100-talet e. Kr. Efterlämnade en för
kännedomen om grekernas
fornminnen och mytologi ytterst
betydelsefull reseskildring.
Pauvre [på’vr], se Påver.
Pauvres honteux [påvr ånetö’], fr.,
»blygsamma fattiga», fattiga som sett
bättre dagar och ogärna öppet
begära understöd. Sverige liksom de
flesta andra länder ha pauvres
hon-teuxinstitutioner.
Pava’ne [-van’], pava’n (fr., möjligen
av pav’o, påfågel), gravitetisk
1600-talsdans i jämn takt, följdes i regel
av en efterdans i livligare tempo,
gaillard. Undanträngdes småningom
av allemanden, 662.
Pavi’a, stad i provins med samma
namn, n. Italien, vid Ticino nära
dess inflöde i Po. 63 683 inv. 1951.
Många medeltidsminnen, universitet
från 1300-talet. Metall- och kemisk
industri. P. var langobardernas
huvudstad 572—774.
Paviljong’ (fr. pavillon, av lat. papiTio,
fjäril, tält), mindre byggnad,
antingen uppförd i anslutning till en
huvudbyggnad eller friliggande,
såsom lusthus eller kiosk i en
trädgård, park o. dyl. eller också
tillfälligt uppfört hus för speciellt
ändamål, t. ex. utställningslokal.
Paviljongsystem, byggnadssätt för
sjukhus, kaserner o. dyl., där varje
avdelning är inrymd i en egen mindre
byggnad. — Motsats: korridorsystem.
Pawlo, Toivo (f. 1917), skådespelare.
Dramatens elevskola 1936—39.
Arbetat vid Dramaten, Göteborgs
stadsteater, Vasateatern,
Riksteatern, Boulevardteatern och från
1951 vid Malmö stadsteater. God
karaktärsskådespelare bl. a. som
soldaten Bechman i Borcherdts
Utanför dörren och som Joe Meng
i Bergmans Patrasket.
Pavlov, Ivan Petrovitj (1849—1936),
berömd rysk fysiolog som 1904
erhöll nobelpriset i fysiologi och
medicin för sina undersökningar av
matsmältningsmekanismen, särskilt
4684
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
