Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Percier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PERCIER, CHARLES
PERIOIKER
Percier [pärsie’], Charles (1764—1838),
fransk arkitekt, jämte P. Fontaine
empirestilens skapare och främste
företrädare i Frankrike, 1172.
Percy, Arthur C:son (f. 10/8 1886),
målare, keramiker, elev till Matisse,
har utfört porträtt, landskap och
blomsterstilleben i en blond lätt
färgskala. Sedan 1923 konstnärlig
ledare vid Gävle porslinsfabrik, 1985.
Percy [pa’si], Henry, kallad Hotspur
(hetsporre), (1364—1403), engelsk
krigare, besegrade skottarna 1388 och
1402 och hjälpte Henrik IV till
tronen. P. blev dock sedan dennes
fiende och höjde upprorsfanan men
stupade vid Shrewsbury 1403.
Percy [pa’si], Thomas (1729—1811),
engelsk biskop. Hans samling av
gamla engelska folkvisor (1765) fick
stor betydelse för romantikens
genombrott i England och Tyskland,
840.
Perdix, se Rapphöna.
Perdu [perdy’], fr., förlorad, utmattad,
»förbi».
Père [pär], fr., fader; pater; senior
(i motsats till fils, junior), t. ex.
Alexander Dumas père.
Per’eat, lat., »må han (hon) förgås».
— Motsats: Vi’vat.
Pere’da, José Maria (1833—1906),
spansk författare. I en rad romaner
och noveller skildrar han
mästerligt nordspanskt folkliv, ofta med
strängt konservativ och katolsk
tendens, 3189.
Peréen, den av judar bebodda delen
av landet ö. om Jordan, som
judai-serades under mackabéerna,
sedermera namn på hela Öst jordanlandet.
Huvudort var Ga’dara (Ga’dor).
Perekop’näset, 4—7 km brett näs, som
förbinder Krim med fastlandet.
Père-Lachaise [pär-lasjä’s], Paris
största och mest berömda kyrkogård,
anlagd i början av 1800-talet i n.ö.
Paris.
Peren’na växter, fleråriga växter, i
motsats till 1- och 2-åriga. Dit höra
träd och buskar samt örter med
underjordiska stamdelar (rotstock, lök,
knölrot).
Perevolotj’na, by i Ukraina s.v.
Sovjetunionen, vid Vorsklas inflöde i
Dnjepr, 9 mil s. om Poltava. Vid P.
kapitulerade den svenska hären 1
juli 1709 efter nederlaget vid
Poltava, 2712.
Per fa’s et nef’as, lat., med rätt eller
orätt, med alla medel.
Perfekt’ (lat. perfic’ere, fullborda),
fulländad. — Perfekti’bel, som kan
fullkomnas. — Perfektibilite’t,
full-komningsmöj lighet.
Pe’rfektum [pä’r-], i grammatiken det
tempo som antager att en handling
i innevarande tid är avslutad, t. ex.
han har kommit.
Perfi’d (lat. per’fidus), trolös, lömsk,
illvillig, falsk. — Perfidite’t, svek,
lömskhet.
Perfore’ra (lat. perfora’re),
genomborra. — Perforatio’n,
genomborrning, t. ex. inom ett kroppsorgan
såsom följd av varbildning. —
Perforerat papper, ett papper försett
med en rad tättliggande hål för
underlättande av dess tudelning (t. ex.
i biljett- och blanketthäften).
Pergamen’t, lat., ursprungligen en
sträckt, renskavd och glättad,
ogarvad får- eller gethud, använd för
präntning av dokument. Numera ofta
detsamma som pergamentpapper,
dvs. ett rent cellulosapapper som
undergått krympningsbehandling
med svavélsyra eller
zinkkloridlös-ning, 430, 358 B.
Pergament, Moses (f. 21/9 1893),
tonsättare och musikkritiker.
Musikanmälare i Svenska Dagbladet 1923—
38, i Aftontidningen sedan 1942.
Visar i sina kompositioner en
modernistisk riktning med inslag av
judisk musik, t. ex. Rapsodia ebraica,
körsymfonin Den judiska sängen.
Ett betydande verk är
kammaroperan Himlens hemlighet (1953). Han
har även utgivit böcker om musik,
Vandring med Fru Musica o. a.
Per’gamon, forntida stad i Mindre
Asien, vars blomstringstid inföll på
200-och 100-talen f. Kr., då P. var
ett centrum för konst, vetenskap och
litteratur och smyckades med
förnämliga byggnader och konstverk,
av vilka det mest berömda är det
stora Zeusaltaret (omkring 180).
Stora utgrävningar ha företagits
under tysk ledning, 430, 543 B, 1436,
3211.
Pergamott’, se Bergamott.
Pergamy’npapper, ett glättat,
genomskinligt sulfitpapper, snarlikt
smörpapper, och använt bl. a. till
förpackning av livsmedel, till
skyddsomslag för böcker osv. P. skiljer sig
från smörpapper bl. a. genom sin
högre grad av genomskinlighet,
vilket uppnås genom att massan ältas
hårdare i holländaren.
PergoTa, ital., en med slingerväxter
övervuxen pelargång eller
trädgårdsgång med spjälverk av trä
eller järn. P. förekom redan under
antiken och var vanlig i
renässansens trädgårdsanläggningar.
Pergole’si, Giovanni Battista (1710—
36), italiensk tonsättare. Av hans
operor lever numera endast La
serva padrona (1733), som blev en av
den komiska operans
utgångspunkter. Av hans övriga musik var
Sta-bat Mater under senare delen av
1700-talet mycket omtyckt i Sverige,
1824, 2381, 2580.
Perhydrol [-å’l], 30 %-ig väteperoxid.
Pe’ri, Jacopo (1561—1633), italiensk
tonsättare, som i Florens skrev
Daphne (1597), vilket verk brukar
räknas som den första operan.
Perian’dros (d. 585 f. Kr.), tyrann i
Korint 625, var en av Greklands sju
vise.
Peri’culum in mor’a, lat., (det ligger)
fara i dröjsmål.
Perifera nervsystemet, centrala
nervsystemets förbindelser med kroppens
olika vävnader och delar genom rikt
förgrenade nerver samt vissa
gang-liecellsanhopningar utanför centrala
nervsystemet.
Periferi’, omkrets, särskilt om cirkeln
och andra slutna kurvlinjer. Är en
figur begränsad av raka linjer,
använder man benämningen omkrets
eller perimeter. — Perife’risk,
liggande i utkanten, ovidkommande,
oväsentlig.
Periferiförsvar, strategisk princip,
innebärande försvar med starka
krafter i landets ytterområden och även
därutanför, syftande till att om
möjligt hålla fienden utanför
svenskt område. P. tillämpas
numera i Sverige. Motsats:
centralförsvar (se d. o.).
Perifo’n, ett slags ekolod för sändning
och mottagning av undervattensljud
i horisontell led. Användes för
lokalisering av undervattensskär,
ubåtar m. m.
Perifra’s (grek, peri’, omkring, och
fra’sis, uttryck), språklig
omskrivning, som består av att en enkel
benämning ersättes med en flerordig,
t. ex. rosornas och ruinernas stad i
stället för Visby. — Perifras’tisk,
omskrivande.
Perige’um, den punkt på månens svagt
ellipsformade bana, som är
närmast jorden.
Périgueux [perigö’], fransk stad i det
gamla landskapet Périgord, s.v.
Frankrike, nu huvudstad i
departementet Dordogne. 40 785 inv. 1954.
Märklig katedral, uppförd på
900-talet, med kupoler, efter vilka
kyrkan Sacré-Cæur i Paris kopierats.
Romerska byggnadsrester.
Maskin-och livsmedelsindustri.
Tryffelodling.
Perihe’lium, den punkt i en planets
bana, som befinner sig närmast
solen, 184, 2025. — Motsats: aphelium.
Samma benämningar tillämpas även
för jorden i dess kretslopp kring
solen.
Perikar di’t, h j ärtsäcksinf lamma tion,
1632.
Perikar’dium, hjärtsäck, 1632.
Pe’rikles, atensk statsman (ca 500—
429 f. Kr.). Var från 462 den
ledande statsmannen i Aten, genomförde
samhällets demokratisering och
förvandlade det attiska förbundet till
ett atenskt rike. Dog i pesten
under peloponnesiska kriget, 30, 1444.
Perikondri’t, inflammation i
brosk-hinnan.
Periko’per, bibeltexter som användas
vid gudstjänsten.
Perim’, brittisk ö i
Bab-el-Mandeb-sundet, vid inloppet till Röda havet.
13 km2. Kolstation och marin
stödjepunkt på vägen till Indien, 2287.
Perimeter (grek, peri’, omkring, och
me’tron, mått). 1. Omkretsen av en
månghörning. Motsvarar periferin
hos cirklar och ellipser. — 2.
Apparat för uppmätning av ögats
synfält.
Perin’de ac cada’ver, lat., »liksom en
död kropp», ett uttryck hämtat från
jesuitordens krav på ovillkorlig
lydnad. Därav »kadaverdisciplin».
Perine’um, lat., bäckenbotten.
Peringskiöld, Johan (1654—1720),
forn-forskare, riksantikvarie 1693,
insamlade ett väldigt material om svenska
fornminnen, utgav Heimskringla
(1697) m. fl. fornnordiska skrifter,
442.
Perio’diska floder, floder som tidvis
äro uttorkade.
Periodiska systemet, grundämnenas P.
av D. Mendelejev och L. Meyer
införd uppställning av grundämnena.
Numera grundad på det ur
röntgenspektra beräknade atomnumret.
Det visar sig då att besläktade
grundämnen återkomma i periodiska
grupper, 206 B.
Periodisk skrift kallas enligt
tryckfrihetsförordningen sådan publikation
som med samma namn utkommer
med minst 4 nummer per år. För
utgivning av P. fordras
utgivnings-bevis, som utfärdas av
justitieministern för ansvarig utgivare.
Periodiskt understöd, regelbundet
utgående gåva. Är i vissa fall
avdragsgill vid deklaration.
Periodon’tium, lat., tandrotshinnan.
Periodtal, detsamma som
svängnings-tal för t. ex. en pendel, en
vibrerande fjäder eller för en elektrisk
växelström, dvs. antalet hela
perioder eller svängningar per sekund. —
I Sverige är P. vid växelström
vanligen 50, vilket innebär att
strömmen byter riktning 100 gånger per
sekund. — Som enhet för P.
användes uttrycket hertz (Hz), som
kan översättas med »antalet hela
svängningar per sekund».
Perioi’ker (grek., de kringboende),
urinvånarna kring det forntida
Sparta. P. hade full personlig
frihet och äganderätt till sin jord, i
motsats till de livegna, heloterna,
men saknade politiska rättigheter, i
motsats till de härskande
grupperna, spartiaterna.
4689
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
