Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Positiv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POSITIV RÄTT
POTATISMÖGEL
Positiv rätt, den rättsordning, som
faktiskt tillämpas, 1894. Jfr
Naturrätt.
Positron [-å’n], elementarpartikel med
samma massa som elektronen men
med positiv i stället för negativ
laddning. P., som upptäcktes 1932 av
amerikanen C. D. Anderson, utlöses
ur atomkärnor då dessa träffas av
kosmisk strålning. Vissa konstgjorda
radioaktiva ämnen utsända P. Då en
P. sammanstöter med en elektron,
förintas bägge partiklarna, varvid
massan övergår i gammastrålning,
213, 1266.
1. Posse, Knut (d. 1500), krigare,
riksråd från 1473. Var en av Sten Sture
d. ä:s mest kända medhjälpare.
Försvarade 1495 tappert Viborg mot
ryssarna (viborgska smällen).
2. Posse, Carl Henrik (1767—1843),
greve, krigare. Förde
underhandlingar med prins Kristian August om
dennes val till tronföljare. Förde en
armékår i slagen vid Gross-Beeren
och Dennewitz 1813.
3. Posse, Arvid (1820—1901), greve,
statsman, var som
Lantmannapartiets ledare och statsminister 1880—83
riksdagens mäktigaste man.
4. Posse-Bråzdova, Amelie (f. 11/2
1884), sondotter till Arvid P.,
författarinna. Har utgivit
kulturhistoriska och politiskt intressanta
självbiografiska böcker, bl. a. Den
oförlikneliga fångenskapen (1931), I
begynnelsen var ljuset (1940), Bygga
upp, ej riva neder (1942),
Kunskapens träd i blom (1946) m. fl.
Under andra världskriget var P. i
Stockholm verksam för hjälp åt
politiska flyktingar, vilket hon bl. a.
skildrat i Åtskilligt kan nu sägas
(1949).
Possessio’n (lat. posses’sio), besittning;
gods. — Possessiona’t, godsägare.
Possessi’va (eller pos’s-) pronomina,
ersättningsord som beteckna ägare,
t. ex. min, din.
Possevi’no, Antonio (1533—1611),
italiensk jesuit, sändes 1577 till Sverige
för att söka vinna Johan III och
Sverige för katolicismen, men måste
1580 slutgiltigt ge upp försöket.
Post (lat. po’situs, ställd), syssla,
befattning, ämbete; varuparti; brev
eller annan försändelse; postverk,
postanstalt o. dyl.; underrättelse,
budskap. — Inom det militära en
eller två man som avdelas från vakt
eller postering för att svara för
bevakningen. Avlöses vanligen
varannan timme, 2723 B.
von Post, Lennart (1884—1951),
geolog, professor vid Stockholms
högskola 1929. Ledde 1917—19 Sveriges
geologiska undersöknings stora
torv-inventering, genomfört banbrytande
undersökningar av
vegetationsför-hållandena samt klimat- och
nivåförändringarna i Sverige under
sen-kvartär tid. Nådde internationell
berömmelse genom utarbetandet av
pollenanalysen. Tilldelades
Vegame-daljen 1944. Har bl. a. utgivit Södra
Sveriges torvtillgångar (1926), Ur
jordklotets saga (1931) och Den
svenska skogen efter istiden (1933).
Post, Pieter (1608—69), holländsk
arkitekt, en av de främsta
företrädarna för den av Palladio influerade
holländska klassicismen. P.
uppförde bl. a. Huis ten Bosch i Haag,
rådhuset i Maastricht samt fullbordade
Mauritshuis i Haag.
Postament’ (fr. poster, ställa),
underlag eller sockel för staty, vas e. dyl.
Postanstalterna äro postkontor,
postexpeditioner och poststationer.
Därjämte ombesörj es verksamheten av
lantbrevbärare och postombud, 2723.
Po stan visning, på viss postanstalt
ut
ställd, personlig utbetalningsorder.
Infördes i Sverige 1866. —
Tele-grampostanvisning, P. som
befordras telegrafiskt.
Postassistent, tjänsteman i postverket
av något högre grad än
postexpedi-tör.
Postbox eller postfack, av postanstalt
uthyrt numrerat fack för insortering
av ankommande post. P. är utåt
försedd med en lucka, till vilken
fackets innehavare har nyckel, varför
posten kan avhämtas oberoende av
postanstaltens öppethållande.
Post Chris’tum na’tum (p. Chr. n.), lat.,
efter Kristi födelse.
Postdirektionerna, centralorgan för
postverkets förvaltning närmast
under generalpoststyrelsen. De äro sju
med säte i Malmö, Göteborg,
Linköping, Stockholm, Gävle, Sundsvall
och Boden. Cheferna kallas
postdirektörer.
Poste restante (p. r.) [franskt uttal
påst rästanst], anger på
postförsändelse att denna skall kvarligga på
postkontoret, tills adressaten
avhämtar den.
Poste’ring, militär
bevakningsavdel-ning.
Postexpeditör, tjänsteman i
postverket, huvudsakligen sysselsatt med
kassatjänst.
Post fes’tum, lat., »efter festen», för
sent.
Postförskott, av postverket ombesörjd
inkassering för postförsändelse.
Adressaten har att erlägga ett av
avsändaren angivet belopp för att
utbekomma försändelsen från
postanstalten. Postverket tillställer
avsändaren det erlagda beloppet. P.
infördes i Sverige 1866.
Postgiro, organisation inom postverket
med syfte att underlätta ut- och
inbetalningar. Genom girering mellan
kontoinnehavare kunna betalningar
verkställas utan kontanta pengar. Å
kontot innestående medel äro icke
räntebärande. I Sverige inrättades
P. 1925, — 274, 1393 B, 2726.
PostglaciaT tid (lat. post, efter, och
glacTes, is), tiden efter istiden, 1806.
Postglossato’rerna, rättslärda i
Nord-italien under 1200- och 1300-talen,
vilka sökte systematisera den
gällande rättsordningen med
utgångspunkt från den romerska rätten.
Posthypnotisk suggestion, hypnosens
speciella efterverkan i vaket
tillstånd, om man under hypnos fått
order att vid viss tidpunkt därefter
utföra en viss sak. Dylika order
förefalla icke bli utförda om de
strida mot personens djupaste
moraliska känsla, utan skapa då i
stället oro och tveksamhet hos
vederbörande.
Postiljo’n, lägre posttjänsteman,
huvudsakligen verksam vid
järnvägs-posten; förr posttjänsteman som
förde postdiligenserna.
PostilTa (lat. post illa textus verba,
efter dessa textens ord),
bibelutläggning; predikosamling.
Postkontrollör, avdelningschef vid
större postkontor.
PostliTdium (lat. post, efter, och
lu’de-re, spela), efterspel, i regel det
orgelstycke som avslutar gudstjänsten.
Post meri’diem (p. m.), lat., efter
middagen.
Postmonopol eller postregale, statens
uteslutande rätt att ombesörja
postbefordran och uppbära inkomster
därav. I Sverige fastslaget enligt
1888 års poststadga.
Post mor’tem, lat., efter döden.
Postmästare, chef för postkontor.
Post- och Inrikes Tidningar, daglig
tidning i Stockholm, innehållande
officiella kungörelser och annonser samt
som bilaga Tidning för leveranser
till staten. P. leder sitt ursprung
från den 1645 grundade Ordinari
Post-Tijdender, 1821 sammanslagen
med Inrikes Tidningar, och är
sålunda vår äldsta tidning. Redaktör
är sedan 1926 Anders Österling (f.
1884), 2628, 3468.
Postpapper, fast, hårt, skrivlimmat,
vitt eller färgat papper avsett för
skrivändamål. Dyrare P. är
framställda av lump, billigare av blekt
vedcellulosa. Gramvikten är 50—100
g-
Postregale, se Postmonopol.
Postremissväxel eller postväxel, av
bank utfärdad, vid uppvisandet
betalbar växel, som inlöses av alla
banker, 273.
Postskriptum (lat. post scriptum), P.S.,
efterskrift, text som tillfogas efter
namnteckningen i ett brev.
Postsparbanken, av Postverket driven
sparbank, sorterande under
generalpoststyrelsens bankavdelning,
inrättad 1884, 1912—23 självständigt
ämbetsverk. Innehavare av
postsparbanksbok kan företa insättningar
och uttag vid samtliga postanstalter
inom riket, 274.
PostulaT (lat. postula’tum, av
postu-la’re, fordra), fordran, förutsättning.
— Inom filosofin antagande, som
teoretiskt ej är bevisbart men
såsom nödvändig förutsättning gör
anspråk på giltighet. »Praktiskt
postulat», se Kant. — Inom
geometrin tankeakt eller konstruktion, vars
utförande man utan bevis kan
antaga möjligt, 2280.
Postule’ra (lat. postula’re, fordra),
förutsätta, yrka, påstå.
Postu’m (lat. pos’tumus, den siste),
född efter faderns död, utgiven
efter författarens död.
Postumia [påsto’-], ty. Adelsberg,
slo-venska Postojna, turistort i n.v.
Jugoslavien, till 1945 italiensk
gränsstation i Venezia Giulia. Ca 5 000 inv.
I närheten ligger den berömda
Adels-berggrottan.
Post ur’bem con’ditam (p. v. c.), lat-,
»efter stadens (Roms)
grundläggning», romersk dateringsangivelse.
Jfr det liktydiga Ab urbe condita.
Postverket, sammanfattande
benämning på Generalpoststyrelsen och
under denna sorterande
distrikts-och lokalförvaltningar inom
postväsendet, 2723. Jfr Postdirektion.
Posö’r, person som poserar,
effektsökare.
Potege [påta’sj], fr., soppa, oftast
avredd sådan.
Potamoge’ton, se Natesläktet.
Potamogetona’ceae, familjen
Nateväxter.
Potatis, Sola’num tubero’sum, familjen
potatisväxter, har olikparigt delade
blad, grönt bär och underjordiska
skott med uppsvällda toppar,
potatis. Odlad av inkafolket i Peru. Kom
till Europa på 1500-talet. Allmänt
odlad i Sverige sedan 1773. En av
de värdefullaste kulturväxterna på
grund av dess förnöjsamhet samt
knölarnas stärkelsehalt,
C-vitamin-halt och lagringsbarhet, 2728.
Potatiskräfta, en av parasitsvampar
orsakad sjukdom på potatis. Yttrar
sig i svulstartade lätt ruttnande
utväxter på potatisplantans
underjordiska delar. Misstänkes smitta skall
detta omedelbart anmälas till
Statens växtskyddsanstalt. På
smittför-klarat område får endast
kräftim-mun potatis odlas, 2729.
Potatismjöl, ur potatisknölarna
utvunnen stärkelse.
Potatismögel, potatissjukdom, som
orsakas av en svamp (Phytophtora
infestans). Angreppet börjar med
4711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
