Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Predella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREDELLA
PREROGATIV
företeelsen i dess urartade form till
föremål för en dråplig fars »Les
pré-cieuses ridicules» (1659).
PredelTa, underbyggnad till
altarupp-sats eller altarskåp, ofta dekorerad
med reliefer eller målningar, 74.
Predestinatio’nsläran (lat.
praedesti-na’re, förutbestämma), läran om
individens »förutbestämmelse» till
salighet eller fördömelse.
Predestina-tionstanken förekommer bl. a. hos
Paulus och Augustinus och
förnyades längre fram av reformatorerna,
Luther och i sht Calvin, 574, 2748.
Predestine’ra, förutbestämma.
Predetermine’ra, förutbestämma.
Predice’ra (lat. predica’re), utsäga, fö:
kunna.
Predi’ka, förkunna Guds ord; förmana.
Predikament’, tillstånd, belägenhet.
Predikan (lat. praedica’re, förkunna),
muntlig religiös förkunnelse,
speciellt den i gudstjänsten ingående
utläggningen av en bibeltext. Den
kristna P., som har gamla anor,
stod högt under vissa delar av
medeltiden. Av protestantismen
betraktades P. ofta som den viktigaste
delen av gudstjänsten.
Predikant, person som predikar; titel
för vissa präster, t. ex. hov-,
fängelsepredikant.
Predikaren, hebr. KoheTeth, lat.
Ec-clesias’tes, en av G. T:s böcker,
skriven omkring 200 f. Kr., hållen i
en hopplöst pessimistisk anda.
»Få-fängligheters fåfänglighet! Allt är
fåfänglighet!»
Predika’t (praedica’tum, det utsagda).
Inom språkvetenskapen den satsdel,
som utsäger något om subjektet, t.
ex. gossen går. — Inom logiken det
begrepp som i omdömet utsäges om
subjektet i ett omdöme, t. ex.
blåklockan är en blomma.
Predikativ, se Predika tsfyllnad.
Predikatsfyllnad eller predikativ,
satsdel som genom predikatet
förmedlar bestämning till en annan satsdel,
speciellt subjekt eller objekt, t. ex.
Våren är kall.
Predispone’ra (lat. prae, i förväg), på
förhand göra mottaglig för. —
Pre-dispone’rad, mottaglig, med anlag
för. — Predispositio’n, mottaglighet
(t. ex. för sjukdomar).
Predomine’ra, överväga, vara
förhärskande.
Preexistens’, föruttillvaro (särskilt
själens). Läran om P. förekommer
inom många både primitiva och mer
högtstående religioner och är
stundom förknippad med
själavandrings-tron. I den platonska filosofin
spelar preexistensbegreppet en mycket
viktig roll. Enligt Platon är det i P.
som människan blivit delaktig av
det vetande som icke kan förklaras
genom yttre påverkningar och
intryck.
Prefekt’ (lat. praefec’tus, av
prae-fic’ere, sätt att förestå). 1. Titel för
vissa civila och militära ämbeten i
det antika Rom. — 2. Titel för
cheferna inom olika administrativa
områden, bl. a. i Frankrike och
Italien. — 3. Föreståndare för vissa
vetenskapliga institutioner.
Preferens (fr. préférence). 1.
Företräde, förmånsrätt. — 2. [preferangs’].
Kortspel, vanligen benämnt »priffe».
Preferens’aktie, ett slags aktier med
viss företrädesrätt till
vinstutdelning, vid sidan av stamaktier, 1329.
Preferenstull, lägre tullsats vid handel
med visst land, med vilket
handelsavtal härom ingåtts. Det viktigaste
exemplet på ett P.-system utgöres
av de överenskommelser som 1932
ingingos i Ottawa mellan England
och de till brittiska imperiet
anslutna staterna.
Prefere’ra, föredra, värdera högre.
Prefix’, se Af fix.
Pre’gel, flod i Ostpreussen, utmynnar
i n. delen av Frisches Haff vid
Kö-nigsberg (Kaliningrad). 125 km lång,
segelbar, flodområde 14 830 km2.
PregenitaTa stadier, enl. vissa
psykoanalytiska läror de stadier i
barnets sexuella utveckling (oral- och
analstadiet) som föregå
genitalsta-diet.
Pregl, Fritz (1869—1930), österrikisk
kemist, tilldelad 1923 års nobelpris
för sitt utarbetande av den
organiska mikroanalysen.
PreglaciaT (av lat. glac’ies, is), en
geologisk avlagring, bildad före de
kvartära istiderna.
Pregnans’ [preg-; prenja’ngs] (lat.
praegnans, havande, dräktig), rikt
tankeinnehåll i sammanträngd form,
kärnfullhet. — Pregnant’,
innehållsdiger, kärnfull; klar, koncis;
uttrycksfull, träffande, utpräglad,
specifik.
Prej’a, anropa ett fartyg, uppmana det
att stoppa med signal eller
prej-skott.
Prejudice’ra (praejudica’re, på
förhand döma), utgöra prejudikat;
skada, förnärma.
Prejudika’t, av domstol eller annan
myndighet, i regel i högsta instans,
avgjort rättsärende av principiell
betydelse. Ehuru någon formell kraft
såsom av lag ej givits domstols P.
enligt svensk rätt, utöva Högsta
domstolens och Regeringsrättens
domar i egenskap av P. stor inverkan
på rättstillämpningen såsom
förebilder. — Prejudikatsamlingar utgöras
av Nytt juridiskt arkiv (Högsta
domstolens domar) samt
Regeringsrättens årsbok.
Prekam’brisk tid, i vidaste
bemärkelse den del av jordens historia som
föregick kambrium. Ofta dock blott
den tid som infaller mellan urtiden
(arkeikum) och kambrium, 1372.
Preklusion, borgenärs förlust av
möjlighet att göra sin fordran gällande
mot gäldenären genom
underlåtenhet att inom viss tid bevaka
densamma, sedan offentligt
kungörelseförfarande skett härom. Regler i
mars 1862 om kallelse å okända
borgenärer.
Prekvartä’r, en geologisk avlagring,
bildad före den kvartära tiden.
Prekä’r (fr. précaire, av lat. preca’rius,
uppnådd genom böner), vansklig,
bekymmersam, pinsam, ömtålig.
Prela’t (lat. praela’tus, framskjuten),
präst med hög värdighet, i
synnerhet inom katolska kyrkan. Även
allmän benämning på präst med
myndigt uppträdande. — Prelate’nsisk,
prästerligt myndig och högtidlig.
Preliminä’r (fr. préliminaire),
förberedande. — Preliminä’rer,
förberedande underhandlingar, t. ex. vid
fredsslut.
Preliminär skatt, den skatt, som
förskottsvis, vanligen i form av avdrag
vid (förvärvs-)källan, erlägges
under löpande inkomstår, innan den
slutliga skatten på den
sammanlagda årsinkomsten kunnat fastställas.
Är den slutliga skatten större än
P., har den skattskyldige att
erlägga kvarstående skatt (restskatt).
I motsatt fall sker återbetalning.
Prelu’dium (lat. prae’, före, och
lu’de-re, spela), förspel; hos flera
tonsättare, bl. a. Chopin, benämning på
fantasistycke för piano, 2380.
Pre’mie (lat. prae’mium), belöning;
gottgörelse; försäkringsavgift.
Premieobligation, värdepapper som —
till skillnad från andra obligationer
— icke löpa med ränta utan
berättiga till deltagande i regelbundet
återkommande utlottningar av
räntan (vinster). Svenska staten har
vid flera tillfällen (under 1940-talet
praktiskt taget årligen) utgivit P.,
3725 B.
Premiesparande, ett 1955 infört system
för att öka det personliga
sparandet som ett led i den ekonomiska
politiken. Om en person under 1955
och 1956 ökar sitt sparande
(banktillgodohavande) genom att sätta in
pengar på ett särskilt
premiesparkonto som upprättats av
kreditinstituten och låter pengarna vara
innestående till slutet av 1S60,
er-hålles förutom bankränta en
skattefri premie motsvarande 20 % resp.
15 % av det 1955 och 1956 insatta
beloppet. Detta är dock begränsat
till 1 000 kr vartdera året.
Premiss’ (lat. praemit’tere, förutsätta),
förutsättning ur vilken slutledning
dragés.
Premiär (fr. première, den första),
första framförandet t. ex. av ett
musikverk, teaterstycke e. dyl. — I
friare betydelse första
förevisningen, början. I vissa
sammansättningar första, ledande.
Premiärminister, i England med flera
länder regeringschefens titel.
Premonstraten’ser, katolsk
munkorden, uppkallad efter klostret
Pré-montré i n. Frankrike, grundad 1120
av den helige Norbert av Xanten.
Led stort avbräck genom
reformationen och har numera föga
betydelse, 2018.
Pren’sa, La, argentinsk partipolitiskt
oberoende tidning, grundad 1869,
som indrogs av Perön 1951. Var den
spansktalande världens största
tidning.
Prenumere’ra (lat. prae, före, och
numera’re, räkna), för viss tid beställa
och i förskott betala en tidning,
tidskrift e. dyl. — Prenumerant’,
person som prenumererar.
Preobrasjen’skoje, by nära Moskva,
Peter den stores tillhåll under
ungdomen. Gav namn åt det äldsta
förbandet i det forna kejserliga
livgardet, Preobrasjenskijregementet, som
ursprungligen grundades i P.
Preparandkurs, förberedande kurs för
inträde vid högre skola t. ex.
tekniskt gymnasium eller
folkskolse-minarium. Vid vissa folkhögskolor
ges särskilda P., t. ex. för inträde
vid sjuksköterskeskola och
socialinstitut. De större korrespondens
-instituten anordna i regel P.
månaderna innan deras elever skola gå
upp i real- eller studentexamen.
Prepara’t (lat. praepara’re, bereda),
för studie- eller
demonstrationsän-damål särskilt behandlade djur-
eller växtdelar; på kemisk väg
framställt ämne. — Preparatio’n,
förberedelse. — Preparati’v,
förberedande. — Prepara’tor, person som för
vetenskapligt ändamål preparerar
och konserverar biologiskt och
his-tologiskt material. — Prepare’ra,
förbereda, tillreda, göra ett
preparat.
Prepositioner (lat. praeposit’io, ord
som sättes framför), inom
språkvetenskapen ord som sättes framför en
satsdel för att ange dess förhållande
till andra ord i satsen, t. ex. i, över,
under osv.
Prerafaeli’terna, en grupp engelska
målare och diktare som 1848
sam-manslöto sig till det »prerafaelitiska
brödraskapet». De sökte sina ideal i
italiensk konst från tiden före
Ra-fael. Riktningens främsta
företrädare voro Millais, Rosetti och Hunt,
836.
Prerogati’v (lat. praerogati’va, rätt att
rösta först), företrädesrätt, förmån.
47’4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
