Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pulcinella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PULCINELLA
PUNT
vän till Lorenzo de’ Medici och levde
vid hans hov. Berömt är hans stora
burleskt-komiska epos II Morgante
Maggiore (1466—80), som delvis är
en parodi på de romantiska
riddar-dikterna.
Pulcinella [poltjinäFa], ital., liten och
tjock komisk figur i commedia
dell’-arte.
Pulitzer [pjo’-], Joseph (1847—1911),
amerikansk tidningskung, en av den
gula pressens skapare; instiftade
P.-prisen (1000 dollar), som sedan 1917
årligen utdelas till amerikanska
författare och journalister.
Pullman [pol’man], George Mortimer
(1831—97), nordamerikansk
industrimän, som 1859 konstruerade den
första sovvagnen, Pullmanvagnen
och härefter även den första
restaurangvagnen. Pullmanbolaget håller
alltjämt flertalet amerikanska
järnvägar med sov-, restaurang- och
l:a-klassvagnar.
Pulo-Penang, detsamma som Penang.
Pulpa (lat., kött). 1. Mjuk, cell- och
kärlrik vävnad i inre delen av vissa
organ, t. ex. mjälte och tänder, 3573 B.
— 2. Farmaceutisk term för mos,
särskilt fruktmos. — 3. Avfall vid
framställning av stärkelse. Används
som foder till svin och nötkreatur.
Pulpe’t (lat. pul’pitum, upphöjning,
estrad), skrivbord eller ställ med
sluttande skiva.
Pulpe’ttak, yttertak med fall åt blott
en sida.
Pulque [pol’ke], mexikansk
nationaldryck, som bereds genom jäsning av
den sockerhaltiga saften från bl. a.
Aga’ve salmia’na.
Puls, den rytmiska tryckändringen i
pulsådrorna, som beror på att
hjärtat pumpar ut blodet stötvis.
Pulsens normala frekvens svänger
mellan 55 och 150 slag per minut. I vila
skall frekvensen vara under 80 slag
per minut. I första levnadsåret är
frekvensen 100—135 slag per minut,
i 4:de levnadsåret ca 100. Kvinnor
ha i regel högre pulsfrekvens än
män. Vid vissa hjärtsjukdomar kan
pulsfrekvensen bli ojämn (arytmi),
starkt ökad (120—140 slag vid vila),
eller starkt minskad (block). Feber
medför en ökning av pulsen.
Pulsåder, se Blodkärl, 414 B.
Pult, ty., notställ, t. ex. dirigentpult.
Pultro’n (fr. poltron), ynkrygg, feg
stackare, »kruka».
Pulvermetallurgi’, läran om
framställningen av föremål av metall eller
legeringar ur pulver, som pressas
under högt tryck och hopsintras vid
förhöjd temperatur.
Puma, kuguar, silverlejon, FeTis
con’-color, kattdjur, längd 18 dm, varav
svansen 65 cm, höjd 6 dm, gråbrun,
med tät päls, förekommer i Amerika
från Canada till Patagonien i all
slags terräng. Klättrar gärna i träd.
Livnär sig av smärre däggdjur men
även boskap framför allt får.
Angriper ej människan, 720 B.
Pum’melo, se Pompelmus.
Pump, mekanisk anordning för
befordring av vätskor eller gaser
genom rör e. dyl. Äldst är den för
vattenuppfordring nyttjade sug- och
lyftprincipen, varvid vätskan
passerar en utloppsventil i kolven.
Maskindrivna kolvpumpar äro i regel
baserade på denna princip. Med
kapselpump menas en ventilfri
rota-tionspump med excentrisk rotor, som
är försedd med rörliga avtätande
vingar eller mot vilken en stationär
tätningsvinge släpar. Imopump är en
skruvpump, där de pumpande
organen bestå av tre samarbetande
skruvar, varav den mellersta är
dubbel-gängad, de övriga enkelgängade.
För pumpning av större
vätskemäng-der är centrifugalpumpen den
dominerande typen.
Pumpa, kurbits, Cucur’bita pe’po,
familjen gurkväxter, 1-årig,
nedlig-gande, 10 m lång ört med stora, gula
blommor och jättestora, ätliga
frukter. Jättepumpans, C. max’ima,
frukter väga upp till 100 kg. — Hos oss
odlas P. mest som prydnad, 1480.
Puna [po’na]. 1. Stäpp- eller
ökenar-tad högslätt i södra och mellersta
Anderna, Sydamerika, längre norrut
motsvarad av påramo. — 2.
Detsamma som Poona.
Punch [pansj]. 1. P. eller Pulcinella,
lustig figur i det engelska
marionettspelet, motsvarande Commedia
dell’artes maskerade lustigkurre
Pulcinella. — 2. Engelsk skämttidning,
grundad 1841, uppkallad efter P.l,
— 712 B.
Punch [pansj], eng., slag, brukar på
svenska beteckna slagkraft hos en
boxare. — Punchdrunk, eng.
slag-drucken, en boxare som på grund
av mottagna slag fått förminskad
fysisk och psykisk reaktionsförmåga.
Punching ball [pansjing bål], en
luft-fylld, päronformig boll, med en kort
stropp nedhängande från en vågrätt
träplatta. På bollen träna boxarna
upp sin snabbhet, uthållighet och
precision genom slagserier.
Pund, i äldre svenskt språkbruk
detsamma som lispund = 20 skålpund =
8,5 kg. Jfr Pound.
Pu’ner, de gamla romarnas benämning
på fenicierna, 1164.
Pungbjörn, koaTa, Phascolarc’tus
ci-ner’eus, familjen klätterpungdjur,
längd 6 dm, klumpig, trög, utan
svans. Klätterfötter. Tät, ullig,
brungrå päls. Vistas i eukalyptusträdens
kronor i östra Australien. Lever av
blad. Modell till teddybjörnen, 725 B,
2764 B.
Pungdjur, MarsupiaTia, en lågt
stående ordning av däggdjuren,
kännetecknad av att moderkakan saknas
eller är ofullständigt utbildad,
varför ungarna födas ofullgångna. Bland
hithörande familjer märkas
pungråttor, rovpungdjur, pungmullvadar,
klätterpungdjur, vombatartade
pungdjur och kängurudjur. P.
förekomma framför allt i Australien. Endast
ett fåtal arter i Amerika, 2764 B.
Pungdjävul, Sarco’philus sata’nicus,
rovpungdjur, har sträv, svart päls,
klumpigt huvud och uppstående
öron. P. liknar till form och
storlek grävlingen. Förekommer i
Tas-manien, 725 B, 2765 B.
Pungekorrar, Peta’urus, släkte av små
pungdjur med flyghud liknande
flygekorrarnas samt lång, yvig
svans. Olika arter förekomma inom
den australiska regionen, 2764.
Pungmes, Aegithalus (Anthos’copus)
penduli’nus, mesfågel, som fått sitt
namn av sitt pungliknande, under
grenar hängande bo. Förekommer i
Sydeuropa och Mindre Asien, 1273.
Pungmullvad, Notoryc’tes typhTops,
familjen Notoryc’tidae bland
pungdjuren, liknar till kroppsformen och
levnadssättet en mullvad men har
guldglänsande päls. Förekommer i
Centralaustraliens ökenartade
områden, 2764.
Pungmård, Dasyu’rus viverri’nus,
familjen rovpungdjur, längd 4 dm,
har mårdliknande kropp, spetsig nos,
korta ben och lång svans. Pälsen är
brungrå med vita fläckar. Lever av
varmblodiga djur och ägg.
Förekommer i Australiens och Tasmaniens
skogar, 2754.
Pungråttor, Didelphy’idae, amerikansk
pungdjursfamilj med fem släkten.
Några arter äro små som möss, andra
nå en katts storlek. Hit hör
opos’-sumen, 2764.
Pungvarg, Thylaci’nus cynoceph’alus,
familjen rovpungdjur, längd 15 dm,
varav svansen 5 dm. Hundliknande
med korthårig, gråbrun päls. På
ryggen 12—14 svarta tvärband.
Nattdjur. P. är det största inhemska
rovdjuret i Australien. Numera
undanträngt till Tasmanien, 725 B, 2765 B.
Puniska krigen, tre krig mellan Rom
och Kartago under tidsskedet 264—
146 f. Kr. Slutade med den senare
stadens undergång, 3170.
Punjab [pandja’b]. 1. Landskap i n.v.
Indien kring Indus och dess
bifloder. 1947 uppdelades P. mellan
Indien och Pakistan, se nedan. — 2.
Stat i Indien omfattande östra delen
av P.l, 96 880 km2, 12,6 milj. inv.
1951. Huvudstad Amritsar, 325 747
inv. 1951. — 3. Provins i n.v.
Pakistan omfattande västra delen av P.l,
155 586 km2, 18,8 milj. inv. 1951.
Huvudstad Lahore, 1728.
Punkt, inom boktryckarkonsten den
typografiska måttenheten, i
Didot-systemet är 1 punkt = ^aoo m =
0,3TB mm.
Punktalglas, kupiga glasögonglas, som
slipats så, att de ge full synskärpa
även då blicken riktas snett mot
glasets kanter.
Punktera, förse med punkter; göra en
punktion; få punkte’ring, dvs. skada
på bil- eller cykelring så att luften
går ur.
Punktgravyr, grafisk metod, varvid
konturer och skuggor åstadkommas
med punkter i stället för linjer. I
den äldsta formen av punktgravyr
ernåddes detta genom att med en
puns slå in en mängd små punkter
direkt på plåten. Den senare P. är
en förening av kemiska och
mekaniska metoder, varur senare bl. a.
crayonmaneret utvecklat sig.
Punktio’n, uttömning av vätska, blod,
vatten, var e. dyl., ur en
kroppshå-lighet. P. utföres med speciellt
därför avsedd injektionsspruta.
Punktmusik, en av A. von Webern
skapad och av andra utvecklad
musikart, som står i visst samband
med tolvtonsmusiken (se d. o.) och
som betjänar sig av enstaka toners
färgverkan mera än av melodier och
harmonier i vanlig mening.
Punktsvetsning, elektrisk P., metoden
att sammansvetsa t. ex. två
plåtdelar genom att kortvarigt leda en
ström av hög styrka mellan två
kylda kopparelektroder medelst vilka
plåtarna pressas samman.
Punktögon eller oceller, linsförsedda
synorgan hos ryggradslösa djur, t.
ex. kräftdjur och insekter. Namnet
P. syftar på att ögat, till skillnad
från fasettögat, är enkelt.
Puns (lat. pun’gere, sticka). 1. Litet
handverktyg med stålspets av olika
former. Slås med hammare eller
klubba och användes vid
metallbearbetning för åstadkommande av
fördjupningar, såsom vid ciselering,
gravering, drivning och hålslagning.
— 2. Detsamma som patris vid
tillverkning av t. ex.
myntpräglings-verktyg.
Punsch (eng. punch, av hindispråkets
panch, fem), benämning på
likör-liknande alkoholhaltig dryck
ursprungligen från Ostindien,
tillverkad av fem »grundämnen»: arrak,
vatten, socker, te och citronsaft. Till
Sverige kom P. på 1700-talet. Den
svenska P. är ofta förstärkt med
brännvin och har genom tillsats av
glykos gjorts simmigare. Serveras
numera kall, 51.
Punt, ett troligen i Östafrika beläget
4724
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
