Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pyrheliometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PYRHELIOMETER
PÄLSMAL
besprutningsmedel för bekämpande
av skadeinsekter, 684, 3036.
Pyrheliome’ter (grek, pyr, eld, helios,
sol, och metron, mått), instrument
för mätande av solens
värmestrålning, mätt i gcal/cm2 per tidsenhet.
I en P. finnas två svärtade
metallband, av vilka det ena utsättes för
strålningen medan det andra
uppvärmes av en elektrisk ström.
Denna inregleras så, att banden bli lika
uppvärmda, vilket kontrolleras med
termoelement.
Strålningsuppvärm-ningen motsvarar då den elektriska
effektförbrukningen, 3150.
Pyridi’n är en kvävehaltig, cyklisk
förening, som förekommer i
sten-kolstjära och benolja. Den är en vid
115° kokande vätska och användes
till denaturering av sprit, såsom
utgångsmaterial vid framställning av
ett flertal viktiga läkemedel, m. m.
Pyri’t, detsamma som svavelkis, 1901.
Pyrning, behandling av skinn före
garvningen med »pyr», bestående av
brunnen gödsel eller organiska
syror, 1364.
Pyrofo’rer (grek, pyr, eld, och fer’ein,
bära) äro ämnen i ytterst fin
fördelning, som på grund av oxidation
i luften råka i glödning.
Pyrofosfa’t, salter av pyrofosforsyra.
Jfr Pyrosyra.
Pyrofylli’t, vattenhaltigt
aluminiumsi-likat i form av tavlor eller fjäll,
påminnande om glimmer. Förekommer
i granit och kristalliniska skiffrar,
men även i form av täta massor
(agalmatolit).
Pyrofysali’t, grönaktig, om fältspat
påminnande form av oädel topas,
påträffad vid Falun.
PyrogalloT eller pyrogallussyra,
tri-hydroxibensen, upptar i alkalisk
lösning lätt syre och användes därför
vid gasanalyser. Även i
framkall-ningsvätskor vid fotografering.
Pyrokateki’n, ortodihydroxibensen,
tvåvärd fenol, som kristalliserar i
färglösa nålar. Kraftigt
reduktionsmedel och använt såsom fotografisk
framkallare.
Py’rola, Pirola, vintergröna, släkte av
familjen Pyrola’ceae inom
ljungväxterna, 20 arter, varav 7 i Sverige.
Fleråriga örter med spiralställda,
breda blad och vita insektsblommor.
— P. rotundifoTia, vitpyrola,
vintergröna, höjd 3 dm, har blommor
i allsidig klase. Allmän i skogsmark
i hela landet. — P. uniflo’ra,
ögon-pyrola, 15 cm hög, har ensam,
stor, lutande, vidöppen, välluktande
blomma. Mossig granskog, hela
Sverige.
Pyrolusi’t, mineral av mangandioxid,
som uppkommit genom omvandling
ur andra manganmineral, 2246.
Pyroly’s, detsamma som
torrdestilla-tion.
Pyromani’ (grek, pyr, eld, och
ma-ni’a, vansinne), sjuklig lust att
anlägga eld. — Pyroma’n, person som
lider av denna sjukdom.
Pyrome’ter, benämning på ett flertal
instrument för mätning av höga
temperaturer.
Py’rosyra kallas en av de syror, som
kunna förekomma, då en sur oxid
bildar syror med olika mängder
vatten. Exempel på P. är
pyrofosforsyra.
Pyrotekni’k (grek, tekne’, konst),
fyrverkerikonst, 1254.
Pyroxe’ner, pyroxe’nmineral, utgöra
en samling mineral, som till sin
sammansättning äro kalcium-,
magnesium-, järn- eller
manganmetasi-likat. Skilja sig från de
närbesläktade amfibolerna genom att vinkeln
mellan genomgångsytorna är nära
rät (87°) mot 124° för amfiboler.
Pyroxyli’n, detsamma som
bomulls-krut.
Pyrrhusseger, se Pyrros.
Pyr’ros, lat. Pyrrhus (318—272 f. Kr.),
konung av Epirus. Hjälpte 280—275
de grekiska städerna i Syditalien i
deras kamp mot Rom. Uttrycket
Pyrrhusseger går tillbaka på P:s
yttrande efter den förlustbringande
segern vid Asculum 279 f. Kr.: »En
sådan seger till och jag är förlorad»,
1180 B.
Pyta’goras (500-talet f. Kr.), grekisk
tänkare, mystiker och matematiker.
Enligt den s. k. pytagoreiska
talläran, som utformades av hans
lärjungar, bestod tingens innersta
väsen i talförhållanden, och kunde
man utforska dessa, så behärskade
man tillvarons hemligheter. Denna
lära utgör en av förutsättningarna
för den platonska idéläran, 946, 2280,
2766.
Py’theas, grekisk geograf från
Massi-lia (Marseille). Företog omkring 350
f. Kr. en färd till n.v. och n. Europa,
varunder han besökte Britannien
och Thule, varmed troligen avses
Norges v. kust, har lämnat de äldsta
bevarade upplysningarna om de
nordiska länderna.
Py’thia, Apollons prästinna i Delfi.
Pyton, i grekisk mytologi en drake
som dödades av Apollon. Till minne
av detta firades i det forna
Grekland vart fjärde år en fest med
tävlingar i musik, konst och idrott i
Delfi, se s. k. pytiska spelen.
Py’tonormar, Pyton, släkte av
familjen jätteormar, sakna gifttänder och
döda sitt byte genom omslingring.
De lägga ägg, som ruvas av honan.
Leva av fåglar och däggdjur upp till
ett rådjurs storlek. — Tigerormen,
Främre Indien, blir 4 m lång. —
Mörka P., och nätormen,
Sydostasien, längd 10 m. — Klippormen,
Central- och Sydafrika, 6 m lång,
2590.
Pyuri’, var i urinen.
Pyöang-yang, Pyong-yang, jap. Heijo,
det kommunistiska Nordkoreas
huvudstad, n.ö. Asien, belägen i n.v.
delen av halvön, vid järnvägen Söul
—Mukden. 389 105 inv. 1942.
Betydande handels- och industricentrum.
Radiostation. Hamnstad är
Chin-nampo. Ockuperat av FN-trupper en
kort tid hösten 1950. Jfr Koreakriget.
Påfågeln, Pa’vo crista’tus. familjen
fasanfåglar, från Sydasien,
kropps-längd 60 cm. med stjärtpennor 115
cm, med stjärttäckare 2 m. Huvud
blått med 7 cm hög fjäderbuske,
rygg gulgrön, buk svart. Varje
stjärttäckare har i spetsen en stor,
vacker ögonfläck. De resas upp
sol-fjäderlikt med stjärtpennorna som
stöd. — Vinterhärdig i Tyskland,
1271.
Påfågelspinnaren, Lilla P., Eu’dia
pa-vo’nia, familjen Saturni’idae bland
spinnarfjärilarna, spännvidd 7 cm,
ljusgrå, har på alla vingarna en stor
ögonfläck med svart kärna,
omgiven av gula och svarta ringar. Hela
Sverige. — Stora P., Satur’nia pi’ri
(pyri), Mellaneuropa, spännvidd 13
cm, 1000.
Påfågelögat, jungfrun, Vanes’sa i’o,
dagfjäril, spännvidd 65 mm,
brunröd, på alla vingar en stor
ögonfläck. Den svarta, vitprickiga larven
lever på nässlor. Upp till södra
Norrland, 1000 B.
Pålsboda, municipalsamhälle i Örebro
län, 12 km ö. om Hallsberg. 1047
inv. 1954. Järnvägsknut.
Pålson-Wettergren, Gertrud (f. 17/2
1897), operasångerska, mezzosopran,
åren 1922—48 verksam vid Kungliga
teatern i Stockholm, hovsångerska
1936. Har gästspelat bl. a. på
Metropolitan flera gånger. Gift med
överintendenten Erik Wettergren, 3346.
Pålstek, den enklaste av de knopar
med vilka man åstadkommer en icke
glidande ögla på en enkellina.
Samtidigt den knop som lättast kan
öppnas oavsett hur hårt
tilldragning skett, 2021.
På Sicilien, svenska namnet på
Mas-cagnis opera Cavalleri’a rustica’na.
Påsk (aram. pascha, hebr. pesach,
påskalamm). 1. Gammal judisk
högtid, enligt traditionen instiftad
omedelbart före uttåget ur Egypten och
sedan firad till minne härav.
Firades vid vårfullmånen (den 14 nisan),
då lammet slaktades och förtärdes
tillsammans med osyrat bröd av
bittra örter. — 2. Kristen högtid,
från 200-talet firad till minnet av
Jesu lidande, död och uppståndelse,
sedan Nicaea-mötet 325 förlagd till
söndagen efter första fullmånen
efter vårdagjämningen, 57, 2767.
Påskallavik, köping i Kalmar län, på
Kalmarsunds v. kust, 11 km s. om
Oskarshamn. 221 inv. 1954. Förr
lydköping under Kalmar. P. utgör ej
egen kommun.
Påsklilja, trumpetnarciss, Narcis’sus
pseudonarcis’sus, familjen
Amarylli-da’ceae, har gula blommor med
långsträckt bikrona (snärp), oftast
mörkare än kalken. Blommar tidigt.
Växer vild i Västeuropa och Italien.
Odlas i många former, även med
fyllda blommor.
Påskön, eng. Easter Island, den
östligaste av Oceaniens öar, ca 3 700 km
v. om Sydamerikas kust. 118 km2,
ca 250 inv. Tillhör Chile. Bekant för
sina gåtfulla upp till 23 m stora
statyer, som varit föremål för livlig
vetenskaplig diskussion, 2561 B.
Påssjuka, paroti’tis epide’mica, akut,
mycket smittosam
infektionssjukdom med inflammation av
spott-körtlarna. Smittämnet okänt.
Inku-bationstid 18—21 dagar.
Karaktäriseras av svullnad av ena eller båda
öronspottkörtlarna, vanligen hög
feber och huvudvärk. Komplikationer
från testiklar, bukspottkörtel eller
hjärnhinnan kunna inträffa.
Genomgången sjukdom medför en tämligen
pålitlig immunitet.
Påve (lat. pa’pa, fader), titel,
tillkommande biskopen av Rom som
romersk-katolska kyrkans överhuvud.
P. som väljes på livstid av
konkla-ven, residerar i Vatikanen och
räknas som suverän furste. Han har
högsta uppsikt över kyrkans
förvaltning, är högsta auktoritet i
lärofrågor och enligt katolsk
åskådning ofelbar, 2768.
Påvekors, kors med tre tvärarmar.
Påvens skägg, tvista om P., dvs. om
ingenting, eftersom påvarna sedan
1600-talet i regel varit slätrakade.
På’ver (fr. pauvre), fattig, torftig.
Påvestaten, se Kyrkostaten och
Vati-kanstaten.
Pälsdjur, djur som jagas eller
uppfödas för pälsverkets skull. På grund
av utrotning ger P.-jakten allt
mindre utbyte. I samma mån blir
P.-uppfödning lönande. Främst på detta
område stå Canada, USA, Norge och
Sverige. Föremål för uppfödning äro
silverräv, blåräv, mink, nerz, iller,
mård, nutria, bisamråtta, kanin m.
fl., 2771 B.
Pälslöss, detsamma som Pälsätare.
Pälsmal, Ti’nea pellionelTa, en
mal-fjäril, längd 1 cm, har gulaktiga
framvingar med ett par svarta
punkter och skuggfläckar. Larven
spinner av silke och hår ett kort
rör, som den bär med sig.
Allmännare än klädesmalen.
4726
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
