Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Reel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REEL
REGENSBURG
regissör. Som regielev hos Lang öch
Hitchcock har R. lärt sig sin
raffinerade kriminalfilmsstil, som förutom
genom den tekniska skickligheten
även imponerar genom sin
konstnärliga kraft. Stjärnorna blickar ned
(1939), Nattexpress (1940), En natt
att leva (1946), Ögonvittnet (1948),
Tredje mannen (1949).
Reel [riT] (eng. hreol, snurra runt),
anglosaxisk (främst skotsk) folkdans
i snabb 4h-takt.
Reell’ (fr. réel), verklig, väsentlig,
hederlig, rejäl.
Reenstierna, John (f. 16/10 1882),
professor i hygien och bakteriologi i
Uppsala. Föreståndare för
spetälske-sjukvården i Sverige sedan 1926, —
3192.
Refekto’rium (lat. refic’ere,
vederkvicka), matsalen i ett kloster.
Refera’t, se Referera.
Referendum, detsamma som
folkomröstning, se d. o.
Referens’bibliotek, avdelning inom ett
bibliotek med uppslagsböcker, lexika
m. m., vilka ej äro till hemlån, 409.
Referen’ser (lat. refer’ie, återbära),
rekommendationer eller personer
som av sökande åberopas för
sådana.
Refere’ra, återgiva; åberopa sig på.
— Refera’t, det återgivna,
redogörelse. — Referent’, den som återger,
lämnar en redogörelse.
Reflatio’n (lat. refla’re, blåsa tillbaka),
en medveten, med
ekonomisk-politiska medel framkallad höjning av
den allmänna prisnivån efter en
period av allmänt prisfall. R.
diskuterades särskilt under den ekonomiska
världsdepressionen i början av
1930-talet.
Reflekte’ra (lat. reflec’tere,
tillbaka-böja), överväga, tänka på, fundera;
återspegla. — Reflektant’, person,
som reflekterar på ett anbud e. dyl.
Reflek’tor, spegel eller skärm som
återkastar ljus. — Inom astronomin
användes ordet R. väsentligen i
betydelsen spegelteleskop, 1992.
Reflex’, en av viljan oberoende
reaktion, bestående i överförande av en
retning från en centripetal (till
hjärnan ledande) nerv via ett
reflexcentrum på en centrifugal (från
hjärnan ledande) nerv. Beroende på
om den sistnämnda nerven är en
motorisk-, sekretions- eller
häm-ningsnerv uppkommer en
reflexrörelse, en sekretion eller en hämning,
2466.
Reflexcentra, i centrala nervsystemet
belägna överföringsställen mellan
in-åtledande och utåtledande
nervbanor. Om dessa centra skadas eller
bedövas, kunna reflexrörelserna icke
längre utlösas. Jfr Reflex.
Reflexio’n, återspegling; övervägande;
begrundan; tanke, fundering. —
Inom fysiken återkastning av en
vågrörelse från en yta. Är ytan
ojämn (i förhållande till
våglängden), sprides vågen åt alla håll, s. k.
diffus R. Om ytan är glatt, blir R.
regelbunden, varvid den infallande
och reflekterande strålen samt ytans
normal ligga i samma plan,
infalls-planet.
Re’flexiv, återverkande. — Reflexiva
verb kännetecknas av att
handlingen riktar sig mot subjektet självt.
Ex. han slår sig.
Reflexrörelser, instinktiva rörelser,
som betingas av yttre retning.
Reform’ (lat. reforma’re, återställa),
ombildning, nydaning, förbättring.
— Reforme’ra, ombilda, nydana.
Reformatio’nen (lat. reforma’tio,
förbättring), sammanfattande
benämning på de mot romersk-katolska
kyrkan riktade rörelserna under
1500-talets förra hälft, vilka främst
utgingo från Luther, Zwingli och
Calvin, 2211, 2809 B.
Reformatio’nsdagen, kyrklig högtid till
minne av reformationen, i Sverige
firad på andra böndagen sedan 1889.
Reforma’tor, nydanare, omskapare,
religions- eller samhällsförbättrare. —
Reformato’risk, nydanande,
omskapande.
Reformer’ta kyrkan, gemensam
beteckning för på kalvinistisk grund
uppbyggda evangeliska kyrkor och
samfund. Skiljer sig från lutherska
kyrkan genom framhävande av
bibelordet vid gudstjänsterna,
predes-tinationsläran samt enklare liturgi
och kyrkoutsmyckning. R. har ca 130
milj, anhängare i England,
Nordamerika, Holland, Tyskland och
Frankrike, 573.
Reformis’men, den riktning inom den
socialistiska arbetarrörelsen, som
önskar upprätta ett socialistiskt
samhälle icke genom omstörtning utan
genom politiska och sociala
reformer inom demokratins ram. R.
grundlädes på 1890-talet av den
tyske socialdemokraten Eduard
Bern-stein. Efterhand anslöto sig flertalet
socialistiska partier och
fackföreningar till den reformistiska linjen.
Refraktio’n (lat. refrin’gere, bryta),
den riktningsändring hos en
vågrörelse (t. ex. ljusets) som sker då
vågen i sned vinkel passerar
gränsen mellan två media med olika
(optisk) täthet, t. ex. från vatten till
luft. — R. inträffar även i luften,
beroende på dennas avtagande
täthet uppåt, och medför att solen vid
sin upp- och nedgång synes stå
högre (ca 3A diameter) än den i
verkligheten gör, 2184.
Refraktor (lat. refra’ctus, bruten),
»brytare», större astronomisk kikare,
vid vilken bilden alstras av en
positiv lins, objektivet, 1992.
Refrigera’tor, detsamma som
kylma-skin, kylapparat eller eventuellt
kylskåp.
Refräng’ (medeltidslat. refran’gere,
bryta tillbaka), omkväde i visa eller
kuplett. Själva R.-formen har
urgamla anor och nådde redan under
riddartiden konstmusikalisk
betydelse. Dess princip förekommer även
inom instrumentalmusiken.
Reftele, kommun i v. Småland,
Jönköpings län, 3 538 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Kål-lerstad, Reftele och Ås.
Refu’ge [rafysj’], (fr., tillflyktsort),
försvenskat uttal refu’g, en något
över gatuplanets nivå förhöjd
vänt-plan vid gatuövergång eller
hållplats.
Refuse’ra eller refyse’ra (fr. refuser),
förkasta t. ex. ett anbud; avslå en
begäran etc.
Regal (lat. regaTis, av rex, konung),
kunglig.
Rega’1 (medeltidslat. rega, rad). 1.
Gammaldags, liten bärbar orgel med
endast tungstämmor, ofta gjord i
form av en stor bok (bibelregal). —
2. Sätterimöbel för förvaring av den
typografiska materielen. Används
samtidigt som arbetsbord.
RegaTa pastorat, pastorat, till vilka
konungen hade utnämningsrätt
enligt 1686 års kyrkolag. Avskaffades
1910. Enligt 1934 års prästvalslag
tillsättes dock kyrkoherdetjänst av
Kungl. Maj:t var tredje gång den är
ledig.
RegaTe, inkomstgivande rättighet, som
uteslutande tillkommer staten,
såsom postregalet och myntregalet
samt grundregalerna.
Statsmonopo-len, t. ex. för tobak, äro en form av
regalrättighet i modern tid.
RegaTrätt, se Regale.
Regat’ta (ital. rega’ta, gondoltävling).
1. Större roddtävling, kappsegling
eller motorbåtstävlan. — 2.
Bomullstyg med smala längsgående
färgränder.
Regemente (lat. reg’ere, styra),
freds-organisatorisk enhet vid armén och
kustartilleriet, vanligen med en
överste som chef. Motsvaras i
krigsorganisationen närmast av brigad.
Vid artilleriet förekommer R. även
som krigsförband, 155.
Regementets dotter, komisk opera av
G. Donizetti. Uppförd l:a ggn i
Paris 1840, i Stockholm 1845.
Regementsadjutant, numera avskaffad
befattning i armén, i regel besatt
med en löjtnant. R. tjänstgjorde
närmast under
regementsstabsche-fen.
Regementsläkare, mili tär läkare,
vanligen i majors tjänsteklass.
Regementsofficer, överste,
överstelöjtnant eller major vid armén,
kustartilleriet och flygvapnet; kommendör
eller kommendörkapten vid flottan.
Regementspastor. Ingick i de svenska
regementenas kadrer alltsedan deras
ursprung till 1925 års härordning
genom vilken befattningen indrogs.
Återinfördes 1939 under
benämningen militärpastor.
Regementsstabschef, befattning i
arméns fredsorganisation, vanligen
major eller kapten.
Regementstrumslagare,
musikunderofficer, som för befälet över
musikpersonalen vid de svenska
infanteriregementena. För en stav som
be-fälstecken.
Regementsveterinär, militärveterinär,
vanligen i kaptens eller majors
tjänsteklass.
Regementsväbel, underofficer med
polismans uppgift och befogenhet vid
regementet. Utövar bl. a. uppsikten
över arrester och arrestanter.
Regementsövning, före 1939 en form
av repetitionsövning, varvid all
tjänstgöringsskyldig personal och de
årsklasser av värnpliktiga som skulle
inkallas sammandrogos för övningar
i högre förband. Jfr
Repetitionsövning.
Régence, la R. [resja’nss] (fr.,
regent-skapet), benämning på hertig Filip
av Orléans’ regeringstid 1715—23. —
Har gett namn åt den stil inom
arkitektur och konsthantverk som
bildar övergången mellan barock och
rokoko. Dess främsta företrädare
äro R. de Cotte och Watteau.
Regeneratio’n (lat. re, åter, och
generade, föda), återbildning, förnyelse
av förlorade eller förstörda
vävnader eller organ. — Regenere’ra,
återbilda, återvinna, ersätta.
Regenera’tor, anordning att återvinna
en del av det värme som vid drift
av t. ex. martinugnar medföres av
förbränningsgaserna, varvid det
användes till förvärmning av
förbrän-ningsluft och eldningsgas. Vid en
R. passeras ett och samma rum
omväxlande av värmeavgivande och
värmeupptagande media. — Vid en
Rekuperator (värmeväxlare) äro de
två medieströmmarna rumsskilda.
Re’gensburg [-bork], stad i delstaten
Bayern, s. Tyskland, vid Donau.
123 100 inv. 1952. Många
byggnads-minnen från medeltiden, däribland
bron Steineme Brücke över Donau
enligt traditionen från 1100-talet,
klosterkyrkan S:t Emmerams från
700—1100-talet och den stora gotiska
katedralen, grundlagd 1275. Maskin
-och grafisk industri, bryggerier och
oljeraffinaderier. Livlig handel.
Ändpunkt för den tyngre trafiken på
4739
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
