Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rekryt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REKRYT
REM1NGTON, PHILO
kreera sig, koppla av, skaffa sig nya
krafter.
Rekry’t (fr. recroitre, återväxa),
benämning på värnpliktig under
tidigare delen av första tjänstgöringen.
— Rekryte’ra, anskaffa eller
anställa rekryter, aspiranter osv.;
skaffa anhängare eller medlemmar.
Rektangel (lat. rec’tus, rät, och
an’-gulus, vinkel), en fyrsiding, vars alla
vinklar äro räta. En kvadrat
representerar ett specialfall av R. — Jfr
Parallellogram.
Rektascensio’n, en stjärnas R., som
vanligen angives i timmar, minuter
och sekunder, är bågen på
himmels-ekvatorn från
vårdagjämningspunk-ten mot ö. till fotpunkten av
dekli-nationscirkeln genom stjärnan.
Rektor (lat. rec’tor, styresman),
föreståndare för en
undervisningsanstalt och ordförande i dess
lärarkollegium, 2224, 3589.
Rektoskop [-å’p] (lat. rec’tum,
ändtarm, och skopei’n, skåda),
instrument för undersökning av
ändtarmen medelst ett med
belysningsan-ordning försett metallrör som
införes i ändtarmen.
Rekuperator, se Regenerator.
Rekurrens’ (lat. recur’rere,
återvända), återuppträdande i en geologisk
lagerserie av en viss flora eller
fauna, som också uppträder i en äldre
del av lagerserien men saknas i
mellanliggande lager. Rekurrensyta,
gräns mellan förmultnad och
ovanför liggande mindre förmultnad torv
i torvmarksprofiler, som bildats vid
övergången från torrare till
fuktigare klimatskeden. — Ordet R.
användes även inom matematiken som
kännetecken på vissa serier.
Re’kviem, requiem, den
romersk-katolska kyrkans döds- eller
själamäs-sa, uppkallad efter
begynnelseorden: Req’uiem aeter’nam do’na eTs.
Domine, »Förläna dem, o Herre, din
eviga ro». Berömda flerstämmiga
tonsättningar av denna text finnes
av Palestrina, Mozart, Verdi m. fl.
Brahms’ Ein deutsches Requiem är
till tysk bibeltext.
Rekvire’ra (lat. requi’rere, begära,
behöva), beställa, efterskicka; begära;
beordra; utskriva leveranser till
trupper. — Rekvisi’t, inom
juridiken benämning på de
förutsättningar som måste vara för handen,
för att en gärning skall vara
straffbar enligt vissa straffbestämmelser.
— Rekvisi’ta, tillbehör,
förnödenheter. — Rekvisitio’n, beställning,
order. Inom det militära utkrävande
från kommuner och enskilda av
förnödenheter och tjänster för
krigsmaktens behov. Regleras av
rekvisitionslagen av 30 juni 1942.
RekyT (fr. recul, av reculer, draga
tillbaka), den tillbakastudsande
rörelse, som ett eldvapen eller del
därav gör vid skottlossning, och som
förorsakas av gastrycket på vapnets
stötbotten. Speciellt vid
artilleripjäser framträder R:s stora
olägenheter, varför dessa ofta äro försedda
med rekylhämmande anordningar,
2898. — Rekyle’ra, utföra rekyl,
återstudsa.
Rekylfria vapen, »bakblåsare», vapen
konstruerade med eldröret öppet
bakåt, varigenom en del av
krutgasen strömmar ut bakåt och tar
upp rekylen.
Relander, Lauri (1883—1942), Finlands
president 1926—31. Tidigare
föreståndare för Lantbruksstyrelsens
avdelning för växtodling och
landshövding i Viborgs län. Tillhörde som
riksdagsman agrarpartiet.
Relate’ra (lat. rela’tus), (in)berätta,
redogöra för. — Relatio’n,
berättelse; förhållande; förbindelse.
ReTativ (lat.), som står i beroende av
något annat eller endast äger
giltighet i förhållande till detta. —
Motsats: absolut.
Relati’va (el. reT-) pronomina,
pronomen, som syfta tillbaka på ett
annat ord, t. ex. som, vilken, vars.
Relativis’m, förnekandet av alla
absoluta eller objektiva värden: allt
gäller blott under vissa betingelser,
något absolut gott, sant eller vackert
finns ej. En typisk representant för
denna åskådning var den grekiske
filosofen Protag’oras. Inom modern
filosofi företrädes R. av bl. a.
pragmatismen.
Relativite’tsteorin, en av A. Einstein i
olika etapper utvecklad lära
rörande den fysiska världens uppbyggnad.
Enligt R. äro våra fysikaliska lagar
giltiga endast om de hastigheter vi
betrakta äro små i förhållande till
ljusets. Hos en kropp som har stor
hastighet uppstår en relativistisk
ökning av massan. Varje massa (m) är
ekvivalent med energimängden mc2,
där c är ljusets hastighet. Detta
betyder att massan 1 gram är
ekiva-lent med 24 000 000 kWh. Ingen
materiell kropp kan uppnå nämnda
hastighet, 1784.
Relativ rörelse, kroppars rörelse i
förhållande till varandra.
Relege’ra (lat. relega’re, skicka bort),
förvisa lärjunge från läroanstalt. —
Relegatio’n, förvisning.
Relevant’ (lat. releva’re, höja),
betydelsefull, viktig. — Motsats:
irrelevant. — Relevans’, vikt, betydelse.
Relie’f, skulptural framställning som i
motsats till friskulptur framspringer
ur en fast bakgrundsyta. Man
skiljer mellan högrelief, där
framställningen starkt höjer sig från
bakgrunden, och lågrelief, där den
endast svagt höjer sig. En speciell art
utgör den i bakgrundsytan
nedsänkta hålreliefen, 367.
Religion (lat. relig’io, av oviss
härledning: förbindelse, förpliktelse,
fromhet, gudsdyrkan etc.),
människans förhållande till övernaturliga
makter. I R. innefattas även de
yttre uttrycksformerna för detta
(lärosystem, riter m. m.), 2086, 2816.
Religionsfilosofi, den gren inom
filosofin som sysslar med vetenskaplig
analys av den religiösa upplevelsen.
Religionsfrihetslagen av 26 okt. 1951,
som trädde i kraft 1 jan. 1952, har
ersatt 1873 års förordning om
främmande trosbekännare. Den i 1809 års
R. F. uttryckta grundsatsen om rätt
till fri utövning av religion har
numera fullt utbildats genom R. Såväl
in- som utträde ur svenska
(stats)-kyrkan kan ske genom anmälan till
pastorsämbete. Skyldighet finns ej
att tillhöra något trossamfund.
Kloster må inrättas med Kungl. Maj :ts
tillstånd. Den som ej tillhör svenska
kyrkan skall endast erlägga 60 % av
utdebiterade avgifter till denna, 2819.
Religionshistoria, den vetenskapliga
framställningen av de olika
religionerna och deras utveckling, 3438.
Religionspsykologi, den gren inom
psykologin som undersöker de
psykologiska förutsättningarna för den
religiösa erfarenheten, 1829.
Religiosite’t, fromhet, gudfruktighet.
Religiös, from, gudfruktig; andlig,
religions-.
Reli’ker (lat.
reliqu’iae,rester),benämning på verkliga eller förmenta
kvarlevor av heliga personers
kroppar eller tillhörigheter, t. ex. hår,
kläder eller delar av Kristi
pinored-skap. Relikdyrkan finns i flera
religioner, förekom tidigt och
uppmunt
rades i den kristna kyrkan, där
varje altare skall vara försett med R.
Reformationen förkastade bruket och
dyrkan av R.
Relikgömma, relikva’rium,
förvaringskärl för reliker, vanligen utförd i
ädel metall och rikt smyckat. En
ofta förekommande form är det
arkitektoniskt uppbyggda relikskrinet,
64.
Relikt’ (lat. relin’quere, kvarlämna),
kvarleva från äldre tid, rest,
återstod.
Relikt’sjö, insjö, som bildats
därigenom att vatten stannat kvar i
djupare partier av landytan vid
landhöjning.
Relä’ (fr. relais, hästombyte,
avlösning), anordning som med relativt
litet energiuppbåd sätter annan
energi i eller ur verksamhet.
Exempel: elektriskt R., en
elektromag-net, som åstadkommer brytning
eller slutning av en annan strömkrets.
Har stor användning inom
elektrotekniken, bl. a. inom
automattele-fonin, 2276. — Relästation, station
som återutsänder t. ex. ett
radioprogram, som mottages från annan
station.
Re’magen, ort på vänstra
Rhenstran-den, v. Tyskland, 20 km s.ö. om
Bonn, där de allierade 7 mars 1945
lyckades forcera Rhen, på den s. k.
Ludendorffbron, 3752.
Remanens’, den i en elektromagnet
kvarvarande magnetismen sedan
magnetiseringsströmmen f
rånkopplats. Jfr Koercitivkraft.
Remarque (ramark’], Erich Maria (f.
1898), tysk författare, utgav 1929
romanen Im Westen nichts Neues
(Pä västfronten intet nytt, sv. ö. s.
å), som med sin pacifistiska
tendens och sina realistiska
vardags-skildringar från fronten gav honom
världsrykte. 1931 följde Der Weg
zurück (Vägen tillbaka, sv. ö. s. å.),
1941 Strandgut (Vrakgods, sv. ö. s.
å.), 1946 Arch of triumph
(Triumfbågen, sv. ö. s. å.) och Tid att älska,
dags att dö (sv. ö. 1954). Sedan
1947 är R. amerikansk medborgare,
3569 B.
Rembours [ran«bors], även remburs,
(fr. rembourser, återbetala),
förfarande, vanligt inom den
internationella handeln, som innebär att två
(eventuellt flera) banker förmedla
en betalningstransaktion mellan
säljare och köpare, vilken förenas med
kreditgivning, 272.
Rembrandt Harmenszoon van Rijn
(1606—69), holländsk målare och
et-sare, främst verksam i Amsterdam,
en av målarkonstens främsta
personligheter. R:s måleri anknyter till
en början till barocken och omfattar
främst bibliska, oftast
gammaltestamentliga kompositioner, porträtt och
gruppbilder, av vilka Nattvakten
(1642) är den mest kända. Fr. o. m.
1640-talets senare del förändras hans
konst och blir stillsammare,
innerligare och präglas av en vibrerande,
lysande kolorit. Hit höra hans
dramatiska landskap, Kristus i
Emma-us (1648), De Staalmeesters (1661—
62) och Claudius Civilis (1662) samt
en rad lysande självporträtt. Även
som etsare gjorde R. en
självständig och betydande insats. Högst når
han i sina landskapsetsningar samt
i det s. k. Hundertguldenblatt (ca
1649), — 1642, 1847 B, 1883 B, 2217 B,
2401, 2820, färgpl.
Rem’ington, Philo (1816—89),
amerikansk uppfinnare, industriman,
konstruerade ett världsbekant
bakladd-ningsgevär, som bl. a. användes vid
svenska armén 1867—96. Vid R:s
vapenfabrik upptogs 1873
tillverkning
4742
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
