Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Renstynget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENSTYNGET
RESERVBEFÄL
bära hom. Färg ovan brun, under
vit. Födan är företrädesvis renlav.
Flera arter och former äro spridda
runt Norra Ishavet. Störst är en av
Canadas vildrenar med en boghöjd
av 1,48 m. Den helvita
spetsbergs-renen är ej större än en get.
Renstynget, Oedemag’ena taran’di,
familjen styngflugor, parasit hos
renen, liknar till utseende och
levnadssätt oxstynget.
Rentier [rangtie’] (fr. rente, ränta),
räntetagare, person som lever på
räntorna av sitt kapital utan att
själv aktivt deltaga i produktionen.
Renässans [-sa’ngs] (fr. renaissance),
pånyttfödelse, återupplivande, ny
glansperiod. — Inom kulturhistorien
benämning på den rörelse, som i
anslutning till ett fördjupat studium
av antiken vid 1400-talets början
uppstod i Italien, främst inom konst,
litteratur och vetenskap, och
därifrån spred sig till övriga Europa,
551, 2419, 2823 B.
Reorganise’ra, omorganisera, ombilda.
Reosta’t, elektriskt motstånd, vanligen
av reglerbar eller omställbar typ
(vrid-R., propp-R.), 1431.
Repartise’ra (fr. répartir, fördela),
dela upp kostnaderna på deltagarna
i t. ex. en utflykt.
Repartitio’nsskatt, skatt som uttages
av de skattskyldiga proportionellt
efter vissa grunder, sedan det
erforderliga totala skattebehovet
fastställts. Exempel på R. utgör
kommunalskatten i Sverige.
Repatrie’ring (lat. re, åter, och pat’ria,
fosterland), återsändande till
hemlandet av flyktingar. R. skedde i
stor utsträckning efter krigsslutet
av de flyktingsskaror, som genom
Röda korsets försorg eller illegalt
kommit till Sverige under andra
världskriget.
Repelle’ra (lat. repelTere), stöta bort.
Repertoa’r (lat. repertor’ium,
förteckning), en teaters spellista; de roller
en sångare eller skådespelare inövat.
Repete’ra (lat. repet’ere, återvända
till), upprepa, förnya, ta om, gå
igenom på nytt, läsa om; inöva för
slutgiltigt framträdande. — Repetitio’n,
upprepning, omtagning; inövning.
Repete’rgevär, magasinförsett gevär,
som laddas om med ett enkelt
handgrepp, 1758.
Repetitionsövning, del av de
värnpliktigas obligatoriska utbildningstid,
fullgöres i princip vart 6:e år efter
första tjänstgöringen i tre
omgångar om vardera 30 dagar. R. äger
sedan 1951 rum krigsförbandsvis och
inte som förr åldersklassvis.
Utbildningen under R. omfattar
repetition av vad som inhämtats under
tidigare militärtjänst samt
inlärande av ny materiel, stridsteknik
m. m.; för vissa äldre värnpliktiga
därjämte omskolning för
befattningar vid lokalförsvarsförband
eller annat truppslag, 155.
Re’pin, Ilja (1844—1930), rysk målare,
en av det ryska realistiska
1800-tals-måleriets främsta representanter.
Utförde i synnerhet historie- och
fölklivsskildringar men även
porträtt. Till hans mest kända verk höra
Pråmdragare på Volga och Ivan den
förskräcklige mördar sin son, 2905 B.
Repli’k (fr. réplique). 1. Genmäle,
välfunnet svar; en skådespelares
yttrande i en dialog. — 2. En konstnärs
kopia av eget verk. — 3. Inom
juridiken kärandens svar vid fullföljd
talan i högre rätt på vad svaranden
anfört till sitt försvar. Enligt nya
rättegångsbalken förordnar
domstolen om R„ när så anses erforderligt.
Repli’punkt, stödjepunkt till vilken
trupp kan återtåga. — R. användes
även i överförd bemärkelse.
Repone’ra (lat. repon’ere, ställa
tillbaka), återföra i rätt läge, t. ex. en
arm som gått ur led. — Reposition,
återf öring.
Reportage [-ta’sj], fr.,
nyhetsanskaffning eller referat för tidning,
nyhetsskildring. — Repo’rter,
tidningsman med uppgift att anskaffa
nyhetsstoff och göra reportage.
Represente’ra (lat. repraesenta’re),
företräda. — Representant’,
företrädare, målsman; ombud,
ställföreträdare. — Representati’v,
ställföreträdande; förebildlig, värdig.
RepressaTier (lat. reprehen’dere,
taga tillbaka), vedergällning, hämnd.
Inom folkrätten betecknar R.
tvångsåtgärder som en stat vidtar mot en
annan stat eller dess undersåtar som
vedergällning för en av denna
begången folkrättskränkning.
Repressio’n (lat. reprim’ere,
undertrycka, hejda), åtgärd mot något
brottsligt förfarande, t. ex. straff,
nödvärn.
Reprimand
angd’j (fr. re’primer, [-undertrycka), skrapa, tillrättavisning.
Repri’s (fr. reprise), upprepning. —
Inom musiken återges R. med
tecknen ||: :|| kring det avsnitt som skall
repeteras, varvid även hela detta
avsnitt kallas R.
Reproduce’ra (lat. re, åter, och
pro-du’cere, alstra), åter framalstra;
ånyo framkalla; återge;
mångfaldiga; avtrycka. — Reproduktio’n,
mångfaldigande; avtryck,
återgivande av konstverk i form av
tryckalster; återgivande av t. ex. ett
musikstycke.
Reptil, se Kräldjur.
Republi’k (lat. re’s pubTica, det
allmänna, staten), beteckning för en
icke-monarkisk statsform med
demokratiskt styrelsesätt. —
Republikan, anhängare av republik som
statsform. — Republika’nsk, som
tillhör en republik, 2336.
Republikaner, i allmänhet den
republikanska statsformens anhängare.
— I Förenta staterna beteckning för
anhängarna av det republikanska
partiet. Detta bildades 1854 av
slaveriets motståndare framför allt i
nord- och öststaterna som stodo i
motsats till den agrariska södern. R.
hade efter nordstaternas seger i
inbördeskriget under 1800-talets
senare hälft det största politiska
inflytandet i Förenta staterna, blevo
under 1900-talet alltmer storindustrins
och storfinansens stödpunkt och
under 30-talet isoleringspolitikens
representant i motsats till Roosevelt
och det demokratiska partiet, 1322,
1843, 2706.
Repulsio’n (lat. repelTere, stöta
tillbaka), ömsesidigt bortstötande
av-ståndsverkan mellan två kroppar. —
Motsats: attraktion. — Repulsi’v,
tillbakastötande, 2239 B.
Reputation (lat. reputa’re, överväga),
anseende, rykte. — Repute’rlig,
aktningsvärd.
Requiem, se Rekviem.
Requies’cat in pa’ce, lat., »vile i frid»,
slutorden i den katolska
själamäs-san.
Resa, uttryck i äldre rättsspråk för att
ange vilken gång i ordningen en
person dömes för samma slags brott,
t. ex. andra resan stöld.
Resande av livsfarligt vapen, brott
enligt strafflagen 14:15, som består i
att någon företar åtgärd för
användning av vapen eller annat
tillhygge i uppsåt att göra skada eller
eljest i vredesmod.
»Resare-Bengt», binamn på Bengt
Bengtsson Oxenstierna hänsyftande
på hans vidsträckta resor till
Palestina, Egypten, Mindre Asien osv.
Resarön, ö i Stockholms skärgård, n.
om Vaxholm.
Resebyrå, företag som anordnar och
planlägger turistresor, försäljer
biljetter, skaffar sovplatser och
hotellrum, ombesörjer resekreditiv,
rese-försäkring m. m.
Resecheck, internationellt
betalningsmedel, speciellt för resandes bruk,
utställd av bank eller resebyrå och
i bestämmelselandet antingen direkt
användbar för kontantbetalning
eller inlöslig i landets mynt. Mellan
bankerna i de skandinaviska
länderna ha träffats överenskommelse om
särskilda R. Jfr Nordiska
resechec-ker.
Rese’da, örtsläkte av fam. Reseda’ceae.
Dit hör bl. a. luktreseda, R. odoraTa,
en ettårig, välluktande, allmänt
odlad prydnadsväxt.
Reseförbud, av domstol eller
överexe-kutor meddelat förbud mot
gälde-när att avresa från uppehållsorten.
Kan av domstol även meddelas för
person som misstänkes för brott.
Regler i 15 och 25 kap.
rättegångsbalken samt 8 kap. utsökningslagen.
Resekrediti’v, av bank utfärdad
handling som berättigar innehavaren att
hos vissa kreditinstitut i utlandet
erhålla kredit upp till visst belopp.
Jfr även Resecheck.
Re’sele, kommun i s.v. Ångermanland,
Västernorr lands län, 3 473 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Ed och Resele.
Resereglemente, författning av 27 juni
1929 med tilläggsbestämmelser 30
dec. 1946, som innehåller grunder
för beräkning och utbetalning av
resekostnads- och
traktamentsersätt-ning vid resor, som förrättningsman
företar i statens ärenden.
Reserv’ (lat. reserva’re, undantaga), i
alllmänhet sparad tillgång. — I
militär betydelse underavdelning av
truppförband, som vid förbandets
stridsgruppering tills vidare icke
erhåller stridsuppgift för att
sedermera insättas, när därmed avgörandet
kan framtvingas eller när uppgiften
icke kan lösas av redan insatta
underavdelningar.
Reservant’, person som reserverar sig
mot ett beslut.
Reservarbete, av stat eller kommun i
arbetslöshetsbekämpande syfte
igångsatt arbete. R. är numera praktiskt
taget avvecklat som hjälpform och
har ersatts med beredskapsarbete
(se d. o.), 133. Se även Offentliga
arbeten.
Reserva’t (lat. reserva’re, skona),
naturskyddsområde, 2447.
Reserva’tio menta’lis, lat., tyst
förbehåll.
Reserva tio’n. 1. Gensaga, avvikande
mening; förbehåll, villkor;
avvaktande hållning. — 2. Av påven
Cle-mens IV första gången 1265 gjorda
och av andra påvar utökade
förbehåll att tillsätta vissa högre,
andliga ämbetsmän. — 3. I
Nordamerika till indianerna särskilt upplåtna
landområden.
Reservationsanslag, sådan utgiftspost i
statens driftsbudget, som icke får
överskridas. Eventuellt inbesparat
belopp på ett R. får dock användas
för samma ändamål under i regel
högst två år, 3222.
Reservbefäl, befäl i truppförbandens
eller arméns reserver. Består dels av
pensionsavgångna officerare och
underofficerare, dels av befäl, som från
början anställes i reserven och
inkallas till repetitionsövningar och
särskilda utbildningskurser m. m. i
fredstid samt vid mobilisering.
4744
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
