Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Retro- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RETRO-
REVIEW
Ret’ro-, lat., tillbaka, bakåt.
Förekommer i sammansättningar, jfr nedan.
Retroakti’v (lat. ag’ere, driva),
till-bakaverkande, t. ex. om en lag
erhåller tillämplighet på
rättsförhållanden, som uppkommit innan
lagen trädde i kraft. Straffskärpande
lagregler anses ej böra erhålla
retroaktiv verkan.
Retrogra’d (lat. retro’gradus) eller
till-bakagående säges en himlakropps
rörelse vara, om den sker i motsatt
led mot solens rörelse i djurkretsen.
Retrograd amnesi’, den försvagning av
minnet eller den minnesförlust från
en viss tidpunkt och bakåt i tiden
som kan uppstå t. ex. efter
hjärn-skakning eller chockartade
upplevelser.
Retrospekti’v (lat. spec’ere, se),
tillbakablickande.
Reträtt’ (fr. retraite), återtåg;
tillflyktsort.
Retü’r (fr. retour, av retourner,
återvända), återresa; återsändning. —
Retu’rbiljett, biljett som gäller för
återresa. — Returne’ra, sända
tillbaka; eftersända. — På retur, på
tillbakagång.
Retusch’ (fr. retoucher, egentligen åter
vidröra), borttagande av fläckar och
ojämnheter i en fotografisk
avbildning genom pensling med lämpligt
stoff antingen i negativet,
negativ-retusch, eller på den kopierade
bilden, positivre tusch. — Retusche’ra,
göra retusch, avhjälpa småfel,
försköna.
1. Ret’zius, Anders Johan (1742—1821),
naturforskare, professor i Lund från
1777. R., som var mångsidigt lärd,
utgav arbeten i botanik, kemi,
ekonomi m. m. Hans stora
naturalie-samling donerades till Lunds
universitet.
2. Refzius, Anders Adolf (1796—1860),
son till Anders Johan R., anatom och
antropolog, professor vid Karolinska
institutet från 1840, internationellt
ryktbar för sina anatomiska och
antropologiska forskningar.
3. Refzius, Gustaf (1842—1919), son
till Anders Adolf R., anatom,
författare, professor vid Karolinska
institutet 1877—90, särskilt känd för
sina undersökningar om
ryggradsdjurens hörselorgan samt om
nervsystemet. R. var redaktör för
Aftonbladet 1884—87 och utgav även flera
diktsamlingar, 28, 2346.
4. Ret’zius, Anna Wilhelmina, f.
Hier-ta (1841—1924), dotter till L. J.
Hierta, 1876 gift med Gustaf R., en
av kvinnorörelsens förkämpar,
initiativtagare till inrättande av
arbetsstugor, mecenat
(Hierta-Retzius-stiftelsen).
Reuchlin [råi’chlin), Johann (1455—
1522), tysk humanist, grundlig
kännare av grekiska och hebreiska
språket och litteraturen. Jämte Erasmus
humanismens främste företrädare
norr om Alperna, 2294, 2824.
Reuma’tisk feber, detsamma som akut
ledgångsreumatism, se
Ledgångsreumatism.
Reumatis’m, sammanfattande
benämning på ett flertal reumatiska
sjukdomar med akuta eller kroniska
förändringar i lederna, särskilt
ledkapslarna eller i musklerna. Hit hör
ledgångsreumatismen i sin akuta och
kroniska form, vidare den
gonorre’-iska R., som är en följd av
dröp-pel. Se för övrigt
Ledgångsreuma-matism.
Reumert [röj’-], Poul (f. 1883), dansk
teaters främste nu levande
karak-tärsskådespelare. Debuterade på Det
Kongelige 1902, anställd där 1911—
18, 1922—30 och efter 1937. Många
gästspel i Sverige och i Paris. Utgav
1940 memoarerna Masker och
Men-nesker. Bland hans roller märkas
Tartuffe, Alceste, Peer Gynt,
Swe-denhjelm. Ett stort antal filmroller,
bl. a. Familien Swedenhielm (1947).
Réimion [reynjåns’], fr.,
»återförening»; fransk ö i v. Indiska
oceanen, den västligaste och största av
Maskarenerna, 2 512 km2, 261 647 inv.
1950, fransmän, mulatter och negrer.
Högsta punkt vulkanen Piton des
Neiges 3 069 m ö. h. Huvudstad
Saint-Denis, 24 K.
Reunio’ner, namn på områden
annekterade av Ludvig XIV 1679—81 i
El-sass-Lothringen och Franche-Comté,
vilka han framförde anspråk på och
lät tilldöma sig. Den förbittring,
detta vållade, bidrog till det
pfal-ziska tronföljdskriget 1688—97, vid
vars slut Ludvig måste lämna
tillbaka en del av R.
Reuss [råis], högerbiflod till Aar i
Schweiz. Genomflyter
Vierwaldstät-tersjön. 160 km lång.
Reuter, Ernst (1890—1953), tysk
politiker och socialdemokrat.
Borgmästare i Magdeburg 1931—33,
emigrerade till Turkiet 1933, professor i
Ankara 1939. Återvände till
Tyskland 1945, överborgmästare i
Västberlin från 1948.
Reuter [råi’tar], Fritz (1810—74), tysk
författare. R. råkade som student
bli inblandad i de tyska
enhetssträ-vandena och hölls som politiskt
misstänkt i fängelse i sju år. Först på
1850-talet började han skriva
böcker på plattyska, däribland
mästerverket Ut mine stromtid (1864,
Livet på landet, sv. ö. 1872), vars
gemytliga humor och dråpliga figurer
väckt förtjusning i de vidaste
kretsar, 3569 B.
Reuterdahl [röj-], Henrik (1795—1870),
teolog och konservativ kyrkomän,
professor i Lund 1844—52,
ecklesiastikminister 1852—55, biskop i Lund
1855, ärkebiskop från 1856. Sin mest
betydande insats gjorde R. som
kyr-kohistoriker med det grundläggande
arbetet Svenska kyrkans historia (4
bd, 1838—66), 28.
Reuterholm, Gustaf Adolf (1756—1813),
friherre, politiker. Tillhörde
oppositionen under Gustav III, blev under
förmyndartiden hertig Karls främste
minister. Genom sin despotiska och
skuggrädda politik blev R. ytterst
impopulär. Efter Gustav IV Adolfs
trontillträde gick R. i landsflykt,
1974.
Reuters byrå, världens största
nyhetsbyrå. Grundad 1849 i Aachen av
tysken Paul Julius von Reuter (1816
—99) och 1851 flyttad till London,
3468.
Reuterskiöld, Carl Axel (1870—1944),
professor i statsrätt, förvaltningsrätt
och folkrätt 1909—35 i Uppsala.
Ledamot av F. k. 1919—38. Tidigare
var R. högerman men tillhörde
under sin riksdagstid Bondeförbundet.
Har bl. a. utgivit Sveriges
grundlagar (1924—26).
Reuterswärd, Patric Oscar (1820—
1907), svensk politiker och
brukspatron, från 1880-talet en av ledarna
för första kammarens
protektionister.
Reutlingen [råi’t-], stad i delstaten
Baden-Württemberg s.v. Tyskland,
s.ö. om Stuttgart. 45 735 inv. 1950.
Ålderdomlig prägel, gotisk kyrka
från 1200-talet. Textil- och
läderindustri. Svårt skadad under andra
världskriget genom allierade
flyganfall och en jordbävning 1943.
Rev. 1. Undervattensgrund, beläget tätt
under vattenytan. — 2. Del av segel,
varmed segelytan kan minskas,
revas. Sista R. benämnes bottenrev. —
3. översta delen av kotlettraden samt
en del av bringan på oxe. — 4.
Äldre svenskt längdmått = 100 fot =
29,09 m. — 5. Fiskredskap. — 6.
Förkortning för Reverend.
Revaccinatio’n, omvaccinering av
person som tidigare blivit vaccinerad
mot samma smittämne.
Re’val, Estlands huvudstad, heter
numera officiellt Tallinn, se d. o.
Revansch’ (fr. revanche), hämnd,
upprättelse.
Reva segel, minska segelytan genom
att intaga rev eller upprulla en del
av seglet på mast eller bom.
Revben, tolv par platta bågformade
ben, som utgå från ryggraden och
tillsammans med bröstbenet bilda
bröstkorgens skelett. De tio övre
revbensparen äro genom
revbens-brosk fästa vid bröstbenet, under det
att de två nedre paren sluta blint.
Understundom kan människan ha
övertaliga R., vanligen s. k.
halsrevben, som utgå från nedersta
halskotan och som ibland kunna ge
upphov till nervsmärtor i armarna.
Revelj’ (fr. réveil, uppvaknande),
militär väckningssignal.
1. Re’ventlow, Anna Sophie (1693—
1743), dansk drottning, 1712
morga-natiskt gift med Fredrik IV, som
efter drottning Louises död 1721
legitimerade förhållandet och lät kröna
R. Efter konungens död förvisades
hon till godset Clausholm.
2. Reventlow, Christian Ditlev (1748—
1827), greve, dansk statsman,
president för räntekammaren 1784—1813,
statsminister 1797. R. var en av
ledarna för de stora bondereformerna,
bl. a. Stavnbaandets upphävande
1788, och främjade i hög grad
jordbruket.
von Reventlow [re’f-], Emst (1869—
1943), greve, tysk politiker och
författare. Såsom ledarskribent i
Deutsche Tageszeitung företrädde R. en
strängt konservativ politik. Ingick
1927 i det nationalsocialistiska
partiet, som han gjorde stora tjänster
bl. a. som huvudredaktör av
vecko-tidskriften Reichswart.
Reverend [rev’arand], (Rev.), eng.,
»vördig», titel för engelsk präst.
Reverens’ (lat. reveren’tia, vördnad),
vördnadsbetygelse.
Reve’rs, detsamma som skuldebrev.
ReversaT, tryckt formulär för
skuldförbindelse; kort ämbetsmeddelande
om översändande av handlingar,
penningar e. dyl.
Reversi’bel, omvändbar.
Revesjö, församling i Axelfors
kommun i s. Västergötland, Älvsborgs
län, 310 inv. 1954.
Revete’ra, metod att anbringa
rappning (puts) på ytter- eller
innerväggar av trä eller i trätak. Härvid
överklädas ytorna först med ett nät
av vassrör, ofta armerade med
järntråd, s. k. reveteringsmattor, så att
putsbruket får gott fäste och
sprickbildning på grund av träets
krympning eller svällning motverkas.
Revfibbla, Hiera’cium auric’ula, av
fibblasläktet, fåblomstrig, med
hel-bräddade, blåaktiga blad, allmän på
något fuktig gräsmark. Jfr Fibblor.
Revfingerört, Potentil’la rep’tans, art
av fam. Rosaceae, med stora, gula,
långskaftade blommor, femfingrade
blad och nedliggande, rotslående
stjälkar. Tämligen allmän på
åkerrenar, betesmarker o. dyl.
Revide’ra (lat. revide’re, se åter),
genomse, granska; omarbeta, ändra. —
Revide’r, ett i tryckpress intaget
ark, som undergår en sista kontroll.
Review [rivjo’], eng., översikt,
granskning. Ingår i namnet på många
eng
4746
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
