Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Romersk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMERSK RÄTT
ROOTH, IVAR
rakteriseringen, samt arkitekturen
som är konstruktivt nyskapande,
särskilt beträffande valvslagningen,
2862 B.
Romersk rätt, det rättssystem, som
utformades och tillämpades i det
romerska riket. En kodifikation skedde
på 500-talet e. Kr. i det stora
lagverket Corpus Juris Civilis. Har
utövat ett djupgående inflytande på
hela den västerländska rätten och
rättsuppfattningen. I Tyskland var
R. formellt gällande intill 1900.
Romfartuna [råm’-], församling i
Skultuna kommun i ö.
Västmanland, Västmanlands län, 933 inv.
1954, med ståtlig kyrka i gotisk stil
från omkring 1300.
Romford [råm’fad], stad i Essex, s.ö.
England, 20 km n.ö. om Londons
centrum. 105 900 inv. 1954.
Järnindustri, stora bryggerier.
Rom’mani, zigenarnas språk,
ursprungligen ett indiskt språk. R. är
splittrat i dialekter och starkt
uppblandat med andra språk. I svenska
språket finnas, företrädesvis i
talspråket, enstaka ord som via
för-brytarspråk och slang vunnit insteg,
t. ex. tjej, »flicka», 1738.
Rommehed, 1796—1908 mötesplats för
Dalregementet, Stora Tuna kommun,
s.ö. om Borlänge. Militärt flygfält,
641 K.
Ronunel, Erwin (1891—1944), tysk
generalfältmarskalk. Vann
internationell ryktbarhet för sina djärva
aktioner under ökenkriget i Nordafrika
1941—43, men besegrades av
Mont-gomery. R. var därefter en tid
befälhavare för de tyska trupperna i
norra Italien, från mars 1944 i
ledningen av västfrontförsvaret. R.
hade förbindelser med oppositionen
mot Hitler, varför han 1944 efter
attentatet, tvangs till självmord, 1244,
3746.
Rommele [rå’m-], församling i
Flund-re kommun i v. Västergötland,
Älvsborgs län, 335 inv. 1954.
Romney [råm’ni], George (1734—1802),
engelsk målare, var framför allt den
unga engelska kvinnans porträttör i
en elegant, lätt idealiserande stil.
Har bl. a. målat lady Hamilton flera
gånger.
Romprotokollen, avtal mellan Italien,
Ungern och Österrike, undertecknat
i Rom 1934. Avsåg framför allt skydd
för österrikisk oavhängighet, som
hotades genom Hitler. Den härvid
framträdande motsättningen mellan
Mussolini och Hitler avlägsnades
först genom Berlin—Romaxelns
uppkomst 1936.
Romsdalsfjorden, s.ö. arm av
Molde-f jorden i v. Norge, med Raumas
utlopp. Ofta betecknas hela fjorden
vid Molde som Romsdalsfjord,
3352 K.
Ro’mulus Augus’tus, kallad
August’u-lus (den lille Augustus), den siste
romerske kejsaren, avsatt 476 av
Odovakar. Slutade sina dagar som
statspensionerad privatman.
Ro’mulus och Re’mus, enligt sägnen
Roms grundläggare. Tvillingsöner
till kung Numitors dotter Rhea och
krigsguden Mars. Utsattes men
räddades av en varginna, som gav
dem di. Upptogos sedan av en herde
Faustulus. Efter Remus’ död för
Ro-mulus’ hand vid en tvist härskade
Romulus länge i Rom. Dyrkades
efter sitt försvinnande som guden
Qui-rinus, 2850.
Ronca’liska fälten, slätt i Lombardiet,
n. Italien, mellan Pavia, Lodi och
Piacenza, där de tysk-romerska
kejsarna brukade hålla härmönstringar
och riksmöten under medeltiden.
Roncesvalles [rånbesvaVjes], fr. Ron-
cevaux, pass i v. Pyrenéerna, n.
Spanien intill franska gränsen, där
enligt Rolandssagan Karl den stores
trogne paladin Roland stupade i
strid med morerna. 1 207 m ö. h.
Berömd vallfartsort, 3175 K.
Rond (fr. ronde), rundvandring;
omgång i boxningsmatch, numera 3
min., 478.
Ronda [rån’-], stad i Andalusien, s.
Spanien, på en hög klippa v. om
Malaga. 30 962 inv. 1950. En av
landets äldsta städer. Många moriska
byggnadsminnen. Stor
tjurfäktningsarena. Vapen- och textilindustri.
Ron’dane, stort fjällparti på gränsen
mellan Hedmark och Opland fylken,
Norge, s.ö. om Dovrefjäll. Högsta
toppen Rondslottet 2 183 m ö. h.
Rondino [råndi’nå], italiensk
musikterm, litet rondo, instrumentalsats
med i regel förkrympt rondoform.
Rondo [rån’då], musikstycke med
ständigt återvändande huvudtema.
Schematiskt kan den instrumentala
ron-doformen tecknas A-B-A-C-A etc.,
där A är själva rondotemat och B
och C kontrasterande avsnitt, s. k.
episoder.
Rone [rå’ne], församling i Hemse
kommun på s. Gotland, 810 inv.
1954, med berömd gotisk kyrka från
1200-talet, prydd med
glasmålningar från samma århundrade, 1412 K.
Ronehamn, hamnplats med tull- och
lotsstation på Gotlands s.ö. kust,
Hemse kommun, 1412 K.
Ronneby, stad i mellersta Blekinge vid
Ronnebyån, 4 km ovanför dess
mynning. 8 447 inv. 1954. En idyllisk
småstad, kyrka från 1100-talet.
Samrealskola. Kockums jernverks
emal-jeringsverk. Vid åmynningen ligger
uthamnen Ronnebyredd. Stad redan
på 1230-talet, 407 B.
Ronneby brunn, sedan 1700-talets
början känd hälsobrunn omedelbart s.
om staden, badort och havsbad vid
Karön.
Ronneby landskommun, kommun i
mellersta Blekinge län, 8 023 inv.
1954. I R. ligga Kallinge bruk och
Kallinge flygfält, förläggningsort för
Blekinge flygflottilj (F 17).
Ronnebyån, å i s. Småland ocn
mellersta Blekinge, 115 km lång,
flodområde 1 110 km2. Medelvatteneffekt
13 600 hk, till stor del utbyggd, 407.
de Ronsard [rånssa’r], Pierre (1524—
85), fransk skald, huvudman för
Plejaden. Genom anslutning till
antik diktning och införande eller
återupplivande av flera versformer,
särskilt sonetten, bidrog R. kraftigt
till den franska poesins förnyelse.
Hans lyrik, som även omfattar en
rad natur- och kärleksdikter,
bortglömdes under klassicismen, men
fick sin rehabilitering under
romantiken, 1178.
von Roon [rån], Albrecht (1803—79),
preussisk militär. Var krigsminister
från 1859 och genomförde
omdaningen av den preussiska hären.
Rooney [ro’ni], Mickey (f. 1922),
amerikansk filmskådespelare.
Uppträdde i många år som barnstjärna bl. a.
i den populära Andy Hardyserien.
Som vuxen har han inte haft
samma framgång. Pojkstaden (1938),
Huckleberry Finn (1939), Vi
jazzkungar (1940), Vi på Broadway
(1942).
Roos, Anna Maria (1862—1938),
författarinna. Mest bekant för sina
sa-go- och vissamlingar och sina
läseböcker för barn, bl. a. Sörgården
(1912), I önnemo (s. å.) och
önne-mofolk (1917).
Roos, Axel Erik (1684—1765), friherre.
Blev generallöjtnant 1749 och var
1740—49 landshövding i Älvsborgs
län. R. deltog i kalabaliken i
Ben-der, där han personligen skyddade
konung Karl. Förebild för Tegnérs
Axel.
Roos, Mathilda (1852—1908),
författarinna. Efter att ha utgivit realistiska
skildringar ur samtidsmiljö, bl. a.
Familjen Ver le (1889), övergick R.
efter en religiös kris huvudsakligen
till religiöst författarskap och
upp-byggelselitteratur, t. ex. Hvit ljung
(1907).
1. Roosevelt [ro’svält], Theodore (1858
—1919), Förenta staternas president
1901—09. R. blev 1898 guvernör i
staten New York, 1900 vicepresident,
1901 president efter den mördade
Mac Kinley. Omvald 1904, ånyo
kandidat 1912 men utslagen av Wilson.
R. medlade fred mellan Ryssland och
Japan 1905 och erhöll därför Nobels
fredspris 1906. Ivrade sedermera för
Amerikas deltagande i första
världskriget, 2869.
2. Roosevelt, Franklin Delano (1882—
1945), president i Förenta staterna.
Började sin bana som advokat, blev
1910 demokratisk senator,
biträdande marinminister 1913—21.
Drabbades av barnförlamning 1921 och var
borta från det politiska livet till
1928. Blev sistnämnda år guvernör i
staten New York, 1933 till sin död
1945 Förenta staternas president, till
vilken post han omvaldes fyra
gånger. R. försökte att bekämpa den
ekonomiska krisen och
arbetslösheten genom en aktiv reformpolitik
på det sociala området. Under
Hit-lertiden och andra världskriget
förde han USA steg för steg ut ur
iso-leringspolitiken och bidrog därmed
avgörande till andra världskrigets
utgång, 1313 B, 2869, 3749 B.
3. Roosevelt, Eleanor, f. Roosevelt (f.
1884), brorsdotter till Theodore R.,
gift med Franklin D. R. 1905,
journalist. R. vann som presidentens
maka en ofantlig popularitet i
Amerika och har senare blivit varmt
uppskattad även i Europa. R. var
1945 delegat i F. N. och är sedan
1946 ordförande i dess ekonomiska
och sociala råds kommission för de
mänskliga rättigheterna. 1948 blev
hon juris hedersdoktor i Utrecht.
Roosevelt Field [ro’svält fild], bana
för automobiltävlingar utanför New
York.
Roosval, Johnny (f. 29/8 1879),
konsthistoriker, professor vid Stockholms
högskola 1920—46. Framstående
kännare av medeltida svensk konst,
främst den gotländska. Bland hans
arbeten märkas Die Kirchen
Gotlands (1911), Die Steinmeister
Gotlands (1918), Romansk konst (1930),
Fornkristen konst (1933). Utger
sedan 1912 jämte S. Curman det stora
verket Sveriges kyrkor.
Root, Elihu (1845—1937),
nordamerikansk politiker, utrikesminister 1905
—09. Ivrigt verksam för
internationell fred. Erhöll 1913 Nobels
fredspris. Arbetade sedan för tillkomsten
av Fasta mellanfolkliga domstolen
och för revision av Haagdomstolen.
Root, John (1850—1891), amerikansk
arkitekt, verksam i Chicago, en av
den amerikanska
prefunktionalis-mens främsta företrädare. R.
uppförde i kompanjonskap med D.
Burnham en rad av de första
skyskraporna i järnskelettkonstruktion.
Hans huvudverk är dock den i
massiv konstruktion uppförda, asketiskt
stränga Monadnoch Block (1891), 81.
Rooth, Ivar (f. 2/11 1888), finansman,
biträdande direktör för Stockholms
intecknings garanti ab 1920—29,
riksbankschef 1929—48. Sedan 1951 chef
4759
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
