Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rosendal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSENDAL
ROSS» JAMES CLARK
tare, medarbetare i
Stockholms-Tid-ningen sedan 1938. Har utgivit en
rad djur-, natur- och
folklivsskild-ringar, bl. a. Ulvaskallen (1943) och
Svartstarr (1949), samt
uppmärksammade romaner som Gud Fader
och tattaren (1951; filmad) och
Varulven (1954), 3343.
Rosendal, kungligt lustslott på
Djurgården i Stockholm, uppfört för
Karl XIV Johan 1823—27 efter
ritningar av F. Blom. Är ett av de
främsta exemplen på Karl
Johans-stilen, i såväl exteriör som interiör.
Är sedan 1911 Karl-Johans-museum.
Rosengren, Margit (1901—52),
operettsångerska, sopran, anställd vid
bl. a. Oscarsteatern 1920—26, 32—38,
gästspel på Kungliga teatern (bl. a.
i Glada änkan, 1939).
1. Rosenhane, Schering (1609—63),
friherre, riksråd, en av Sveriges
främsta diplomater under 1600-talet. Var
svensk minister i Paris en tid före
westfaliska freden och
fredsförhandlingarna med Danmark 1660. Blev
1652 överståthållare i Stockholm.
2. Rosenhane, Gustaf (1816—84), bror
till Schering R., friherre,
ämbetsman, länge ansedd vara identisk med
författaren Skogekär Bärgbo (se
d. o.), 1695.
Rose’nius, Carl Olof (1816—68),
lekmannapredikant och religiös
författare, utgav från 1842 tidskrifterna
Pietisten och Missions-Tidning. R.
var en centralgestalt i
väckelserörelsen vid 1800-talets mitt och
deltog 1856 i bildandet av Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen, 2750.
Rosenkammaren. 1. Tortyrkammare i
Smedjegården i Stockholm 1740—72.
— 2. Väntrum för brudpar i
Stockholms rådhus.
Rosenkavaljeren, komisk opera i 3
akter av R. Strauss till text av H. von
Hofmannsthal, uppförd l:a ggn i
Dresden 1911, i Stockholm 1920,
— 2581.
Rosenkrans, radband, försett med
kulor för de böner, som skola läsas.
Rosenkreuzare [-kröjts-], benämning
på hemliga sällskap med ockulta
intressen, bildade på 1600-talet med
anledning av ett par anonyma tyska
skrifter som uppmanade till inträde
i den föregivna »rosenkreuzamas
orden». Under 1700-talet var R. namn
på en riktning som delvis
samverkade med frimureriet. Även i senare
tid ha samfund med namnet R. varit
verksamma.
Rosenkål, se Brysselkål.
Rosenolja, eterisk, välluktande olja,
som utvinnes genom destillering av
rosenblad. Till 1 kg olja åtgår 5 ton
kronblad. Odling av rosor för detta
ändamål äger rum huvudsakligen i
Bulgarien, 534, 2873.
Rosenrod, Johannes, tysk
1400-talsmå-lare, verksam i Sverige. Utförde 1437
valvmålningar i Tensta kyrka.
Uppland, vars
expressionistiskt-drama-tiska figurscener stundom anknyter
till gotikens s. k. sköna stil, 3321.
Rosenrot, Sedum ro’seum, art av
familjen fetbladväxter, med blekgula
blommor, breda, platta blad och
tjock, välluktande jordstam. 1—2 Vs
dm hög, allmän i fjälltrakterna,
färgpl. vid art. Blommor.
Roséns bröstdroppar, lösning av 2 %
opium i marsalavin med lakrits.
Hostlindrande.
Rosenska pokalen, ständigt
vandringspris i fotboll, uppsatt 1903 av
Cla-rence von Rosen, och tillfallande
segraren i SM. En tidigare pokal,
uppsatt 1899, vanns 1902 för alltid
av Gefle IF.
Rosensten eller rosett, slipform för
dia
manter. Består av pyramid med två
fasettrader.
Rosenstock, ringformigt utskott på
pannbenet hos hjortdjuren, varifrån
hornen växa ut.
Rosenträ, äkta brasilianskt, är
rosen-rött, hårt och tungt. Det användes
till finare snickerier och svarvning.
R. erhålles av Physocalym’ma
sca-ber’rimum, familjen fackelrosväxter,
ett 10 m högt träd, som växer i
Brasilien och Peru. Även vissa andra
tropiska virkessorter benämnas
stundom R.
Rosenvatten, kosmetiskt medel, berett
av rosenolja löst med sprit och
vatten.
2. Rosén von Rosenstein, Nils (1752—
1824), informator för kronprinsen
(Gustav IV Adolf), sedan
statssekreterare. Svenska akademins förste
sekreterare. Hans prosastil är
utmärkt klar och elegant t. ex. i hans
skrift Om upplysning.
1. Rosén von Rosenstein, Nils, d. ä.
(1706—73), läkare, professor i
medicin i Uppsala 1742. Bidrog till den
svenska läkekonstens höjande och
var sin tids främste läkare.
Rosenåder, ve’na safe’na mag’na, den
blodåder, som börjar på fotens
insida och löper upp till trakten av
ljumsken. Namnet R. härstammar
från åderlåtningarnas tidevarv, då
denna ven åderslogs mot uteblivna
regleringar och ros.
Rose’ola, småfläckigt hudutslag, 2115.
Rosersberg, slott i Norrsunda kommun,
s. Uppland, vid en vik av
mälarfjärden Skarven. Huvudbyggnad uppförd
av Gabriel Oxenstierna 1634—38.
Förläggningsort för
Infanteriskjut-skolan sedan 1876.
Roses [-å’-] legering eller Roses
metall, en legering med låg smältpunkt
(94° C), bestående av 1 del bly, 1
del tenn och 2 delar vismut.
Rosette [råsät’], stad i n. Egypten, vid
Nilens v. mynningsarm. 29 000 inv.
1947. Här påträffades 1799 den
berömda Rosettestenen, med en
inskrift med samma text i hieroglyfisk,
demolisk och grekisk avfattning,
vilken blev utgångspunkten för
dechiff-reringen av hieroglyferna, förvaras i
British Museum, 771 K, 774.
Rosettfönster, rosfönster, runt,
rosett-liknande fönster, speciellt
förekommande i gotikens kyrkobyggnader.
Jfr Hjulfönster.
RosinanTe, don Quijotes ridhäst, ofta
beteckning på hästkrake. Jfr
Cer-vantes, 600.
Roskarl, MorinelTa inter’pres, en
vadare av familjen egentliga
brockfåglar. Har vit undersida, svart bröst,
huvud och rygg spräckliga i svart
vitt och rostbrunt, av samma storlek
som en trast. Vanlig vid svenska
havsstränder, 1277, 3622.
Roskilde [rås’kila], stad på Själland,
Danmark, 30 km v. om Köpenhamn
nära innersta delen av Roskildef
jorden. 26 355 inv. 1950. Stor
domkyrka i tegel från 1200-talet, de
danska kungarnas gravkyrka.
Danmarks huvudstad från 900-talet till
1443. Biskopssäte. Livlig handel.
Maskinindustri, garverier, slakteri.
Viktig järnvägsknut, 651, 653.
Roskilde domkyrka, treskeppig
basilika, uppförd omkring 1200 efter
franska förebilder i en
övergångsform mellan romansk och gotisk stil,
en av norra Europas förnämsta
tegelkyrkor. R. är de danska
konungarnas gravkyrka.
Roskildefjorden, smal vik av Isefjord
på n. Själland, Danmark, 651.
Roskildefreden, den fred som 1658
slöts mellan Danmark och Sverige i
Roskilde, varvid Danmark avträdde
Skåne, Halland, Blekinge och
Bornholm samt Bohuslän och
Trond-hjems län, 1947, 3368.
Roskildekrönikan, Danmarks äldsta
inhemska historia, troligen skriven i
Roskilde omkring 1140, omfattande
tiden från kristendomens införande.
Roslagen, Upplands kusttrakt mot
havet med tillhörande skärgård, 3404,
3592.
Roslagens flygkår (F 2), vid Hägernäs,
nordost om Stockholm, inrymmer
flygvapnets radarskola,
fältflygar-skolan för allmänbildande
undervisning och flygräddningsförband
samt ambulansflyg.
Roslags-Bro, församling i Lyhundra
kommun i ö. Uppland, Stockholms
län, 1310 inv. 1954, med romansk
kyrka från 1200-talet.
Roslags-Kulla, församling i
Roslags-Länna kommun i s.ö. Uppland,
Stockholms län, 491 inv. 1954, med
korskyrka av trä från 1706.
Roslags-Länna, kommun i Stockholms
län. 3 031 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Länna,
Riala och Roslags-Kulla.
Roslags-Näsby, villa- och
stationssamhälle, Täby köping, 3 km n. om
Djursholm, 3405 K.
Roslagsskuta, rospigg, klinkbyggt,
odäckat mindre lastfartyg med en
mast, som förr speciellt användes i
Stockholms norra skärgård.
Rosli’n, Alexander (1718—93), målare,
en av 1700-talets internationellt mest
berömda porträttmålare, efter 1745
mestadels verksam utomlands, främst
i Paris. Influerades starkt av franskt
rokokomåleri, främst Boucher,
vilket präglar hans verk från 1750- och
60-talen, bl. a. porträttet av C. F.
Adelcrantz (1754). R:s stil blir
senare tyngre och mera formsträng,
t. ex. i Gustav III och hans bröder
(1771) och Gustav III i
krönings-dräkt. Främst en skicklig, nästan
illusorisk stoffmålare visar R. i
intimare porträtt, såsom
kamratporträttet av Vernet (1767) säker
karak-teriseringsförmåga, 1500 B, 1965 B,
2171 B, 2872 B, 3324, pl. vid art.
Svensk konst.
RosmarFn, Rosmari’nus officinaTis,
familjen kransväxter, höjd 1 m,
halvbuske med smala, läderartade,
välluktande blad och blå eller vita
blommor. Vild i Medelhavsområdet.
Odlas som foderväxt åt bin, i
Italien och Frankrike som krydda.
Bladen innehålla rosmarinolja, som har
medicinsk användning. — Vild R., se
Skvattram.
Rosor, trädgårdsrosor, ha odlats sedan
antiken. Olika R.-arter ha upptagits
till odling, den förnämsta bland dem
R. chinen’sis, ädelros, med sina två
huvudformer, teros och månadsros.
Genom lyckade korsningar ha
otaliga nya former uppstått. Odling av
snittrosor till avsalu har i Sverige
nått en sådan omfattning, att import
från utlandet ej behövs, 534 B,
2873 B.
Rosornas krig, inbördeskrig i England
1455—83, fördes mellan huset
Lan-caster, som bar en röd, och huset
York, som bar en vit ros i sitt
vapen, 3280.
1. Ross, sir John (1777—1856), engelsk
polarfarare. Ledde 1818 samt 1829—
33 och 1850—51 expeditioner norr om
Amerikas fastland, varunder han
bl. a. upptäckte Boothiahalvön, 2682.
2. Ross, sir James Clark (1800—62),
brorson till John R., engelsk
polarfarare. Deltog i sex expeditioner i
Norra ishavet, därav en under John
R. 1829—33, varunder han bestämde
den magnetiska nordpolens läge,
samt upptäckte under sin resa 1839
4761
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
