Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rotherham ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROTHERHAM
ROVRIDDARE
förändrad stadsbild. Till hälften
förstörd genom flyganfall.
Rotherham [rå3’aram], stad i ö.
England, 8 km n.ö. om Sheffield. 82 260
inv. 1954. Järn-, stål- och
mässings-industri.
Rothermere [rå3’amia], Harold Sidney
(1868—1940), viscount R. of
Hem-sted, engelsk tidningskung, broder
till viscount Northcliffe, även han
ägare till ett antal tidningar, av
vilka R. övertog en del. I sina
tidningar (Daily Mail m. fl.) bedrev R.
en nationalistisk politik,
propagerade för revision av Ungerns gränser
och bättre förhållanden till
Tyskland.
Rothinnan, bindvävsskikt mellan
tandbenet och den däri nedsänkta
tandroten, 3573.
Rothschild, »Huset Rothschild», judisk
bankirsläkt med förgreningar i många
europeiska länder. Stamfadern Mayer
Amschel R. (1743—1812) bedrev
bankirverksamhet i Frankfurt a. M.,
som länge förblev familjens
huvudort. Nathan Mayer R. (1777—1836)
grundläde familjens engelska gren,
som bl. a. ägnade sig åt
internationella penningaffärer och tidvis fick
stort politiskt inflytande.
Rotogravy’r, en ursprungligen som
varumärke inregistrerad benämning
på djuptryck. Numera djuptryck
utfört i rotationspress.
Ro’tor, en roterbar, vanligen cylindrisk
maskindel som ej är att hänföra till
axlar eller valsar. Speciellt avser
man med R. den roterande,
lind-ningsbärande delen till en elektrisk
generator eller motor.
Rotstock, jordstam, skiljer sig från
rötter genom sin inre byggnad och
genom närvaron av blad eller
märken efter blad. R. kan vara
långsträckt eller sammandragen, vågrät
eller lodrät. I kallt klimat är R. ett
övervintringsorgan, i varmt klimat
ett medel att överleva en torrtid.
Genom sin tillväxt och förgrening
kan R. bidraga till artens spridning.
Rotten borough [råttn’ barr’åo], eng.,
rutten köping, kallades i England
före 1832 års parlamentsreform de
samhällen, som hade kvar sin
representationsrätt till parlamentet trots
stark tillbakagång i invånarantal och
betydenhet medan flera nya
fabriksstäder saknade sådan. Valutgången i
en R. avgjordes ofta genom en
mäktig släkts inflytande eller av en
enstaka röst.
Rotterdam’, stad i s.v. Nederländerna
vid Nieuwe Maas, 25 km från
Nordsjön. 704 646 inv. 1954. En av
världens och Nederländernas största
sjöstäder. Skeppsvarv, tobaksfabriker,
brännerier. Handelshögskola.
Utsattes för ett förödande tyskt
flygbombardemang 1940.
Hamnanläggningarna förstördes nästan helt av
tyskarna 1944, men ha sedermera
återuppbyggts, 90 B, 319 K.
Rotterdamus, Erasmus, se Erasmus.
Rottingpalm, CaTamus, palmsläkte med
ca 200 arter i Sydostasien med
omgivningar. De äro busklika men
kunna utveckla intill 160 m långa,
smala klätterstammar, lia’ner, vilkas
blad äro försedda med taggar att
användas vid klättringen. R. hindrar i
hög grad framträngandet i
urskogen men äro till nytta för
urinvånarna, vilka använda R. i stället för
rep och spik. — R. exporteras till
Europa, 2608.
Rottne, kommun i Kronobergs län.
4 064 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gårdsby,
Söra-by, Tjureda och Tolg.
Rottnen. 1. Sjö i s.ö. Småland,
avrinner genom Ronneby å. 35 km2, 149
m ö. h., 3110. — 2. Sjö i mellersta
Värmland, avrinner till Fryken. 17
km2, 106 m ö. h.
Rottneros, värmländsk bruksegendom
vid Mellan-Fryken, förebilden till
Ekeby i Gösta Berlings saga. Den
gamla huvudbyggnaden nedbrann
1929, återuppbyggdes 1932.
Trämas-sefabrik, mekanisk verkstad, gjuteri
m. m., 3763 K, 3765 B.
Rott’weiler [-vai-], hundras, höjd ca
60 cm, kraftig, svart, med bruna
tecken på huvud och ben. Pälsen
kort, grov, med mjuk och tät
underull. Vakt-, polis- och
militärhund, 1667.
Rotun’da (lat. rotun’dus, rund),
rundbyggnad, rundsal.
Rotvälska (ty. Rotwelsch, av
tjuvspråkets rot, tiggare, och welsch,
utländsk), ursprungligen förbrytar-
eller lösdrivarspråk; rådbråkat,
obegripligt språk.
Rouault [roå’], Georges (f. 1871), fransk
målare. Tillhörde fauvisterna men
står med sin brutalt deformerade
form och sin glödande kolorit med
svarta konturer den tyska
expressionismen nära. R:s tidiga verk med
motiv från cirkusliv och bordeller
präglas av hänsynslös naturalism,
de senare av en mystisk, visionär
fantasi, 1177, 1402.
Roubaix [robä’] stad i departementet
Nord, n.ö. Frankrike, utgör
tillsammans med grannstäderna Lille och
Tourcoing en medelpunkt för
Frankrikes textilindustri. 110 067 inv. 1954.
Textilteknisk högskola, 319 K, 1146.
Roué [roe’] (fr. rådbråkad, steglad),
vällusting, rucklare; ursprungligen
öknamn på deltagarna i hertig
Filips av Orléans utsvävningar.
Rouen [roans’], huvudstad i
departementet Seine-Inférieur, n.
Frankrike, vid Seine omkring 125 km från
Engelska kanalen, en av Frankrikes
största hamnstäder. 116 540 inv.
1954. Har liksom Le Havre livlig
sjöfart på de nordiska länderna.
Katedral från 1200—1500-talen. I R.
brändes Jeanne d’Arc på bålet 1431.
Skeppsbyggeri. Textil-, maskin- och
kemisk industri, 1143 K, 1146, 1148.
Rouget de 1’Isle [rosjä’ da lil’], Claude
Joseph (1760—1836), fransk officer,
skrev 1792 ord och musik till
Mar-seljäsen. Hans stoft nedsattes 1915 i
Invaliddomen.
Rough [raff], den svåraste delen av
en golfbana med högt gräs, buskar
och ev. andra hinder.
Rounders [raondas], brittiskt bollspel
för 10-mannalag, spelat sedan
1700-talet, förebild för baseball.
Rousseau [roså’], Henri (1845—1910),
fransk målare, efter sitt borgerliga
yrke kallad le Douanier [la [-doa-nje’],-] {+doa-
nje’],+} tullnären, naivismens
främste representant. R., som var helt
autodidakt, utförde hamn- och
stadsmotiv, landskap, djungelscener
och figurgrupper i en omedvetet
naiv stil, med starkt dekorativ
verkan. R. blev förebild för de
medvetet arbetande naivistema under
1900-talet, 1175 B.
Rousseau, Jean-Jacques (1712—78),
fransk författare och filosof, vars
inverkan på den senare tidens
historia knappast kan överskattas. Hans
misstro mot civilisationen i Discours
sur les Sciences et les arts (1750, sv.
ö. 1920) har berett väg för primi
-tivismen, hans roman La nouvelle
Héloise (1761) för sentimentaliteten,
hans samhällsfunderingar, Discours
sur 1’origine de l’inégalité (1755) och
Le contrat social (1762) för
revolutionära och demokratiska rörelser i
alla länder, hans uppfostringsroman
Émile (1762) för den moderna
peda
gogiken och hans bekännelser,
Con-fessions (1782—88), för senare
författares hänsynslösa uppriktighet.
R. var även en icke obetydlig
kompositör. Mycket omtyckt blev hans
lustspel Byspåmannen (Le devin de
village, 1752), som t. o. m.
influerade Mozarts stil. Utgav även ett
epokbildande musiklexikon (1768),
1181, 2874 B.
Rousseau, Théodore (1812—67), fransk
landskapsmålare, en av
Barbizon-skolans grundare, utförde främst
stämningsbilder från
Fontainebleau-skogens utkanter i vilka realistisk
iakttagelse förenas med klassisk
känsla för helhetsverkan, 1175.
Roussel [rosel’], Albert (1869—1937),
fransk tonsättare, påverkad av C.
Franck och Stravinskij men med en
personligt färgad klassicism. Skrev
bl. a. 4 symfonier, baletterna
Spindelns gästabud och Bacchus och
Ariane, körverk, en pianokonsert
o. a., 1187.
Route [ro’t], fr., väg, resväg, rutt.
Rouvier [rovje’], Maurice (1842—1911),
fransk politiker. Var en av
Gambet-tas medarbetare och senare
upprepade gånger finansminister. R. var
1905—06 konseljpresident och
utrikesminister. Han träffade en
uppgörelse med Tyskland i
Marockofrå-gan och var med om att stifta lagen
om skilsmässa mellan stat och kyrka.
Ro va, Bras’sica ra’pa, variant rapif’ere,
en odlad varietet av åkerkålen (se
Kålsläktet). Har gröna, strävhåriga
blad, gula blommor och tjock pålrot
med vitt eller gult kött. Före
potatisens införande var R. viktigt
födoämne, numera foderväxt.
Rovaniemi [råv’-], köping i n. Finland,
Lappland, vid Kemi älv. 14 930 inv.
1954. Nedbränd av tyskarna vid
reträtten ur Finland i oktober 1944,
sedermera återuppbyggd. Flygplats,
955 K.
Rovaniemi-spelen, skidtävlingar, se
Ounasvaaraspelen.
Rovdjur, Carni’vora, köttätande
dägg-dj ursordning med långa hörntänder,
betar, och mer eller mindre
skarp-eggade kindtänder. I regel är en
skarpeggad tand i varje käkhalva,
rovtanden, större än de övriga.
Tårna äro 4—5, beväpnade med klor.
Hit höra familjerna kattdjur,
hyenor, mårddjur, hunddjur och
björnar, 752.
Rovflugor, AsilTdae, en familj av
tvåvingarna med 40 arter i Sverige,
stora flugor med utstående ögon, lång
bakkropp och långa, smala vingar.
Sitta på torra ställen på lur efter
andra insekter. — Ge tinglika R.,
As’ilus crabonifor’mis, är 3 cm lång.
Rovfåglar, Falconifor’mes, Raptato’res,
ordning av starka, köttätande fåglar
med näbben i spetsen starkt böjd,
korta tarser och långa tår med böjda
klor. Goda flygare. Bygga stora bon.
Ungarna kläckas dunklädda. Se
Dagrovfåglar, Nattrovfåglar, 2876 B,
färgpl.
Rowlandson [råo Tandsan], Thomas
(1756—1827), engelsk tecknare,
skildrade med grotesk, men godmodig
humor olika typer ur det engelska
samhällslivet, 1943.
Rovolja, rapsolja, framställes ur frön av
kålarter, huvudsakligen raps.
Användes förr i lampor, nu såsom
smörjmedel, för såptillverkning m. m.,
325 B, 927.
Rovpungdjur, DasyurTdae, en familj
av ordningen pungdjur. Hit höra
pungråttor, pungmårdar, pungdjävul,
pungvarg.
Rovriddare, adelsmän som under
senmedeltidens upplösning levde på att
4763
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
